Jag var nyligen på en mässa där det var reglerat att "Inga rasistiska föremål är tillåtna".

Det fick mig att känna som förr. Förr när rasism faktiskt betydde rasism. Självklart kändes det motbjudande att tänka att någon kanske sålde rasistiska föremål. Karikatyrer av mörkhyade eller kineser. Symboler med olika "Sverigevänliga" motiv. Sådant kunde man se under 1980-talet och en bit in på 1990-talet. På en mässa sålde de t-shirts med trycket "bevara negerbollen".

Nu kan man förstås diskutera hur rasistiskt ordet negerboll är. Själv tycker jag det är olämpligt använda och det gör inte vårt samhälle sämre om vi kallar det chokladbulle/chokladboll. Ordet negerboll är fånigt.

Jag är emot sådant som har i syfte att vara kränkande eller hånande mot en grupp utifrån deras hudfärg. Faktiskt. Jag anser inte att man i ett samhälle bör ägna sig åt att håna och häckla andra.

Det finns faktiskt hån mot vita också. "Cracker" är ett nedsättande begrepp som är populärt bland svarta i USA. De säger även att vita luktar som blöt hund. Det är förstås välkänt att de hånar vitas oförmåga att dansa.

Jag tycker inte det är acceptabelt med hån mot andra grupper på grundval av orsaker de inte kan hjälpa, såsom etnicitet. Politisk hemvist kan man häckla någon för eftersom det ju är en åsikt. "Din jävla kapitalist", eller "din jävla kommunist". Okej, tja varför inte?

Man får dock göra en åtskillnad mellan att säga något till en person/grupp och att säga något om en person/grupp. Om jag t.ex inte tycker om svarta personer så är det en åsikt jag måste få lov att ha, och jag bör även få lov att yttra den. Man måste få lov att ha vilken åsikt man vill om vilken grupp eller person man vill. Detta inkluderar judar...

Med det sagt, är det en skillnad mellan att säga något till en person eller om en person. Det som man säger till en person säger man i syfte att kränka personen och få vederbörande att må dåligt. Det tycker jag inte man bör få lov att göra.

Att bevara negerbollen ser jag inte som något som gör Sverige bättre. Därför är det inte något jag lägger tid och energi på.

Däremot är det min åsikt att om vi tar in en massa mörkhyade så kommer brottsligheten öka, otryggheten öka och etniska konflikter öka. Därför tycker jag inte vi ska göra det.

Det anmärkningsvärda med min åsikt är att jag inte på något sätt är hatisk i dem. Det kan förstås lätt verka så och det finns nog många som vill placera mig i det facket, men jag har för mycket integritet för att det ska fungera.

Jag är även mer rädd när jag ser mörkhyade och jag tycker att ljushyade personer är trevligare att titta på. Faktum är att de flesta i världen har denna åsikt, men vill inte erkänna den. Det finns ett test man kan göra för att mäta sin undermedvetna rasism, gör det gärna.

Soran Ismail gjorde det i det TV-programmet när  han skulle granska rasismen. Jag kan dock inte minnas att de sa vad hans resultat blev...

Mitt mål är att vi i Sverige ska kunna ha en vuxen debatt kring frågan. Ett Sverige där alla kan få ha sin åsikt, utan att vi för den sakens skull avsiktligt kränker varandra.

"Men vad om en svart person blir kränkt om du säger att svarta begår fler brott och att du inte gillar svarta". Ja men man får se till syftet.Gör ett enkelt test: "skulle jag sagt detta till en vän"?

Man kan diskutera eventuella IQ-skillnader mellan raser eller att svarta i snitt begår tre gånger fler brott än vita, och detta kan man göra även med en svart vän eller släkting. Däremot skulle man väl säga till en svart vän: "Ni svarta är korkade tjuvar".

Det är egentligen inte så svårt som vissa vill få det till. Det är oftast ganska uppenbart när någon är ute efter att kränka, och när någon är ute efter att diskutera sakförhållanden. Ja, det finns en gråzon, men min poäng är att vi ska förbjuda sådant som uppenbarligen görs i syfte att kränka någon.

Här är ett exempel. När någon skriver "skicka hem alla aporna" i facebookgruppen "Stå upp för Sverige", så görs det inte i syfte att förolämpa någon, utan det uttrycker en åsikt. Hade personen däremot gått in i en grupp för Afrosvenskar och skrivit "ni apor borde skickas hem" så görs det i syfte att kränka en folkgrupp och det bör inte vara tillåtet, av uppenbara skäl.

Detta är vad rasism betydde förr. Förr betydde rasism rasism. Numer har det blivit så urvattnat att rasism betyder att man är emot massinvandring, eller att man är orolig för att muslimernas antal ständigt ökar samtidigt som gruppvåldtäkter och krav om speciallagstiftning ökar. Därför brukar jag oftast inte reagera när jag hör anklagelser om rasism. Jag brukar mest småle åt det, för det är oftast sådana fåniga anklagelser, såsom att en person med utomeuropeiskt namn inte får arbete. Det är diskriminerande, men inte rasism.

Att tycka Sverige inte bör ta in en massa outbildade människor från tredje världen är inte heller nödvändigtvis rasism. Om man anser att Sverige inte bör ta emot just mörkhyade, oavsett utbildning, så kan det nog ses som rasism, men så länge det inte sägs till personen så anser jag det acceptabelt.

Det brukar inte nämnas så ofta, men vita människor är inte så populära heller i många delar av världen. Sydafrika, Jamaica, Haiti är några exempel. Finns många områden i Brasilien man som vit blir särskilt utsatt, samt vissa städer i USA- Jag tror det är Baltimore som ses som den mest anti-vita staden i USA, men det går tyvärr inte googla på och ingen vill ju tala om det. Jag hörde det från två amerikaner oberoende av varandra, men jag minns inte om det var Baltimore. Baltimore har i alla fall 67% svart befolkning, och som brukligt är så är det de vita som har det mesta av kapitalet, vilket skapar klyftor.

De tycker inte om vita, och det är deras rättighet att inte göra. Inte alla på denna jord måste älska varandra.

Däremot kan vi "säga nej till rasism", om rasism betyder att man mobbar en försvarslös person som har en annan hudfärg än man själv har. Jag tar mycket starkt avstånd från den typen av rasism. Många etniska svenskar, särskilt de som är 40+, lever nog fortfarande i föreställningen att det är så Sverige ser ut. De har dock fel. Samhället förändras och därmed också vad man kan säga och tycka.

En av de saker jag inte är så förtjust i från alt-högern (och AFS) är deras behov av hämnd. De sprider glatt den s.k Finspång memen, som säger att vi ska ha en krigstribunal i Finspång där alla "landsförrädare" ska hängas i lyktstolpar. Som landsförrädare åsyftas då alla som gjort massinvandringen möjlig. Reinfeldt brukar alltid nämnas, men även många journalister.

ÄR DOM LANDSFÖRRÄDARE ?

Vårt svar är JA, och så här resonerar vi.

Familjeförrädare

Den som utan sina syskons vetskap och/eller tillåtelse i stor skala börjar ge bort sina gamla föräldrars tillgångar till främmande människor uppträder svekfullt och oärligt. Vad skulle vi kalla en sådan människa? Familjeförrädare kanske vore ett bra namn.

Landsförrädare

Den som utan sina landsmäns vetskap och/eller tillåtelse i stor skala börjar ge bort sitt lands tillgångar till främmande människor uppträder svekfullt och oärligt. Landsförrädare är ett bra namn på en sådan människa.

VARFÖR PRATAR ALLA OM FINSPÅNG?

Ännu så länge handlar det om en vision. En idé om hur svenska folket skall få upprättelse. Det handlar om folktribunalen i Finspång, d.v.s en framtidsvision av den serie av rättegångar där vi, det svenska folket, skall ställa våra landsförrädare till svars.

De tyska nazisterna dömdes i Nürnberg. Finspång känns som en passande plats där vi kan döma våra svenska förrädare. Begreppet lanserades ursprungligen av den s.k althögern, men är så bra att det numera tagits upp av stora delar av den svenska patriotiska rörelsen.

http://flygbladet.com/finspang/

Det kan ju låta trevligt med hämnd, men hämnd är, som man ser runt om i världen, ett sätt att förstöra ett samhälle.

Muslimska länder är sönderbombade pga de ständigt ska hämnas gamla oförrätter. Palestina kommer aldrig att få fred eftersom många palestinier kräver att Israel förstörs, alternativt att miljontals personer fritt ska få tillbaka de landområden de lämnade 1947. Det får mig att tänka på om Sverige skulle acceptera att Danmark "får tillbaka" de områden i södra Sverige som Sverige tog 1658. (det s.k Skåneland - Skåne, Blekinge och Halland)

Att Sverige tog Skåneland berodde till stor del på att Sveriges inland hade blivit enklare att resa genom. De djupa och tjocka skogarna i Småland hade fått vägar genom sig, och det gick snabbare att färdas med hästar. Kort sagt så var ett danskt Skåneland ett hot. Samtidigt så gick det lättare för Sverige att ta området. Att ta sig över havet från Danmark var svårare. Därför blev Skåneland svenskt.

Palestina kräver att få tillgång till Golanhöjderna. Får de det, så kan de stå där och skjuta ner mot Israel, vilket är vad de troligen kommer göra, om man ser till vad terrorgruppen Hamas har deklarerat samt hur mycket det skjuts mot Israel från palestinskt territorium. Israel vill därför, av förståeliga själ, inte ge upp Golanhöjderna.

Så är det med många muslimer. De har hat i sina hjärtan. Vi kan se det hos många palestinier i Sverige också. De har bland den högsta kriminaliteten av utländska grupper, och vad som är mest intressant är att deras barn är kriminella i högre utsträckning än föräldrarna. Många av palestinierna kommer dock från läger i Libanon, vilket gör att de ofta klassas som libaneser. De libaneser jag känner tar starkt avstånd från sådana palestinier. Jag läste upp några välkända palestinska klannamn för en libanes och han blev mycket upprörd över att jag kallade dem för libaneser. "Det är palestinska namn!" sa han. (läs mer om libanesiska klaner)

Nu är dock inte alla muslimer sådana, och det kan sägas att det inte står föreskrivet i det islamska materialet att söka hämnd i evighet. Tvärtom uppmanas man att sluta angripa så snart fienden har lagt ner sina vapen. Det är värt att säga, även om man blir angripen när man påpekar vad islam säger. Antingen av muslimer som minsann vet bäst "vad islam säger", eller av islamhatare som på sina håll har läst om islam på nätet och kommit fram till att allt dåligt har kopplingar till islam. Men jag skiter i vad de säger. Jag har själv undersökt islam genom att läsa islamska källor, lyssna på lärda, lyssna på islamkritiker, läsa ännu mer originalkällor, och sedan format mig min uppfattning.

Att söka hämnd i oändlighet är väldigt destruktivt och därför brukar religioner vara tydliga med att man inte ska göra det.

Tro det eller ej, men inte allt kan jämföras med allt. Och inte allt kan jämföras med... nazismen. Det gäller vänstern likväl som högern, som tycker att Finspång rättfärdigas genom Nürnbergrättegångarna.

Jag hör ofta rätt så snurrade resonemang från främst unga människor. Det gäller både höger och vänster och är av typen Om A en gång ledde till B, så ska detta i all framtid rättfärdiga allt som har minsta likhet med A och B.

Exempelvis, att om nationalism ledde till Nazi-tyskland, så innebär det att allt som är nationalistiskt måste bekämpas för annars får vi Nazi-tyskland.

Eller att om det var acceptabelt att bestraffa Nazi-Tysklands brottslingar (främst bestraffades personer som var involverade i folkmord, och dessa ofta till döden, men även krigshetsare dömdes till fängelse) så kan vi hänga journalister i lyktstolpar nu också.

Låt oss dock fundera över vad som är bäst för ett land och vad som är rimligt. Man måste även skilja mellan direkt skada och indirekt skada. Man bör inte kunna bestraffas för indirekt uppvigling, såsom "hets mot folkgrupp", eftersom vad som helst kan betraktas som "indirekt".

Det gör det även problematiskt att bestraffa "folkförrädare". Vem exakt ska bestraffas, och för vad? Massinvandringen är lika mycket av en masspsykos som Nazismen var. Folk skolades in i allas-lika-värde-tänket från förskoleåldern (och görs så fortfarande). Sedan fortsätter genom hela grundskolan och gymnasiet snacket om "tolerans" och vikten att "stå upp mot nazismen". När jag gick på gymnasiet fick alla elever boken "Om detta må ni berätta..." som skulle få oss att inse hur hemsk nazismen är.

Inte konstigt att de unga killarna, och ännu mer tjejerna, i 20-årsåldern blir förfärade när de ser nazister.

Det är som på 1700-talet när de första judarna kom till Sverige. Folk pekade och frågade: "var det inte de som dödade Jesus, Guds son?"

Jag vet inte om dagens ungdomar fortfarande läser "Om detta må ni berätta...", men ta gärna en titt i den boken annars. Jag gissar att dagens ungdomar får istoppat det materialet i alla andra ämnen dock.

När kriget var slut så avnazifierades Tyskland. Det gjordes genom att de styrande strök ett streck över det gamla. De kunde inte jaga gamla Nazimedlemmar i evighet, då trots allt närmare tio miljoner tyskar var medlemmar i Nazipartiet.

Det finns heller ingen anledning att hänga någon från lyktstolpar.

Jag är en förespråkare för det fria ordet, och detta innebär även de som förordar massinvandring. Jag vill inte tysta någon. Tvärtom vill jag få sagt mina åsikter fritt och låta dem fritt få säga sina åsikter. Jag har inget behov av hämnd. Istället vill jag stärka demokratin, om möjligt. Hade vi kunnat haft en mer öppen debatt så hade massinvandringen troligen inte genomdrivits, och då hade SD troligen inte blivit största parti i ett riksdagsval. (eller näst största)

Är det inte väldigt märkligt att våra politiker drev genom en massinvandringspolitik som kommer att ersätta den svenska befolkningen? Varför gör politiker sådant?

Nackdelen med att begränsa det fria ordet är just att man riskerar skjuta sig själv i sank.

Jag har funderat en del på det där, och kom fram till att det faktiskt var vi som röstade för detta. Jag ville inte erkänna det först: "jag ville inte ha det så här", sa jag. Men faktum är att röstningen är det enda sätt vi har att förändra samhället. Det är då, en gång vart fjärde år, som vi går och bestämmer Sveriges framtid.

När 30% av tyskarna röstade för Hitler, så gav de honom mandat. De gjorde inte det för att de ville ha judeutrotning och världskrig, men likväl var det deras ansvar. Det var de som röstade fram honom!

Man kan liksom inte rösta fram någon och sedan avsvärja sig allt ansvar för den politik som denne person bedriver. Särskilt inte när politikern tydligt deklarerade sin politik för väljarna.

Visst kan man säga att "vi inte visste". Det stämmer: jag trodde själv att massinvandring skulle vara lönsam. Det hade politikerna och media sagt och jag utgick från att de måste ha haft någon grund för sitt påstående. Ändock: det var mina föräldrar och deras föräldrar som släppte fram dessa människor. Det var mina föräldrar som begränsade invandringskritiska röster för att "vi ska stå upp mot det onda". Det var folk som mig som såg SD som rasister och ville undvika samröre. Folk som mig som inte protesterade mot invandringen och inte ville undersöka hur det egentligen såg ut med segregering.

Vi var alla i samma båt, typ. Det fanns enstaka som stack ut och varnade men de hade det svårt för att de var så få, och att många var arga, bittra och hatiska, vilket gjorde att gruppen som helhet sågs som en hatgrupp. Det var lätt för folk som mig att ta avstånd från en hatgrupp. Vi hade det ju rätt bra, varför skulle vi hata invandring?

Av denna anledning vill jag inte bestraffa någon. Det är lätt att skylla ifrån sig, men överlag var vi alla ansvariga.

"Men Nürnberg då"?

I Nürnberg bestraffade man de som konkret startade ett krig, och de som ägnade sig åt massavrättningar. Detta är liksom direkta brott. Det är svårt att ha ett samhälle med massmördare omkring sig.

Däremot kan man inte ge sig efter alla som "indirekt" gjorde avrättningar möjliga. Det rörde sig om miljontals människor som var del i Nazimaskineriet. Allt från domstolar, tjänstemän, kulturarbetare och skribenter.

Jag är själv utlandsfödd (i ett grannland) och frågan är såklart relevant för mig.

Det är ju ett gammalt tråkigt argument mot SD: "Du som själv har utländsk bakgrund, hur kan du vara emot massinvandring?"

Ja för jag är ju släkt med alla i hela Afrika, eller hur?

Den där lila linjen kan vi skicka till Sverige, tycker jag eftersom jag är född i utlandet... ?

Hur som helst, vem ska utvisas?

Om man inte är svensk medborgare kan det tyckas självklart att man utvisas om man begår ett grövre brott, eller upprepade gånger begår småbrott.

Är man svensk medborgare kan man tyvärr inte utvisas - men kanske skulle man utvisas ändå? Jag skulle faktiskt inte vara emot det.

Då är frågan kommen till mig själv: skulle jag kunna tänka mig utvisa mig själv?

Jag har kommit fram till att man måste ha lite civilkuragé och svara ja på den frågan. Man kan inte specialdesigna lagar så att de gäller alla utom en själv.

Vill man utvisa kriminella utlandsfödda så måste man dra en gräns någonstans. Kanske kan den även omfatta de som växt upp här, utbildat sig här, arbetar och betalat skatt här, fått stryk av blattar, och kämpat för ett bättre Sverige.

Det finns ju många som vill utvisa de blattar som bränner bilar - även de som är födda i Sverige.

Man kan dock inte göra lagar som gör skillnad baserat på vilket utland man är född i eller vilken religion man har. Man kan liksom inte säga: "ja du som är född i England, dig behöver vi inte utvisa, men du som heter Ahmed, dig ska vi utvisa. Jaså du är född i Danmark? Ja men då skickar vi dig dit."

Man måste dock ha en rimlighetsprincip. Många brott kan ske även den som anstränger sig och gör sitt bästa, t.ex bokföringsbrott som ofta har fängelse i straffskalan. Gäller även vårdslös körning, cannabisanvändning och liknande.

Det finns t.o.m de som blivit dömda för våldtäkt som hade blivit frikända för 15 år sedan.

Detta säger jag inte för min egen skulle utan för Sveriges skull. Det vore ju dumt att utvisa folk som är utbildade, har arbete och ordnade levnadsförhållanden.

Men man måste ändå dra gränsen någonstans. Och om det drabbar mig själv, tja då får det väl vara så....

Själv tycker jag man ska se till hur mycket upprepad brottslighet en person har begått. Vissa utlänningar har flera sidor i belastningsregistret. De får helt enkelt lära sig att inte begå brott om de ska stanna här. Är det så svårt?

Kanske kan man även se till hur mycket inkomst de har? Ju mer nytta en person är för landet, desto större anledning att behålla dem, kan jag tycka. En person som i princip aldrig arbetar utan bara lever på bidrag och brott kan man utvisa ganska omedelbart.  Att de barn här tycker jag är skit samma. Man ska inte skaffa barn att ha som ankare.

I USA blir den som begår brott utkastad utan pardon. Det är därför som invandrare begår färre brott än de infödda. De kommer dit för att jobba, och om de inte hittar jobb eller om de begår brott så blir de hemskickade.

Det kan vara intressant att diskutera vad som ledde till Brexit.

Stödet för EU i Storbrittanien var lågt under Thatcher. Men sedan gick det faktiskt uppåt:

Stödet för EU var fortfarande rätt stort när UKIP bildades 1993.

1999 fick UKIP 6,3% och sina första tre kandidater i EU-parlamentet, varav Nigel Farage var en. 

Det fick det konservativa partiet i UK att börja bli mer EU-skeptiska, och i parlamentsvalet 2001 fick UKIP bara 1,5%.

Efter att Farage tog över parliledarposten 2006 fick UKIP ett nytt, folkligt ansikte. Vad som dock fick UKIP att stiga som en raket var när det avslöjades att brittiska EU-parlamentariker hade misbrukat sina förmåner, och sedan försökt förhindra att utredningen om detta släpptes. Till slut läckte ändå storyn, 2009, och resulterade i fängelsestraff för åtskilliga parlamentariker.

I EU-valet senare det året blev blev UKIP näst största parti med 16,5% av rösterna. De lyckades inte lika bra i parlamentsvalet, vilket till stor del beror på Englands valsystem där det största partiet i en krets tar hem alla röster i kretsen, men i EU-valet 2014 blev de det största partiet med 27,5%. Det var första gången på hundra år ett annat part i än Labour eller Conservatives hade blivit största parti i ett nationellt val i UK.

Detta pressade David Cameron att utlysa en folkomröstning om EU-medlemskap som hölls 2016. Tanken var att få tyst på kritikerna, eftersom remain-sidan antogs skulle vinna.

Farage Roasts EU Bureaucrats - You’re Not Laughing Now, Are You?

Vad kan man lära av detta? Jo: det går för en minoritet att förändra ett system.

De exakta orsakerna till Brexit är svåra att förklara. Olika undersökningar har pekat på olika saker, precis som när det gäller varför Trump vann.

Två viktig orsaker är dock:

• UK ville inte att EU skulle få allt mer kontroll över UK
• UK vill kunna skydda sina gränser mot utländska arbetare. Invandringen till UK har varit skyhög under de senaste 20 åren, och de flesta som kommit har varit lågkvalificerade arbetare från Polen och andra öststater som drivit ner lönerna, samtidigt som de i många fall kunnat ta del av välfärdssamhället.

Noterbart är t.ex hur mer än 200 000 rumäner levde i UK 2015, medan knappt några gjort det 2001. Och så polackerna givetvis.

Idag på vägen hem kände jag lukten av gräs, dvs marijuana.

Det fick mig att fundera på denna växt.

När jag var ung, i mina tonår, så hade jag en period av stor existentiell ångest. Jag rökte lite gräs och så blev det faktiskt bättre. Det gjorde det möjligt för mig att komma lite utanför mig själv och se saker från ett annat perspektiv.

