Alla inlägg den 3 november 2018

Av allasolikavarde - 3 november 2018 20:40

Jag sitter och lyssnar på radio, och låten "mamma är lik sin mamma" spelas.


Det får mig att tänka på feminismen och varför det är så viktigt att bekämpa "stereotypa könsroller". Det är t.ex förbjudet i reklam att visa en kvinna i köket. Jo faktiskt - de blir dömda av reklamombudsmannen.


Danska Jysks direktreklam befäster förlegade könsroller. Det anser RON – som fäller annonsen för könsdiskriminering.
I annonsen skildras en leende pojke i femårsåldern som skruvar på en leksakssnickarbänk. Brevid leker en flicka i samma ålder med ett rosa leksakskök.
Intill syns texten: "Köksset. Underhållande och läraktigt lekkök med ljus, musik och massor av spännande delar".
Anmälaren menar att annonsen är oetisk och väldigt könsdiskriminerande på grund av att barn lär sig en snefördelning av sysslor i hemmet.
Reklamombudsmannen har låtit opinionsnämnden, RON, som kallas in i vissa speciella äranden, bedömma annonsen.
RON håller med anmälaren och fäller Jysks egenproducerade reklam med motiveringen:
"Annonsen framställer således barns lekar och val av leksaker på ett stereotypt sätt som inte är förenligt med att barn i allmänhet inte endast leker med pojk- respektive flickleksaker utan leker allsidiga, gemensamma lekar med olika sorters leksaker oavsett kön. Detta är enligt opinionsnämnden nedvärderande för både kvinnor/flickor och män/pojkar."
RON anser även att en reklamfilm för allrengöringsmedlet Ajax är könsdiskriminerande. Även den fälls för en stereotyp framställning av könsrollerna.
https://www.dagensmedia.se/marknadsforing/kampanjer/ro-jysks-barnreklam-ar-konsdiskriminerande-6174524


Att ha stereotypa könsroller är bland det värsta man kan göra i dagens Sverige.

Att däremot rita jättepenisar är modernt och fräscht. Om man är feminist, alltså. En man som ritar penisar är äckligt.

Kvinnor som ritar vaginor är också feministiskt och det uppmuntras i media. Män som ritar kvinnliga könsorgan eller bröst är sexistiskt.

Försök inte hitta någon logik i feminismen. Jag har försökt i snart 20 år och inte lyckats. Min slutsats är att när en feminist säger att något är feministiskt, så är det det.

Separata badtider mellan kön, t.ex Feministiskt när en svensk kvinna vill ha det, men patriarkalt och medeltida när en muslim vill ha det.


Låten "mamma är lik sin mamma" är ett exempel på hur man kan få genom en viss agenda genom en förskjutning av argument, och argument av typen "om A är bra, och B ingår i A, så är B också bra". Typ som att om lite frihet är bra, så är mycket frihet jättebra.


Sedan ser de till att föra debatten utifrån de referensramar de ser som viktiga. Det är därför Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson är bra på att debattera: de härleder alla problem till sina egna områden, som de är oerhört bekväma i att diskutera. Så här låter en debatt mellan de båda om våldtäkter:



Man kan åtminstone roas av en debatt mellan två olika stilar... Typ som en boxningsmatch mellan två olika stilar.


Nåväl: kvinnor på 1960-talet hade en taskig sits. Det är viktigt att vi accepterar detta om vi ska kunna bryta vänsterns monopol på idéer. Männen satt på glassiga jobb, långt från den smutsiga, farliga och krävande miljön som de flesta män arbetade med bara 20 år tidigare. Kvinnor satt däremot fast i hemmet.

På grund av samhällsutvecklingen satt de också ofta ensamma fast i hemmet. De hade inte stöd av någon utvidgad familj. Ingen husmor, jungfru, städhjälp, och ofta inte ens några släktingar.


Livet för en hemmafru på 1960-talet var, kan man nog konstatera, tråkigt. Så långt håller jag med feministerna. Välfärdssamhället gick på en sten där. De tänkte inte på att människor blir uttråkade, och tyvärr tog det död på det ordentliga och skötsamma livet i både USA och Sverige, och gav upphov till reaktionära rörelser såsom feminism. "1950-talet" har blivit ett skällsord.


Feministerna tänkte sig att kvinnor skulle in i arbetslivet för att skapa jämlikhet. Det var en god tanke, men som det nu har visat sig så tycker många kvinnor inte det är så roligt i det hektiska och konkurrensdrivna näringslivet. De blir i hög utsträckning utbrända eller känner sig otillräckliga.


