Igår lämnade jag tillbaka boken Den amerikanska högern av Martin Gelin.

En ovanligt bra och välskriven bok. Den beskriver den amerikanska högerns utveckling och frammarsch från 1950-talet. Ett gediget verk. Faktiskt helt enastående.

Gelin ägnade tre år åt att göra research och att skriva den. Han reste runt och intervjuade topp-politiker (t.ex. senatorer som Grover Nordqvist och Ron Paul), företrädare för tankesmedjor, sura Arizonabor som får sina trädgårdar invaderade av mexikaner. Homofober, rasister, radiopratare... och ännu fler hilbillies. Och så några vettiga högertänkare.

Det tog mig över en månad att läsa genom boken, även om jag mest läser på tåget när jag pendlar. Vissa böcker kan jag dock läsa ut på den timmen jag sitter på tåget på en dag, men inte Den amerikanska högern.  Jag skulle nog behöva läsa om den en gång till.

Det finns mycket fascinerande att hämta från boken. Såsom hur de rika förenat sig med de fattiga i partiet. Det skulle vara osannolikt att tänka sig moderaterna bli ett parti för de rika såväl som för outbildade lantisar.

SD har också försökt göra en högergir. Fördelen SD har jämfört med Republikanerna (GOP, vilket står för Grand Old Party) är att SD inte behöver tilltala de rikaste. De rikaste kommer rösta på moderaterna oavsett vad. De som främst vill att alla ska ha så mycket bidrag som möjligt kommer inte heller rösta SD.

Det som får amerikaner att enas i att rösta på GOP är några olika faktorer:

* Att vänstern gått bananas

* Massinvandringen av latinos som begår brott och driver ner löner

* Rasism av olika slag. Såsom att de vita håller på att bli en minoritet eller att de svarta begår fler brott.

Det finns mer att nämna. Gelin är själv en vänstermänniska och har jobbat för vänsternpartierna (oklart vilket han själv stöttar) under en valrörelse. Det gör att jag tror han överdriver vissa av högerns egenskaper. Han verkar inte riktigt förstå varför högermänniskor så gärna vill bevara USA. Han fokuserar istället mycket på att beskriva det som att högern tagits över av irrationella och anti-vetenskapliga idéer, driva av demagoger. Tea Party, Fox News och Rush Limbaugh nämns flera gånger. Den siste vettige republikanen påstås vara William Buckley, som dog för några år sedan. Efter dennes död är det "fritt fall" för partiet, enligt Gelin.

Jag råkar veta att det inte är HELT så enkelt. Högern har fortfarande respektabla tidskrifter såsom Wall Street Journal, Business Insider, National Review och New York Post. (Det kan vara värt nämna att svenska medier inte hämtar info från dessa medier, utan främst från vänstermedier som CNN, MSNBC och New York Times, vilket förklarar varför vi svenskar har den syn på högern i USA som vi har)

Om SD följer planen i Den amerikanska högern så kommer de bli största parti i valet 2026. Omöjligt är det inte. 2022 tror jag inte de kommer lyckas till.

-----

Nu lämnar jag den boken och går över till annat.

Jag läste lite i tidskriften Fokus, som jag brukar göra. Den ges ut varje vecka och har Hakelius som chefredaktör. Hakelius är en fritänkare som redan för 20 år sedan ibland skrev någon negativ artikel om invandring, vilket innebär att han tillhör högern.

Om man inte skriver positivt om invandring hela tiden så kommer man att placeras i högerfacket. Det finns vänstermänniskor som inte läser Fokus för de tycker tidskriften är för borgerlig. Jag undrar vad det innebär? När jag läser Fokus tycker jag det är en vettig och sansad röst. Är man vettig och sansad är man kanske automatiskt höger?

Ibland läser jag tidskriften Axess, som kommer ut mer sällan och som består av mer utförliga artiklar från olika delar av världen. Axess är uttalat borgerlig och kan vara lite väl intellektuell/filosofisk, till skillnad från Fokus som är mera av en skvallertidning med skiftande kvalitet på artiklarna.

Jag läste även... håll i er... tidskriften Expo. Expo ses kanske som huvudfienden för en "högerextrem" likt mig, men Daniel Pool som är chefredaktör och skriver de flesta artiklarna är intellektuellt hederlig, vilket är mer än vad man kan säga om 90% av alla vänstermänniskor nu för tiden. Det är roligt att få läsa några riktiga argument från vänstern, istället för den där smörjan de alltid drar till med när de ska jämföra allt med nazism eller ägna sig åt rena känsloargument av typen "hur hade det känts som du varit en ensamkommande afghan". Som om man kan bedriva politik på den frasen. Gör de det i riksdagen också???

Det är som när jag på skämt säger till mig tjej, när hon klagar på något: "tänk på barnen i Afrika". Då säger hon alltid: "Jag skiter i barnen i Afrika". Jag förstod mig aldrig på argumentet som föräldrar sa till en när man var liten: "Tänk på barnen i Afrika". Vad har de där afrikanska barnen med mig att göra? (för er som är för unga för att ha fått höra det så kan ni googla på det)

Expo brukar skriva intressanta artiklar om SD, om alt-right, och andra så kallade "rasister" (Arga Blatten fick faktiskt ett hedersomnämnande). Jag lär mig mycket genom att läsa Expo. Själv hejar jag förstår på rasisterna. När de visar bilder på gamla förintelseöverlevare gläds jag åt att de snart är lagda i jorden så vi kan gå vidare som människor och inte behöver dra fram de där gamla stofilerna i varje debatt.

När man läser Expo rycks man gärna med. Jag håller faktiskt med Expo om att det är viktigt bekämpa hat och hatisk rasism. Jag tror dock att vi som individer måste fråga oss vad som är viktigt.

Det är typ som att det är viktigt att säkerställa att vi inte blir begravda under 2 meter lava från en vulkan. Eftersom det dock inte är så sannolikt så har vi inga tidningar och politiska rörelser som fokuserar på detta hotet.

Jag tar själv upp kampen mot hatarna, t.ex på Flashback. Jag drivs inte av hat och ibland blir jag illa till mods av de angrepp jag får utstå. Vissa skribenter har fått mig att känna mig så eländig att jag glömt bort se mig för när jag gick över vägen. Men jag kämpar på ändå.

Jag kämpar också emot Lasermannen och andra sådana figurer. Men i dagens Sverige är jag mest oroad för den ständigt ökande mängden invandrare. Både pga de direkta hot dessa människor utgör (inklusive att många säljer knark osv) och för att det leder till en ökande polarisering av samhället.

Jag gör även valet att det är viktigt att stå upp för sin egen kultur, även om det riskerar leda till att någon blir mördad. Ger vi upp vår kultur, eller vår "själ", så har vi ingen möjlighet köpa tillbaka den igen.

Jag tror att samhället blir sämre av att ta in en väldig massa lågutbildade människor. Jag vill därför att vi slutar göra det, att vi skickar hem alla som inte gör samhället bättre, och - om inte annat - att vi slutar ge dem pengar.

När vi gjort det så kan jag kanske också ansluta mig till gruppen antirasister.

----

Jag lånade också två böcker:

* Framtidsstaden, av Lars Åberg, med undertiteln "Om  Sverige imorgon blir som Malmö idag, hur blir Sverige då?". Den handlar om Malmö och fick mycket uppmärksamhet när den släpptes men den var ofta utlånad.

* Stasiland, av Anna Funder. En bok om Stasi och DDR. Jag har börjat läsa denna och den är underhållande. Den brukar också vara utlånad.