Med det sagt vill jag inte påstå att det är bra att röka. Att röka kan ge ångest och andra mentala problem. På kort sikt blir man lite lat. Allt har ju sina fördelar och nackdelar.

Det är ändå rätt märkligt att växten är illegal. Det värsta är att försäljningen av det finansierar hela den undre världen i våra förorter. I framtiden kommer man kanske titta tillbaka på denna period och säga: "varför bedrev ni en så dålig politik? Er narkotikapolitik sponsrade talibanerna, ISIS, och gjorde många länder i Syd- och Mellanamerika till instabila krigszoner. Insåg ni inte det?"

Visst är det konstigt. Jag lånade en bok på biblioteket för en 10 år sedan som handlade om varför en legalisering är dålig. Några olika experter och tyckare fick skriva var sitt kapitel.

Jag förvånades över hur dåliga alla argumenten var. Där fanns det gamla trötta att cannabis är en inkörsdrog. Det är förstås sant, men troligen hade den effekten försvunnit om cannabis varit legalt. Det är för övrigt även så att cigaretter är en inkörsport till cannabis.

Där var argumentet att om man legaliserar cannabis så kommer andelen ungdomar som provar cannabis att öka. Det är förstås sant, men det ignorerar att man kan tala om cannabisbruk och cannabismissbruk. I Sverige anser vi just nu att allt bruk av cannabis är att betrakta som missbruk men det finns ingen gudomlig lag som säger att det måste vara så.

Ett av de märkligare argumenten var att en legalisering skulle inte minska kriminaliteten eftersom de kriminella skulle bara ägna sig åt någon annan kriminell verksamhet istället. Jag har ofta tänkt på detta märkliga argument och undrat hur man är funtad om man skriver en sådan sak.

Alla de som dör i narkotikakrig runt om i världen hade i så fall dött av någon annan kriminell verksamhet istället?

Det finns alltid en grupp kriminella i samhället, som oavsett vad man än gör fortsätter vara kriminella?

Är inte det egentligen ett ganska rasistiskt påstående? "Om lille Ahmed inte försörjt sig på att sälja knark hade han säkert ägnat sig åt någon annan kriminalitet".

I går skrevs det en artikel om en Liberal i Kalmar som ville legalisera narkotika. De andra i kommunfullmäktige krävde då hans avgång:

Riksdagskandidaten Björn Brändewall (L) från Kalmar vill avkriminalisera cannabis och får stöd av organisationen Cannabiskrysset. Det har fått representanter från olika partier att rikta skarp kritik mot Björn Brändewall. Tidigare har socialdemokraterna sagt att han ska avgå direkt.

Nu går även (V) och (M) ut och tar ställningen i frågan.

– Jag tycker det är oansvarigt och okunnigt av honom. Antingen tar han tillbaka det eller avgå, säger Bertil Dahl (V) kommunalråd i Kalmar.

– Hans uttalande går helt emot allt det arbete vi lagt ner på att motverka droganvändning och kan snabbt riva ner den värdegrund vi byggt emot droger, säger Bertil Dahl.

https://www.svt.se/nyheter/val2018/m-och-v-sagar-utspel-om-legalisering-av-cannabis

Det är tydligen så att en avvikande åsikt förstör hela det "demokratiska" arbetet i kommunen... För alla måste ju ha samma åsikt i en demokrati - eller hur är det nu?

Ungefär som att Sveriges drogpolitik är så oerhört bra att minsta vink om att legalisera förstör allt...

Antalet personer som dör i överdoser i Sverige har mer än fördubblats på tio år.

Narkotikadödligheten i Sverige är nu näst högst i hela EU.

– Vi har påtagliga och ökande problem med narkotikarelaterade dödsfall i Sverige, säger professor Bengt Svensson.

Allt fler i Europa dör av narkotika, enligt en ny rapport från EU:s narkotikacentrum ECNN. I snitt dog cirka 20 personer per miljon invånare av överdoser i EU 2015. Sverige ligger avsevärt högre, med 100 drogrelaterade dödsfall per miljon invånare.

Bara Estland har fler döda, med 103 döda i överdoser per miljon invånare.

– Sverige har under många år haft brist på insatser för den här gruppen. Vi har inte satsat tillräckligt på preventiva åtgärder, säger Bengt Svensson, professor i socialt arbete vid Malmö högskola.

https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/a/bKakRq/svensk-narkotikadodlighet-nast-hogst-i-eu

Vi vill gärna se oss som bäst i klassen i alla klasser. Vad gäller vår sexualmoral är vi så stolta över att vi "öppna" till skillnad från amerikanerna som vi ser som religiöst indoktrinerade.

I utlandet är det faktiskt många som förvånas över varför Sverige, som ses som liberalt och progressivt, har den mest restriktiva drogpolitiken i Europa, samtidigt som vi inte verkar bry oss om att vi har bland den högsta dödligheten...

Allt fler länder och stater avkriminaliserar eller legaliserar cannabis. Detta kommer påverkar debatten även i Norden, menar Henrik Tham, emeritus professor på kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet.

I Danmark har läkare sedan början av 2018 kunnat skriva ut cannabis i medicinskt syfte och i Norge är det avkriminaliserat. Den mer liberala inställningen kan påverka debattklimatet även i Sverige, rapporterar SR.

– Det är helt ofrånkomligt att det kommer att bli en liberalisering. Som forskare tycker jag att det blir intressant att se hur man nu mobiliserar i förhållande till det som är ofrånkomligt, säger Henrik Tham till SR.

