Jag läser just nu en bok som heter Folkhemmets balkanisering. Diskrimineringskulturens baksida.

Den gavs ut för 10 år sedan nu (2008) och allt det som de varnar för har egentligen blivit värre.

Här från en recension:

Styrs det offentliga livet i Sverige av en statligt finansierad diskrimineringsindustri som sätter snäva och intoleranta ramar för vårt beteende? Ja, i alla fall om man får tro Håkan Eriksson och Jacob Rennerfelt, båda med ett långt förflutet som lobbyister i det privata näringslivet.
De tar sin utgångspunkt i Per-Albins folkhemsvision, den som varken kände kelgrisar eller styvbarn, och menar att en inflation i diskrimineringsbekämpning vänt denna till sin motsats. Från ett samhälle i samförstånd till ett där olika grupper slåss om utrymmet, påhejade av aktivistiska myndigheter, forskare och lobbyorganisationer. De hävdar att de flesta som menar sig vara diskriminerade är ute i ogjort väder, vilket bland annat visas av hur få anmälningar som leder till fällande domar.
Det är lätt att provoceras in i en motsatt ståndpunkt av bokens stundtals gälla tonläge och udda exempel. Att det konfliktfria folkhemmet aldrig funnits och att allt som luktat jämlikhet envist bekämpats av författarnas meningsfränder glöms behändigt bort.

http://www.gp.se/kultur/h%C3%A5kan-eriksson-och-jacob-rennerfelt-folkhemmets-balkanisering-diskrimineringskulturens-baksida-1.1066675

Författarna är journalister och boken får därför ett ganska torftigt språk. Det är ingen njutbar läsning. Men det är intressant. Titeln anspelar på att om man skapar för många särgrupper så får man en balkanisering av samhället, där särrättigheter och lagstiftningar skapar allt större slitningar.

Själv är jag stark motståndare till lagen som heter hets mot folkgrupp, just för att jag anser den vara orättvis och dåligt definierad, och att den alltför ofta handlar om att bestraffa rena åsiktsbrott (inlägg på facebook som lästs av ens 50 vänner t.ex.) Allt i toleransens namn.

Det är svårt att se någon riktigt bra lösning dock. Om muslimerna kommer att utgöra 20-30% av befolkningen kommer de givetvis kräva mer specialrättigheter. Såsom separata badtider för män och kvinnor. Ska det övriga samhället acceptera detta eller inte?

Jag skrev om detta i några av mina första inlägg i denna blogg. Jag tror det kräver en mjuk och en hård hand. Om muslimer vill ha könssegregerade badtider - låt dem få ha det. Det skadar inte någon på ett direkt sätt.

Indirekt skada bör man ignorera, för det finns så oerhört mycket man kan påstå vara "indirekt" skada. Skillnaden mellan ett öppet samhälle och ett totalitärt är att det totalitära förbjuder allt som kan vara indirekt hot, medan ett öppet tillåter diskussioner kring det.

Däremot fungerar det inte när muslimer kräver att inte få skaka hand med någon av motsatt kön. Man kan helt enkelt inte ha olika regler och normer för sådant som hälsningar. Man kan inte heller ha olika regler för sådant som religiösa symboler, så det är bra - och tacksamt för svenska politiker - att EU bestämt att företag får lov att kräva att anställda inte har religiösa symboler. Sverige hade givetvis varit för fega för att ställa det kravet - men det är ett fullt rimligt krav. Däremot ser jag inte varför jag ska bestämma huruvida en manlig muslim simmar med män eller med kvinnor... Eller varför det är så "avskyvärt", för att citera vår statsminister, att pojkar och flickor åker i könssegregerade skolbussar. Hade en feminist önskat det så hade det setts som progressivt.

Det hade varit en annan sak om muslimer krävt få åka i skolbussar med endast muslimer.

Själv tänker jag att endast SD står upp mot särlagstiftningskulturen. Som boken beskriver så säger i princip alla andra partier att man ska "kämpa för ett jämlikt samhälle". M har krävt en mer jämlik skola och FP var den som introducerade lagstiftning mot etnisk diskriminering. En god idé, men numer kan dock allt ses som diskriminerande, enligt författarna som ger flertal exempel. Inte alla är övertygande, men ändå. Vi vet ju själv från det vi läst de senaste åren hur mycket det gnälls från minoriteter som ser sig som offer för rasism, islamofobi och patriarkatet.

En intressant fråga som författarna nosar lite på är vad som händer när gruppers särkrav hamnar i konflikt med varandra. Det är värt påpeka att feminister redan tidigt förklarade att de inte var intresserade av att förbättra svartas situation, och svarta var heller inte intresserade av feminism och av homo-rättigheter. Många svarta i USA är väldigt konservativa vad gäller homosex, och muslimer är som bekant ännu värre. Detta talas det förstås inte om, för det är lättare att bekämpa den vite mannen än att kämpa inbördes...

