Jag läste igår en artikel i Dagens Samhälle där Malmös "starka kvinna" Katrin Stjernfeldt Jammeh (som jag nämnt tidigare på bloggen) skriver följande:

De åtta senaste åren har skolresultaten i Malmö stärkts. Staden har avancerat i SKL:s rankning av landets skolkommuner, bara det senaste året från plats 201 till plats 127.

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/med-station-rosengard-bryter-vi-segregationen-25222

Detta känns ju glädjande! Har mångkulturen äntligen börjat ge resultat? Så jag kollade lite på det.

Först kollade jag lärarförbundets ranking: https://www.lararforbundet.se/basta-skolkommun

Där ligger Malmö på plats 220 jämfört med plats 224 förra året. Denna ranking är baserad på 13 kriterier:

1. Resurser till undervisningen.
2. Utbildade lärare.
3. Lärartäthet.
4. Friska lärare.
5. Lärarlöner.
6. Kommunen som avtalspart.
7. Andel barn i förskola.
8. Betygsresultat, genomsnittligt meritvärde i åk 9.
9. Betygsresultat i åk 9 i förhållande till förutsättningarna, Likvärdighetsindex.
10. Andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9.
11. Andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till Likvärdighetsindex.
12. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 3 år.
13. Andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier.

https://www.lararforbundet.se/artiklar/13-kriterier-for-basta-skolkommun

Jag kan inte hitta en ranking på Malmö som helhet på SKLs sajt, men jag hittar några olika kategorier där Malmö rankas. Om vi tar Elever i åk. 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen, hemkommun, andel (%),

Så ser vi att Malmö har höjt sig marginellt sedan 2011. Från 75,9% till 77,1% 2018. Alltså med 1,2%enheter. Dock var det förra året 75,2% och verkar ligga rätt konstant kring den nivån. Malmö har alltså inte förbättrats.

Vad man däremot kan se är att de andra kommunerna rätt konstant försämras.

Samma utveckling ser man i princip i alla områden. Vi kan följa en längre trend om vi kollar kategorin Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)

Den plötsliga nergången mellan 1998 och 1999 kan förklaras av att systemet gjordes om så jag ignorerar just den nergången. Trenden i övrigt för Malmö är inte positiv. År 2000-2001 var det runt 80% av eleverna som hade denna behörighet. Sedan har siffrorna pendlat kring 80%-nivån sedan dess och det är svårt säga någon annan långsiktig trend.

Däremot är det en markant negativ trend för övriga kommuner i landet som nu börjar närma sig Malmös nivåer. Vad exakt detta beror på vet jag inte och har inte tid undersöka just nu. Den branta nergången som man såg de senaste åren kanbero på att vissa småkommuner tagit emot många så kallade ensamkommande. Det kan också röra sig om en landsbygdens förfall.

Denna graf visar att sett till genomsnittet så är 9,3% av eleverna i svenska skolor nyanlända jämfört med 9,7% för Malmö. (ovägt medel är snittet)

Däremot har "en genomsnittlig kommun" bara 7,2% nyanlända elever, vilket beror på att vissa kommuner har väldigt många fler nyanlända elever.

Hade man varit mer ambitiös hade man kunnat göra en jämförelse mellan hur många nyanlända elever en kommun har och vilken ranking de har, kombinerat kanske med förändringar över åren. Men det finns så många faktorer att ta hänsyn till att jag får överlåta det till någon annan.

Man kan fundera över boken Framtidsstaden, av Lars Åberg, som jag skrivit om i ett annat inlägg. Undertiteln på boken är "Vad händer när resten av Sverige blir som Malmö?". Det är väl dit vi är på väg.

Det kan kanske sägas att det är "bra" för Malmö att Sverige tagit emot så många nyanlända. Ju fler nyanlända som placeras i småkommuner runt om i Sverige desto högre hamnar Malmö i rankingen. Men det är förstås bara kortsiktigt positivt, om det ens kan sägas vara positivt.

Visst - om inte annat är det intressant att resultaten i Malmö faktiskt inte försämrats sedan år 2000. Det känns ändå som att den långsiktiga utveckling i Sverige är negativ och där uppgångar bara är lokala och tillfälliga. Typ som när man lånar pengar på ett ställe för att betala tillbaka ett annat lån.

Det kan jämföras med att Malmö har ganska mycket polisnärvaro nu. De jobbar med alla mord och skjutningar. Det gör att brottsligheten är lite lägre än vad den annars varit. Men poliserna har kommenderats från andra småorter runt om i landet, framför allt från södra Skåne. Det gör att vissa orter, såsom Broby och Ronneby i praktiken inte har någon polis och på sikt ökar det förstås brottsligheten där. Efterhand växer sig småbrottslighet större, som i Ronneby som beskrivs som en ort där en lokal kriminell familj styr. Man kunde även höra i ett reportage av Joakim Lamotte som åkte till Staffanstorp (nästan en grannkommun till Malmö) där han fick beskrivet hur några kriminella familjer flyttat från Malmö för att skapa kaos i Staffanstorp.

Jag gissar att utvecklingen inom skolan går åt samma håll: helheten försämras även om det på sina håll kan se ut att bli lite bättre. Kanske är det så att de nyanlända som är mer ambitiösa flyttar till Malmö, där det trots allt är lättare att få jobb (om inte annat så svarta jobb) och att deras barn därför presterar förhållandevis bättre i jämförelse med orter långt ut i vischan? Kanske de lite mer ambitiösa lärarna av samma anledning väljer bort småorter, som därmed lämnas att förfalla allt mer? Studier visar också att låga ambitioner smittar av sig på andra, så ju fler oambitiösa man har i en klass desto mer försämrar det möjligheten för de med högre ambitioner.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Mike Adams (https://en.wikipedia.org/wiki/Mike_Adams_(columnist) ) begick självmord 23 juli 2020. Detvar en vecka före det att han blivit tvingad avsluta sin universitetskarriär som professor (det engelska begreppet "professor" syftar på...

Pat Buchanan och William S Lind är två profiler inom det som skulle kunna den invandringskritiska högern. Ett annat namn är paleokonservativ, eller traditionell konservativ. Det som särskiljde dem från högern på 1980-talet är att högern utvecklades m...

Har inte bloggat på länge pga jag jobbat med boken som kom ut förra åren (egenpublicerad, kostade cirka 10 000 kr för att få 100 exemplar). Den finns att köpa fysiskt på t.ex. Adlibris för lite över 200 kr eller digitalt för lite under 100 kr. Tyvärr...

Man kan fråga sig varför jag ständigt skriver om detta ämnet, och svaret är att det är ett perspektiv som aldrig får höras annars. Traditionell media är ju som den är. Det saknar helt kanaler för att få ut en alternativ sanning. I Sverige serveras ma...

Jag recenserade nyligen boken "Haveriet" som jag inte ser som en särskilt välskriven och meningsfull bok.   "Migrationen i medierna", med undertiteln "men det får en väl inte prata om?" är en betydligt bättre antologi. Visserligen har de fördelen...