– Det är skillnad i kontrollen, Sverige är det mest kontrollerande och det enda landet som helt och håller förbjuder själva bruket. Polisen tar mellan 35 000 och 40 000 urinprov med tvång varje år. Norge har just avkriminaliserat detta och försöker sig på en annan linje. Danmark har inte haft det och Finland har det lite grann, säger Henrik Tham till SR.

I västvärlden överlag öppnar man nu upp för en debatt kring huruvida man ska se på cannabis, vilket även kan komma att påverka Norden, menar Henrik Tham.

– Det kan man säga att oavsett om man är för en mer liberal eller restriktiv politik, så är det intressant att se för att pressen kommer att vara att den att man går i en mer liberal riktning. Det är den tendens vi ser i västvärlden och det är väldigt svårt att tänka sig att man inte skulle vara påverkad av det i Norden och jag tror att det blir extra smärtsamt för svenskarna, säger Henrik Tham till SR.

https://www.metro.se/artikel/experten-om-cannabisdebatten-det-kommer-att-bli-en-liberalisering

Det intressanta med cannabisdebatten är att det för en gångs skull är så enkelt att säga vad som är rätt och fel. Det är rätt att legalisera. Allt talar för det.

Som bekant handlar min blogg om allas olika värde. Det är givetvis en ordvits på begreppet om allas lika värde, en floskel som politiker dragit till med så snart någon ifrågasatt om Sverige ska ge asyl till hela världen och obegränsade bidrag.

Om man dock funderar lite på saken och tänker lite utanför svenska floskler, så har begreppet om allas lika värde faktiskt en giltighet. Då tänker jag i synnerhet på arabländerna, där muslimer ofta har särskilt juridiska rättigheter. I dessa länder anser man att muslimer, juridiskt och vetenskapligt (av Gud förordnat) har högre värde än icke-muslimer.

Det är ett intressant perspektiv. Den som umgåtts med muslimer vet att de ofta ser sig själva som bättre än icke-muslimer. Det är väl specifikt sunnimuslimer som har denna inställning, och det är inte alla som gör, men helt klart en majoritet av dem.

I en sådan kontext kan det vara giltigt att dryfta frågan om huruvida alla har lika värde eller inte.

Det blir desto konstigare när man i Sverige använder det som argument för att alla i hela världen ska få lov att komma hit och leva på bidrag. Eller för att en somalisk analfabet har samma värde i det svenska samhället som en indisk IT-ingenjör. Att vi på allvar tycker att invandring som invandring.

Jag läste en intressant artikel om Kanadas invandringssystem nyligen: Why does Multiculturalism Work in Canada?:

Canada’s immigration policy sets out to attract the best skilled workers from around the globe. As such, Canada gives skilled immigrants priority to receive permanent residency, based on criteria such as their age, work experience, language ability, education and much more.

Now when the Canadian economy requires workers that don’t meet eligibility criteria for permanent residency (fruit pickers, janitors, factory workers) both business and government draw upon the services of “temporary workers”, who come to Canada under its Temporary Foreign Worker Program. Most workers under this program are limited to working in Canada for four years before having to return to their home country. They do however, have the opportunity to apply for permanent residency status should they choose to do so.

I cannot emphasize enough how important a merit-based immigration system has been to the success of multiculturalism in Canada: it protects the wages of those at the bottom of Canadian society who don’t have to compete with the global labour market and suffer the destructive race to the bottom.

In contrast, uncontrolled immigration in the United States and Europe has negatively impacted the most economically vulnerable members of those societies. This has made them susceptible to the appeals of far-right ethnic nationalists, whose political movements promise them jobs and economic security.

Canada’s success in integrating disparate peoples from around the globe through its policies and immigration system has been held up as a model for the world. Australia’s own point-based system, formalized in 1989, was modelled on Canada’s. And like Canada, Australia has become a de facto multicultural society.

Kanada är typ drömsamhället för mångkultur. Ett samhälle som tagit in de med högst kompetens och högsta förmågor, medan andra endast kan åka dit tillfälligt.

I Sverige importerar vi istället arbetslöshet.

Eller tja, tekniskt sett så "skapas" det jobb när asylsökande kommer hit för det krävs så mycket för att pyssla om dem. Detta är dock inte den typen av jobb som gör ett land rikare... Av samma anledning som staten inte kan betala arbetslösa för att klia folk på ryggen.

Det kan tyckas som ett enkelt och smart sätt att minska arbetslöshet: staten betalar folk för att jobba. Så tänkte jag också när jag var 16-17 (efter att ha läst en fantasybok där drottningen betalade de arbetslösa att virka näsdukar), och det finns många länder som försökt sig på det. Sverige på 1980-talet är ett exempel. Den Sovjetiska ekonomin ett annat.

Nackdelen är att inget produceras. Det är produktionen som skapar pengar i ett land. Om man uppmuntrar lathet genom att ge pengar för låtsasjobb så kan det t.o.m dra ner produktionen och alltså göra ett land fattigare.

Det är därför som högutbildade har högre "värde" för ekonomin än lågutbildade. Detta är rätt självklart inom ekonomin. Det är samma anledning till att en anfallsspelare som gör 10 mål per säsong är värd mer än en som gör 2 mål per säsong.

Det är svårt att veta hur det fungerat i Sverige om vi anammat Kanadas system istället för det vi har. Kanske hade Sverige blivit den där underbara smältdegeln vi fantiserat om?

En indier sa till mig nyligen: "om ni i Sverige tagit in en massa indier istället för muslimer så hade ni inte haft problem med ghetton och brända bilar. Mångkultur fungerar - det är muslimer som inte fungerar."

Jag vet inte om han hade rätt, men jag kan ju konstatera att min erfarenhet av indier är att de faktiskt berikar samhället på riktigt. De är trevliga och glada och öppnar gärna sitt hem.