Jag tror att vi har gett dessa grupper för mycket.

Vad gäller lönegapet så är det bevisat att det är en myt enbart skapat för att vinna politiska poäng. Det kommer dessutom att vända till kvinnors fördel inom 10-20 år, när kvinnor blir högre utbildade än män. Jag tror dock inte de kommer sluta gnälla för det. Vad händer sedan, när kvinnor dominerar? Ja, det blir intressant att se. Ska muslimerna beklaga sig över vita kvinnors rasism då?

Och ska de svarta beklaga sig över muslimernas intolerans?

Faktum är att ett stark majoritetssamhälle är en garant för stabilitet. Gör man alla grupper "jämlika" så kommer de börja strida. Det var detta som hände i Balkan. Det har även hänt i många andra länder. Visst är det problematiskt när man ska försöka kämpa mot årtusende av mänsklig historia enbart medelst sin egen "godhet".

Visst är det ironiskt att man i ett land som Libanon, med så starka inbördes konflikter, har en regering där man beslutat att dela upp parlamentet mellan religiösa grupperingar. Något liknande borde man gjort i Irak efter att USA invaderade. Istället gav man dem en total demokrati, med resultat att de till antal flertaliga shiiterna tog makten och tryckte undan sunniterna.

I Sverige verkar vi avsiktligt vilja skapa ett samhälle liknande det irakiska. Lyckligtvis har vi en bit kvar innan vi hamnar där, men anstränger vi oss tillräckligt hårt kanske vi lyckas inom några årtionden.

Jag kan berätta en liten hemlighet i så fall. För allt snack från muslimer om "vi muslimer" och om deras "ummah" (gemenskap), så tycker shiiter och sunniter inte så jättebra om varandra. Den islamska historian är som en lång berättelse om sunnitiska folkmord på shiiter, där shiiter stundtals har lyckats slå tillbaka - ofta genom lömska manövrar såsom lönnmord, eller genom politiska kupper. Ska man börja kvotera in muslimer måste man alltså därför ta hänsyn till att man kvoterar in muslimer av olika inriktningar. Ska detta i så fall ske i enlighet med hur många muslimer av varje grupp som lever i Sverige, eller mera en slags 50/50 uppdelning?

Iranier (som oftast är shiiter) behövs dock inte kvoteras in eftersom de faktiskt är överrepresenterade på högre utbildningar. Som författarna frågar sig: borde vi inte i så fall begränsa kvoten för iranier, så att det blir mer jämlikt?

Det finns många intressanta problem man skapar sig själv om man är i diskrimineringsbranschen. Men de som är det tjänar bra på det, som boken påvisar. Det jag faktiskt inte visste är att diskrimineringsombudsmannen (DO) har i uppgift att bedriva opinion också. Det gör att det finns ett ekonomiskt incitament för att ge ut rapporter som beskriver hur hemsk diskrimineringen är. Massor av grupper får pengar för att beskriva sin egen diskriminering, och får därefter mer pengar för att "bekämpa" diskrimineringen.

Tycker man det är rätt väg att gå så finns det i alla fall sju partier rösta på. Hur SD ställer sig i frågan vet vi inte, men jag hoppas de är emot det. De har ännu inte bekänt färg.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Mike Adams (https://en.wikipedia.org/wiki/Mike_Adams_(columnist) ) begick självmord 23 juli 2020. Detvar en vecka före det att han blivit tvingad avsluta sin universitetskarriär som professor (det engelska begreppet "professor" syftar på...

Pat Buchanan och William S Lind är två profiler inom det som skulle kunna den invandringskritiska högern. Ett annat namn är paleokonservativ, eller traditionell konservativ. Det som särskiljde dem från högern på 1980-talet är att högern utvecklades m...

Har inte bloggat på länge pga jag jobbat med boken som kom ut förra åren (egenpublicerad, kostade cirka 10 000 kr för att få 100 exemplar). Den finns att köpa fysiskt på t.ex. Adlibris för lite över 200 kr eller digitalt för lite under 100 kr. Tyvärr...

Man kan fråga sig varför jag ständigt skriver om detta ämnet, och svaret är att det är ett perspektiv som aldrig får höras annars. Traditionell media är ju som den är. Det saknar helt kanaler för att få ut en alternativ sanning. I Sverige serveras ma...

Jag recenserade nyligen boken "Haveriet" som jag inte ser som en särskilt välskriven och meningsfull bok.   "Migrationen i medierna", med undertiteln "men det får en väl inte prata om?" är en betydligt bättre antologi. Visserligen har de fördelen...