Nu fortsätter dock feministernas teori med att säga att eftersom det var bra att kvinnor fick lite mer jämställdhet, så kommer det bli jättebra så snart kvinnor får total jämställdhet. Detta är något som t.ex Jordan Peterson vänder sig mot (se gärna hans Youtube föreläsningar, eller se hans debatt i Skavlan).


Det är här som den stora skiljelinjen går mellan feminister och anti-feminister. Vi anti-feminister vill gärna att kvinnor ska må bra - men vi tror inte att total jämställdhet är vägen dit.

Föreslår man denna tes till feminister blir de rasande. Det hotar själva grunden till deras ideologi - ja det rubbar deras världsbild.


Vad vi borde gjort är att se till vad som får människor att må bra. Det skiljer sig lite mellan män och kvinnor. Kvinnor bryr sig mer om sociala relationer. Se hur kvinnor lever i mer primitiva samhällen. Kvinnor sitter i byn med barn och har hand om "bygöra". De lagar mat och har kanske hand om småjordbruk. Och de har roligt. Jag har inte hört någon kvinna som lever på det sättet vara missnöjd. Jag tror att de flesta kvinnor skulle önska de kunde leva just så.

Sen kommer männen hem från jakten eller att ha varit ute på fältet, och så tar han hand om kvinnan så hon blir glad.


Det som gör kvinnor olyckliga är ensamhet. När de varje dag måste städa - ensamma. Hushållsgöra i sig gör inte någon olycklig, men det är ensamheten som gör.


När jag ser på videon med Siw Malmkvist så tänker jag för övrigt direkt att gjorde man den videon idag skulle hon troligen bli antastad av våra nyanlända kulturberikare. Stockholms central (eller var det nu är) är inte en plats man kan gå omkring i morgonrock hur som helst.

Det får man ju inte tala om.... Men (den vita) könsmaktsordning kan man kritisera bäst man vill.

Av allasolikavarde - 3 november 2018 16:28

Idag var jag på Malmö Stadsbibliotek och vad som slog mig nu, när jag aktivt tänkte på det, är att bibliotekets utbud av böcker har ett kraftigt vänsterperspektiv.


Visst - jag visste det sedan tidigare att de gärna framhäver s.k antirasistiska böcker, men vad jag inte tänkt på är hur skevt utbudet är!


Tack vare högerskribenten Anton Stigermark så har jag börjat förstå hur mycket högerböcker det faktiskt finns. Det måste inte vara så att 75% av alla böcker i hyllan "politiska ideologier" handlar om hur hemsk fascism/nazism är.




Det vi ser ovan är alltså en hylla i Politiska ideologier. Man skulle kunna tro att det är hyllan för vänster och antirasistiska ideologer. Visst finns där en gammal bok som heter Conservatism, men den verkade så gammal och tråkig att jag ser den som oläsbar.


   

Här en annan hylla i samma kategori.


Det intressanta är att vänsteridéer alltid presenteras som fräscha och positiva, såsom boken "Den tredje vänstern" här ovan, medan böcker om högern oftast är skrivna av vänstermänniskor och försöker beskriva hur högern ska bekämpas. Det kan ju inte vara en tillfällighet.


Boken EXIT (i grön text) handlar förresten om... ja just det: en avhoppad nazist.



 

Det här hyllplanen ser rent av komiskt ut. Försök räkna hur många böcker om nazismen som står där. Och intryckt i mitten står en stridsskrift om kommunism... Förvisso står också boken "Neoconservatism: why we need it".


Är nazismen verkligen så viktig? I synnerhet som det skrivits tre tjocka böcker om nazismens historia i Sverige, för en rörelse som aldrig vunnit mer än några få tusen röster i ett val. 


Hur är det med t.ex kommunismens historia i Sverige? Jag ser lustigt nog ingen bok som handlar om det.

Eller liberalismens historia, eller socialdemokratin, eller... ja det finns väl många andra politiska ideologier?


 


Här ovan ser vi hyllplanet "Religiösa grupper". De två första böckerna är förvisso böcker som handlar om faran med islamisering. Se nedan. Av de övriga böckerna är ungefär hälften böcker som vill "bekämpa islamofobi".


Gardells bok har jag själv läst en gång och jag kan rekommendera den om man vill skratta. Han skriver en tjock bok om islamofobi som nästan helt ignorerar frågan om islam. Jag tror jag räknade till en handfull korancitat. Det är nästan sjukt vilken smörja som kan ges ut bara man skriver för "allas lika värde".