Muslimer är tvärtom. De hatar oss och hatar allt som har med Sverige att göra. Alla sina misslyckanden skyller de sedan på rasism, och hatar oss ännu mer. Deras hat gör dem förstås olyckliga, och då skyller de sin olycka på Sverige också.

Någon annan utveckling går inte att se. Ger man dem ett finger kräver de genast nästa också. De nöjer sig inte förrän man matar dem med sked från morgon till kväll. Allt annat är "rasism" för dem.

Om man i Sverige accepterat att människor pga sin kultur faktiskt är annorlunda så hade man kunnat diskutera den här frågan. Men vi har bestämt att alla människor och kulturer är "lika", och att påstå något annat är rasistiskt. Därför kan vi inte diskutera de här frågorna.

Det är lite märkligt att när det gäller de s.k högerextrema grupperna så är det nolltolerans som råder. Om någon har en kameraman som i sin ungdom var med i en nazistisk organisation, då har personen "nazist-kopplingar".

Att däremot ifrågasätta om det inte är en säkerhetsrisk att ta emot massa människor från ett område med en massa terrorister... Då är man rasist, för alla har ju lika värde.

Bilden ovan är lite censurerad...

Visste ni att i USA så ökar alltid mordsfrekvensen när soldater återvänder från krig? T.ex Vietnamkriget, Irakkriget, med fler. Att vara soldat gör en troligen mer mordisk. Många lider också av PTS.

Men i Sverige fixar vi så klart allt. ISIS-terrorister? De är bara missförstådda unga män. Med lite kärlek så kan vi slussa in dem i samhället igen.

Det är så oerhört naivt i Sverige ibland.

Sen händer ett terrorattentat, och så ska alla ut och göra handhjärtan. Illegala invandrare ska utvisas och alla funderar över vad man kunde gjort annorlunda. Ungefär som att det fanns något man kunde ha gjort.

Tyvärr agerar media och politiker helt fel på terrorattacker. Det måste ju vara godis för alla som hatar Sverige när de ser hur mycket uppmärksamhet de kan få av att skada civila.

Istället borde vi bara rensa undan och skaka av oss smärtorna och låta livet gå vidare.

Samtidigt fortsätter vi ta in potentiella terrorister.

Det viktiga är att vi inte kallar dem potentiella terrorister, för då kan man bli dömd för hets mot folkgrupp.

Mattias Karlsson fick inte lov att kalla asylsökande för "potentiella sexualförbrytare och terrorister" i Aktuellt.

Däremot går det utmärkt att säga att alla män är potentiella våldtäktsmän.

Jag antar att man måste göra undantag för utländska män då? Alltså: utländska män är inte potentiella våldtäktsmän.

Så ser det ut i naiva folkhems-Sverige. Det blir så patetiskt när våra politiker kämpar för att göra om Sverige samtidigt som de inbillar sig att det gamla Sverige finns kvar och fungerar exakt likadant som det alltid gjort. "Ju mer man ändrar, desto mer förblir sig allt likt", är ett franskt ordspråk. Men jag tror inte det stämmer.

I Metro, som jag brukar läsa på tåget varje dag, kunde man idag läsa följande:

Moa Bladini, lektor i straffrätt vid Göteborgs universitet: Det finns ingen forskning som visar att skärpta straff leder till minskad brottslighet. Tvärtom visar forskning att länder med skilda straffsatser har en liknande brottsutveckling.

https://www.metro.se/artikel/partierna-utlovar-fler-poliser-och-h%C3%B6jda-straff-s%C3%A5-svarar-experterna

En sak jag lärt mig från tidningar är att de ofta handplockar sina experter så att de vet att experten säger det tidningen vill höra.

Har hon rätt?

Vad jag kan läsa mig till så säger forskningen att det visst finns bevis för att skärpta straff minskar brottslighet. Däremot så beror det inte på att det är avskräckande, utan på att man får bort kriminella från gatorna och därmed hindrar att de begår fler brott.

Detta är egentligen rätt logiskt, men vi verkar befinna oss i en post-sanningstid (även kallad postmarxism) där man kan säga vad som helst utan hänsyn till fakta.

Ett problem är att nästan alla kriminologer är just vänstermänniskor och ständigt framhäver att strängare straff inte hjälper.

Här kan vi läsa från ett statligt institut i USA:

2. Sending an individual convicted of a crime to prison isn’t a very effective way to deter crime.

Prisons are good for punishing criminals and keeping them off the street, but prison sentences (particularly long sentences) are unlikely to deter future crime. Prisons actually may have the opposite effect: Inmates learn more effective crime strategies from each other, and time spent in prison may desensitize many to the threat of future imprisonment.

https://nij.gov/five-things/pages/deterrence.aspx

Här kan man välja att titta på den första satsen, eller så kan man strunta i den och fokusera på resten, nämligen att strängare straff inte leder till att den kriminelle bättrar sig.

Men som sagt, han är inte ute på gatorna i alla fall.

Förr i tiden så ansåg man att de flesta kriminella kan bättra sig. Det ansåg man i USA också. Vad som tvingade fram en förändring var att de på 1970-talet hade ett flertal seriemördare, varav en del hade släppts från fängelsestraff i humanitärt syfte.

Kalifornien införde en three-strike-lag 1994, som den andra delstaten i landet efter Washington. Vad detta innebar var att en person som två gånger dömts för våldsbrott, vid tredje domen sätts i fängelse i 25 år till livstid.

Det som motiverade Kalifornien att rösta genom lagen var mordet på Kimber Reynolds, 1992.

