Alla inlägg den 7 augusti 2018

Av allasolikavarde - 7 augusti 2018 22:55

Anders Lindberg skrev en ledare i Aftonbladet för några dagar sedan. Han hade förläst sig på gamla dokument från 1930-talet och nu såg han tecken i skyn minsann. Allt håller på upprepa sigI


Jag har i sommarens hängmatta plöjt gamla nummer av Foreign Affairs, en tidning som grundades 1922. Där kan man med dåtidens ögon följa 20- och 30-talets debatt när fascismen seglade upp i land efter land.
I septembernumret 1923 analyserade den brittiske statsvetaren och senare Labourpolitikern Harold J. Laski fascisten Mussolinis framgångar i Italien och jämför med den ryska revolutionen. Vi måste försvara våra institutioner mot totalitära idéer, är en av hans poänger. Sexton år innan andra världskriget drar Laski slutsatsen att det styrelseskick Mussolini och Lenin håller på att bygga upp inte kommer att vara förenligt med den västerländska civilisationens traditioner. Han förvånas därför över hur entusiastiskt Mussolini tagits emot i omvärlden.


Det skrämmande är att artiklarna är så lika. Det är vår tids största myt att fascismen besegrades i andra världskriget. 20-talets och 30-talets varningar om nationalism och auktoritära idéer ekar åter och även denna gång hörs lugnande röster. "Det är inte så farligt, ni överdriver."
I oktobernumret av Foreign Affairs 1939 är tonen uppgiven. I essän "Hitler Could Not Stop" konstaterar författaren och tidigare nazipolitikern Hermann Rauschning att alla underskattat Adolf Hitler. Han menade faktiskt vad han sa. Månaden innan hade Tyskland invaderat Polen, Storbritannien och Frankrike förklarat krig och USA var neutralt.


2018 är inte 1923 men Vladimir Putins idéer är inte helt olika dåtidens totalitära rörelser. Europa och Sverige står mitt i en ideologisk konfrontation mellan liberal demokrati och auktoritär nationalism. Vad kommer den som om 50 år lägger sig i hängmattan med gamla nummer av Foreign Affairs att få läsa? Var vi naiva eller gjorde vi motstånd? Släppte vi in extremhögern eller höll vi gränsen?

För även på 1920-talet hade man ett val. Många insåg faran i de idéer som var på väg att få fäste, många gjorde motstånd. Men någon enad front lyckades de demokratiska krafterna aldrig uppbåda.

https://www.aftonbladet.se/ledare/a/vmjxm4/ett-val-mellan-rodgron-eller-blabrun-rora


För det första: SD heter Sverigedemokraterna. Alla statsvetare är eniga om att SD inte är anti-demokratiska. Nazister och kommunister var anti-demokratiska i grunden.

F ö anmärkningsvärt att Lindberg inte nämner något om det röda hotet. Sovjet, Pol Pot, Mao, Castro, och många andra länder? Är en röst på vänsterpartiet en röst på Stalin?


Givetvis inte. Anledningen till detta är att för att allt kan inte jämföras med allt.

Man kan inte ha beröringsskräck med nationalism bara för att Hitler var nationalist.

Hitler var även vegetarian och tyckte det var viktigt fokusera på folkhälsan.


Det finns många exempel på länder som har nationalism utan att de börjat kriga och ägnat sig åt folkmord.


Å andra sidan är tolerans heller ingen universallösning. Det finns många exempel på samhällen som varit toleranta och sedan blivit övertagna av någon annan grupp. De civilisationer som t.ex inte kämpade mot islam finns inte kvar längre. Turkiet var en gång kristet - det var kristendomens vagga. Idag är 99% muslimer (de sista kristna var armenierna som fördrevs och dödas på 1920-talet). Egypten var kristet och hade många av de viktiga tidiga kristna tänkare. Idag är det 90-95% muslimskt.


Indonesien var hinduiskt och buddhistiskt. Detta ses som dess "guldålder" enligt Wikipedia. Nu är landet 88% muslimskt.


Historian består av så mycket mer än nazismen. Det är barnsligt att liksom vänstern fokusera allt på just Nazi-tiden. Det var nu 70 år sedan och det är dags att vi funderar på vad mer som hänt i historian. Tyvärr är vi ett något historielöst folk pga socialdemokraterna haft makten länge, och för progressiva vänstermänniskor är historia av underordnad betydelse. Sossarna spred hellre bilden av att det gamla Sverige var fattigt och inskränkt medan det nya Sverige var en idyll.


Jag tror det är en av orsakerna att feminismen blev så stor i Sverige. Vi tror att kvinnor "förr" var olyckliga och förtryckta medan kvinnor sedan dess blivit allt lyckligare iom att de fått mer rättigheter. Så var det förstås inte. Kvinnor förr hade det bra också även om de inte hade rösträtt.


Jag undrar faktiskt också, liksom Lindberg, vad folk om 50 år kommer säga om Sverige anno 2018. Vänstern tror att det är högern som framtidsmänniskor förfasar sig över, men jag tror att framtidsfolket kommer undra varför vi gjorde om det trygga och gemytliga Sverige mot kaos-Sverige.


Så här såg Malmö ut omkring 1960. Har vi förlorat något från den tiden?

Presentation


En gång vänstermänniska. Har sedermera börjat ifrågasätta istället för att acceptera.

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4 5
6 7
8
9
10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards