Det här inlägget syftar på den där mentaliteten att man vill behandlas som "lika" men gör precis allt man kan för att vara allmänt jobbig.

Jag har själv stött på människor som är väldigt lika detta. Och jag kan inte hjälpa att fråga mig hur "normalt" det egentligen är.

De anstränger sig för att vara så udda som möljigt.

I Facebookgruppen Pink Room finns en person vid namn Charlie Broman Jäderberg.

Broman är förvisso ett coolt namn på engelska "Bro' - Man!"

Förutom det är tjejen helt rubbad. 19-20 år "upptäckte" hon att hon inte är en kvinna utan att det känns bättre kalla sig icke-binär. Därför får nu ingen av Pink Rooms 100 000 medlemmar inleda ett inlägg med att skriva "hej tjejer" för då blir Charlie skitsur och känner sig "exkluderad".

Händelsevis lider Charlie av en mängd psykiska problem också, såsom ångest och depression.

Hon måste dela med sig allt hon tycker och ... känner ... på sociala medier. Såklart.

Lägg på minnet att för vänstern så finns något när det känns. (Typ som att Platon tänkte sig att allt vi kan föreställa oss existerar, och därför existerar Gud. Make sens på medeltiden. )

Så om en person känner sig diskriminerad så måste vi omedelbart motarbeta diskriminering. Inte oväntat tycker muslimer detta med känslobaserad vetenskap är jättebra, särskilt om de kan tjäna pengar på det från dumme svennen.

Hade man velat få något så borde man väl vara nöjd när man väl fått det? Istället är det som att de kräver att ALLA i hela världen MÅSTE tycka att ALLT är "helt okej". Det får inte finnas en enda surgubbe nånstans i Bagarmossen som tycker att vad man gör i sovrummet bör stanna i sovrummet eller att det bara finns två kön.

Nejdå. Om man inte vill se bögporr på barnkanalen så är man homofob. (de visar inte bögporr på Barnkanalen än, men jag kan inte se någon anledning varför de inte skulle göra det, utifrån ett vänsterperspektiv)

Jag tror det är av denna anledning som homolobbyn blivit så stark. Ingen vågar säga emot den, men däremot vinner man många poäng på att blåsa upp fördomsballonger, vifta med en prideflagga och liknande meningslösheter. 

Alla ska få vara det de vill och säga det de vill.

Så länge de inte är Sverigedemokrater, förstås.

Vad är grejen med att identifiera sig genom sin sexualitet?

Jag ser det ständigt och jämnt.

"Olle, 46. Pansexuell".

"Melinda, 26. Transexuell och bisexuell"

Det intressanta är att ingen får ifrågasätta någon annans sexualitet.

Det kallas för hets / hatbrott, och kan vara straffbart.

Det är som att de vill trycka upp den sexualitet de nu råkar ha just idag i huvudet på en bara för att de vet att man inte får lov att tycka något om det. Man får inte ens lov att tänka något om det, typ. Man får inte himla med ögonen eller sucka.

Om det VERKLIGEN hade varit så att de haft den sexualiteten borde de väl inte vara så känsliga kring det?

Måste man vara så sjukt osäker på något som påstås vara medfött? Det finns inga bevis för det vetenskapligt att det är medfött, men de har varit duktiga på att sprida den myten. "Titta på bananflugor", osv.

Har man ett verkligt problem kräver man väl inte att ALLA måste tycka att allt man gör är helt okej?

Om något t.ex vill börja måla tavlor istället för att jobba på bank. Alla kanske inte tycker detta är en helt okej idé. Ska man kräva att precis ALLA gör det? Vill man måla tavlor kan man väl göra det ändå ??