Gardell fick kritik från historiker för att han hade fel, men det spelade förstås inte så stor roll. Han blev inbjuden till alla TV-soffor ändå, där han kunde tala om "det bruna hotet".



Jag funderar ibland över om personer som Gardell kommer ses som man gjorde på medlöpare till nazismen. De författare och tänkare som försvarade rasbiologi eller som hade beundran för nationalsocialismen.


Just nu driver stora delar av etablissemanget avsiktligt Sverige i fel riktning. De uppmuntrar det som vi borde bekämpa. Ta som exempel det här med att islamister tagit över SSU Skåne. Det är rimligen ett av SSUs största distrikt. Hur kommer det se ut när resten av Sverige får lika många muslimer som Skåne har?

Är det islamofobi att fråga sig, bäste Gardell?


Men visst. Islamism har väl inget med islam att göra. Terrorism har inget med islam att göra. IS har inget med islam att göra. Homofobi har inget med islam att göra. Teokrati har inget med islam att göra. Slöja och kvinnoförtryck har inget med islam att göra. Det måste vara skönt med en religion som inte har något med sig självt att göra...


Sen tycker jag förvisso att islamkritiker ljuger och överdriver, men vill man diskutera islam borde utgå från det inom islam som står i motsats till det svenska sekulära samhället. Islam har ungefär samma syn på homosexualitet som katolicismen har, men som bekant är vi livrädda för att kritisera islam - vilket i grunden beror på att muslimer är lättkränkta och lätt blir våldsamma. Att säga något negativt om islam och muslimer är också lite som att "sparka neråt", medan vi tänker oss att kritik mot katolicism är att sparka uppåt.


Själv är jag inte hatisk mot islam, men jag tycker man bör inse att islam är uppbyggd på ett slags härskarmentalitet, medan kristendom är byggd på en underlägsenhetsmentalitet. Man kan inte utgå från att muslimer kommer bli våra vänner bara vi är tillräckligt undfallande mot dem. Kanske blir det så, men kanske blir det inte så. Faktum är att vi inte vet. När det gäller nazismen finns det ingen som tror att nazister blir snälla bara vi är snälla mot dem.


 


 


Här ovan ser vi några böcker som biblioteket tyckte borde framhävas. Tillfällighet?


När jag ser alla dessa böcker så kommer jag att tänka på boken "Indoktrineringen av Sverige", skriven omkring 1967. Den handlade om att Sverige indoktrineras med amerikanska idéer, amerikansk överlägsenhetsmentalitet och med kolonialistiska tankar om västvärlden som den goda makten.


Jag känner att det pågår en liknande påverkan nu, men från vänsterhåll. Allt är anordnat så att de ideologier som är till höger som moderaterna klumpas ihop till "ondskans ideologi". Några nyanser finns inte - utom nyanser av ondska då möjligen.


Jag tycker själv rätt illa om ideologiskt drivna böcker. Jag vill ha fakta. När man läser vänsterböcker så ligger det alltid en underförstådd grund av vänsterrättfärdighet, i stil med "en gång i tiden hade kvinnor inte rösträtt.", där det underförstått är "Tänk så dumma de var på den tiden". Som när Sverige skulle göra sig lustiga över att kvinnor i Schweiz inte hade rösträtt förrän på 1970-talet:



Värt att nämna är att Sverige på 1960-talet hade samma ekonomiska välstånd som Schweiz. Idag är Schweiz ungefär dubbelt så rikt (per capita). 


Varför ska kvinnor ha rösträtt egentligen? Det vore kanske värt att dekonstruera det som vänstern ser som självklarheter! Eller åtminstone väga för- och nackdelar istället för att bara utmåla ena sidan som ond.


När jag läser böcker vill jag veta varför folk tyckte som de gjorde. T.ex läser vi mycket om Nazityskland och om judeförföljelser, men sällan läser vi att det Hitler sa om judars ekonomiska makt i Tyskland faktiskt var sant. Judar ägde de flesta banker och de flesta aktiemäklarna var judar. Likaså dominerade de inom media och showbusiness. Alltså på samma sätt som de gör i USA idag. Det finns förstås historiska orsaker till att det var så, vilket vi också hade kunnat diskutera. Judar i arabländerna försörjde sig överlag på enkla arbeten, och judarna i Polen levde i fattigdom.


Så det finns skillnader, men i denna frågan får vi ge antisemiterna ett halvt rätt, medan vänsterliberalerna inte ens vill ta i frågan.

Skapa flashcards