En söt 18 årig tjej som satt på ett fik i ett tryggt område, när två killar stannade och drog i hennes handväskan. När hon inte släppte direkt drog en av dem fram en pistol, satte mot hennes öra och tryckte av. Mördaren var en 25-åring med flera tidigare domar mot sig:

The 25-year-old man was described by police as a hard-core user of methamphetamine who frequently had been jailed on gun and drug charges and only two months earlier had been released from state prison after serving time for auto theft. Besides Kimber's murder, he was wanted for a series of robberies and assaults.

http://articles.latimes.com/1993-12-09/news/mn-65402_1_mike-reynolds

Det här är en typ av människor man bör ha i fängelse. Så snart de släpps så begår de nästa brott.

Samma sak kan säga om Lotta Rudholms mördare.

Expressen har kartlagt Martin Jonssons liv sedan hans barndom och tonår, som våldsbejakande skinnskalle i Hallonbergen, hans dödmisshandel av Niklas Westman i Fagersta och de upprepade fallen av terror mot flickvänner.

Hans fem sidor i belastningsregistret vittnar om den sadistiska spiral som skulle sluta med mordet på Lotta Rudberg.

https://www.expressen.se/nyheter/martin-jonsson-atalas-for-att-ha-dodat-lotta/

Att sätta denna person i livstids fängelse skulle inte leda till att någon annan tar hans plats. Det skulle endast leda till att de brott han begicks inte skulle ha begåtts!

Även Leif GW Persson sade någon gång att "ibland minskar kriminaliteten till följd av att vissa sitter i finkan ett tag. Sen släpps de ut och då ökar brotten igen".

Morgan Johansson sa samma sak om den nya vapenlagen. Det får bort en del skjutglada människor från gatorna.

Det är liksom inte nanoteknologi att förstå det här sambandet.

Jag tänker ofta på kvinnan som blev våldtagen i Boden... Av en eritrean 2007. När han blev släppt våldtog han en annan kvinna i Eskilstuna.

Detta är inte ett brott som någon annan hade gjort. Det berodde inte på socioekonomiska faktorer. Det berodde på att vi släppte ut en våldtäktsman från fängelset.   

Dylika brott är inte ovanliga. Ta ex. den driftige 29-årige nigerianen som nu dömts för våldtäkt tre gånger.

Eller ta mannen (av utländsk bakgrund) som slog ihjäl en norsk kvinna i Porsgrunn 2012:

Nu är 27-åringen misstänkt för att ha dödat Anne Wendy Madsen och sitter häktad i Norge.

- Jag tycker att det är konstigt att han har fått gå fri med tanke på vilka grova saker han har på sig, speciellt med vakter och grovt våld. Plus att han blev gripen den dagen för ett och ett halvt år sedan, att de inte lyckades ta in honom redan där. Att det ska behöva gå så långt. Han skulle ha stoppats för länge sedan.

Mannen är sedan tidigare åtalad på tio punkter, däribland försök till våldtäkt mot barn, och misshandel och olaga hot efter att han enligt åklagaren gav sig på en kvinna på Hötorget i Stockholm. Han häktades i sin frånvaro i december 2011 av Solna tingsrätt.

https://www.expressen.se/nyheter/misstankt-for-mord---slass-med-en-vakt/

Om man burat in honom hade inte någon annan kriminell tagit hans plats, utan vi hade sluppit alla de brott han begått, helt enkelt. Det är inte nanoteknik...

Alla kan inte rehabiliteras. Och även om en person teoretiskt vänder sitt liv efter femte eller tionde domen så är det många oskyldiga offers blod rättssamhället har på sina händer tills dess.

Det kan vara intressant att nämna att en three-strikes-lag har applicerats i flera delstater i USA sedan 1993. Närmare hälften av delstaterna har en liknande lag. Den senaste delstaten att anamma den var Massachusetts år 2012. Många av delstaterna är "demokratiska", dvs något till vänster.

Man kan fråga sig hur effektiva lagarna är? Svaret är att det är svårt att mäta. När de dåliga sitter i fängelse tenderas det att begås färre brott men sedan avtar effekten. Kanske för att de sitter i fängelse. Jag tror det finns en avsmittningseffekt också: att dåliga människor skapar fler dåliga människor.

På frågan om strängare straff "avskräcker från brott" är svaret alltså: nej. De flesta brottslingar drivs av impulser och de bekymrar sig inte över om fängelsestraffet är 1 år eller 4 år.

Om frågan är: "minskar långa fängelsestraff brottslighet" så är svaret: ja. I de flesta fall. Undantag är t.ex drogsäljare, där det faktiskt kommer någon att ta deras plats.

Å andra sidan är många drogsäljare även kriminella på andra sätt. Det är detta jag menar med smittoeffekten. För varje drogsäljare finns en köpare, och han behöver pengar någonstans från. Därför ökar stölder och rån. Droger ökar sedan ofta kriminalitet för det gör folk asociala och att de lever utanför samhällets normer. I drogrus ökar ofta mord och misshandel.

Drogsäljare är ofta beväpnade och skjuter ihjäl andra. Om man gör livet svårt för dem så minskar det dödliga våldet, åtminstone tillfälligt.

Vi har länge jämfört oss med USA och resonerat som så att de har högre kriminalitet för att de har hårdare straff. Men jag tror att vi nu kan se att det finns många samhällen runt om i världen som har det ännu värre.

Filippinerna har inlett sitt eget drogkrig.

Länderna i Latinamerika har högst mordsnivåer i världen.

Kanske är det den vägen USA har kunnat undvika genom att de har satt fler i fängelse. Alla är liksom inte naiva, blonda och blåögda Stig-Helmer typer som i Sverige. Vi kan dagligen läsa om psykopatiska människor som begår obegripliga brott, och de flesta härstammar från utlandet. Sätt dem i fängelse istället!