Det stora problemet i dagens samhälle är, enligt min mening, tesen om allas lika värde.

Det har lett till flyktingkrisen och till en låsning inom svensk politik.

En enskild bloggare kan inte göra särskilt stor skillnad, men kanske kan man lyckas trycka in en kil i någons medvetande. Det finns mycket som behövs diskuteras. Och det finns många perspektiv som behövs tas upp!

Världen är långt ifrån färdigutvecklad. Vi, män, rationella varelser, och andra, måste så smått ta upp taktpinnen igen. vi måste göra det för vårt land, vårt folk, våra kvinnor och vår egen skulle.

De har genom vänstersnack lyckats med att trycka ner oss och få oss att skämmas över oss själva. Vi får skämmas om vi inte kan älska alla. Vi ska skämmas om vi är män, om vi vill skydda kvinnor, om vi vill ha ett stabilt land som inte invaderas av fattiga och outbildade människor från tredje världen.

Vi ska skämmas om vi ser problemen hopas och segregeringen öka, för då är vi kanske intoleranta rasister.

Vi ska skämmas om vi tycker det gamla Sverige hade något fint att erbjuda.

Samtidigt känner nog väldigt många djupt inne en sorg över att det svenska Sverige ersatts av en mångkulturell djurpark. Dessa känslor kan inte ignoreras hur länge som helst!

Jag hoppas kunna visa på att mellanalternativ finns. I svensk tradition tror vi på samförståelse och mellanalternativ. Sverige är inte ett land som går till överdrift, där vi står på barrikaderna, utan ett land där vi tar det gradvis och söker samförstånd.

Vänstern har alltför länge kunnat leva på att påstå att antingen anammar vi vänsteralternativet, eller så är vi rasister, nazister och fascister. Nog med det! Det finns mellanalternativ som bygger på kärlek, förståelse och samförstånd. Det handlar inte om att "kasta ut invandrare", men inte heller om att ge medborgarskap till kreti och pleti.

Det handlar om att göra skillnad mellan dem som gör vårt land bättre, och de som inte gör det.

Det handlar om att värna det svenska, utan att behöva förbjuda allt icke-svenskt.

Man måste få lov att tycka olika och att gilla olika. Alla ska inte behöva tvingas att tycka om homosexualitet, svarta människor och islam. Åsiktsfrihet är en grundläggande del av liberalism.

I denna anda måste vi tillåta en öppen debatt. Vi kan inte längre tro vi befinner oss i snäll-Sverige där allt löser sig bara vi är snälla mot varandra. Snäll-Sverige är slut.

Det kommer att bli en lång kamp för att bevisa detta. Allt jag kan begära är att ni kollar in denna blogg regelbundet fram till valet och funderar över mina argument. Jag påstår inte att jag har rätt. Jag skriver saker så som jag ser dem. Allt som oftast ändrar jag mig. Däremot påstår jag att det finns mycket bullshit i debatten nu för tiden och detta vill jag bryta ner. Vi kan inte tillåta att påståendet "det är emot allas lika värde" avslutar en debatt. Varför inte lika gärna säga "Det är emot nationens bästa"?

Jag hoppas kunna få fler att börja ifrågasätta de saker som vänstern har försökt få oss att tro är självklarheter. Alla diktaturer gör samma sak. När man inte ens är medveten om att det finns ett annat alternativ har makthavarna vunnit debatten. Det blir som i islamska länder där man diskuterar om versen 11 syftar på en hand eller en fot, men aldrig diskuterar om koranen egentligen går att förlita sig på.

I vänsterns Sverige ska normer kritiseras - men inte normen om allas lika värde. Det är dags att börja ifrågasätta den!

Med det sagt är det lika viktigt att vi står upp för demokrati och yttrandefrihet om vår rörelse ska tas på allvar, och att vi står upp för att behandla människor på ett värdigt sätt. Människor som är dåliga för samhället ska begränsas, medan människor som gör samhället bättre ska uppmuntras. Vem som är vad ska baseras på klassiska och traditionella värderingar.

Muslimer ska få vara muslimer och icke-muslimer ska få vara icke-muslimer. Muslimer ska inte konvertera icke-muslimer, och icke-muslimer ska inte konvertera muslimer.

Den som vill få åtnjuta det svenska välfärdssamhället måste acceptera det svenska samhällskontraktet. En av grunderna i alla mänskliga samhällen, åtminstone de välfungerande, är att den som inte arbetar ska heller inte äta. Detta begrepp finns att läsa i Nya Testamentet och togs sedermera upp av Lenin. Det sågs som självklart på den tiden Socialdemokraterna verkade för arbetarklassen.

Den som väljer en kriminell bana har likaledes gett upp rättigheten till välfärdssamhället. Att få åtnjuta ett välfärdssamhälle är ingen mänsklig rättighet. Vill muslimer ägna sig åt svartarbete och att hjälpa varandra så får de göra det - men då får de vara utan det svenska samhällets skydd.

Idag verkar socialdemokraterna inte för arbetare, utan för snyltare, handikappade och andra som de vill tycka synd om. Kanske nobelt, men det bygger inte ett samhälle. Tyvärr måste man till slut bestämma sig för vad som är viktigast! Väljer man snyftvägen riskerar man att man snart inte har ett land som kan ta hand om resten heller. Vi måste ta upp kampen för ett hållbart Sverige.

Vi måste bygga upp en ideologi baserat på premissen: vad är bra för Sverige.

Om feminism är bra för Sverige, låt oss anamma den. Men låt oss inte anamma den bara för att vi tycker det låter bra att vara "jämlika" eller "rättvisa". När man låter en grupp få tilldelat mer än en annan, gör man alltid åverkan på rättvisan! Därigenom faller argumentet om ultimat rättvisa genom för dem som påstår att "allt till alla" är rättvisa.

Om feminismen gör män svaga och kvinnor otrygga, om det öppnar våra gränser för våldtäktsmän från hela världen, då gör det Sverige sämre och då bör vi motarbeta det. Om feminismen begränsar debatten och lär ut ovetenskapligheter, då måste vi bemöta den.

Så mycket som gjort i feminismens namn - varför är svenska kvinnor så oroliga? Finns det kanske något annat perspektiv vi borde diskutera utifrån? Den som inte vågar titta kommer inte att se det.