Fatherlessness is a serious problem.  America’s boys have been under stress for decades.  It’s not toxic masculinity hurting them, it’s the fact that when they come home there are no fathers there.  Plain and simple.  Add that to a bunch of horrible cultural trends telling them that everything bad is good (gang culture, drugs, misogyny, etc.), and we’ve got a serious problem on our hands.

Venker goes on to explain that of CNN’s list of the “27 Deadliest Mass Shootings In U.S History, only one was raised by his biological father since childhood.

“Indeed, there is a direct correlation between boys who grow up with absent fathers and boys who drop out of school, who drink, who do drugs, who become delinquent and who wind up in prison,” she writes.  “And who kill their classmates.”

https://www.patheos.com/blogs/markmeckler/2018/02/27-deadliest-mass-shooters-26-one-thing-common/

Det som är skrämmande är att vänstern ignorerar detta problemet helt. Istället talar man om att "justerat för socioekonomiska faktorer" så klarar sig barn med singelföräldrar lika bra som barn med två föräldrar.

Som allt fler inser, är begreppet "socioekonomiska faktorer" en rökridå som vänstersociologier och -kriminologer lägger för att bevisa att alla är goda innerst inne.  Vilket förstås är skitsnack.

I klassisk vänsteranda förklarar man aldrig riktigt vilka de här socioekonomiska faktorerna är, för det är bättre att behålla mystiken... Då slipper man ju stå till svars för sina påståenden. Bara "justera för socioekonomiska faktorer" och så, vips, begås det inte så mycket brott.

Justerat för soc.ek faktorer är Somalia också ett väldigt tryggt och säkert land.

Vad dessa faktorer är, handlar så vitt jag förstår om utbildning, bidragsberoende och arbetslöshet. "Justerat" för detta är det inga problem att växa upp med en singelförälder.

Fast i den riktiga världen så skaffar man sig en partner just så att man kan ha två personer som försörjer hushållet. Föga förvånande innebär två föräldrar att man har mer pengar och mer stabilitet. Man kan avlasta varandra.

Om man ser till den råa datan så är det också uppenbart att barn till ensamma mammor har mer problem och är betydligt mer benägna att hamna i fängelse. Ensamma mödrar är alltså ett samhällsproblem eftersom den typen av förhållanden gör samhället sämre.

Att justera för socioekonomiska faktorer är lika dumt som att säga att det inte är ett problem om folk skadar sig i arbetet, för bara man justerar för funktionsnedsättning så kan de arbeta lika bra som andra människor.

Man justerar ju inte brandmäns prestation för fysisk styrka heller. Alltså, vissa företeelser är helt enkelt dåliga. När jag var riktigt liten, på 1980-talet, så gick det fortfarande att diskutera huruvida ensamma mödrar var ett samhällsproblem. Men den debatten dog redan på 1990-talet.

I efterhand förstår jag att debatten dog med TV-serien Murphy Brown 1992, då huvudkaraktären bestämde sig för att uppfostra barn på egen hand, vilket kritiserades av en vicepresidentkandidaten Dan Quayle. Han förlorade valet, vilket bland annat skylldes på hans åsikter om Murphy Brown, och därmed var väl debatten också en förlorad debatt.

The bottom line is that there is a large body of literature showing that children of single mothers are more likely to commit crimes than children who grow up with their married parents. This is true not just in the United States, but wherever the issue has been researched. Few experts, including Cohen, dispute this. Studies cannot prove conclusively that fatherlessness—or any other factor—actually causes people to commit crimes. For that, you'd have to do the impossible: take a large group of infants and raise each of them simultaneously in two precisely equivalent households—except one would be headed by a father and mother and the other by a lone mother. But by comparing criminals of the same race, education, income, and mother's education whose primary observable difference is family structure, social scientists have come as close as they can to making the causal case with the methodological tools available.

https://www.theatlantic.com/sexes/archive/2012/12/the-real-complex-connection-between-single-parent-families-and-crime/265860/

Här är lite mer statistik:

• 63% of youth suicides are from fatherless homes (US Dept. Of Health/Census) – 5 times the average.

• 90% of all homeless and runaway children are from fatherless homes – 32 times the average.

• 85% of all children who show behavior disorders come from fatherless homes – 20 times the average.  (Center for Disease Control)

• 80% of rapists with anger problems come from fatherless homes –14 times the average.  (Justice & Behavior, Vol 14, p. 403-26)

• 71% of all high school dropouts come from fatherless homes – 9 times the average.  (National Principals Association Report)
• https://thefatherlessgeneration.wordpress.com/statistics/

I Sverige talas det givetvis inte om faderlöshet som ett problem. Jag har nog faktiskt aldrig läst det någonstans. Alla ska ju vara fria att göra som de vill...

däremot läser man ofta om hur orättvist det är för kvinnor i alla möjliga hänseenden. Som nyligen en artikel jag läste i Hem&Hyra där en kvinna bodde tillsammans med ett litet barn, sin vuxna dotter, och sin vuxna dotters lilla barn. Att döma av barnens utseende så var den ena halv-arab och den andra halv-afrikan. Tidningen tyckte att samhället "borde" ge dem en lägenhet. Men någon pappa syntes inte till -- förutom att dottern nu träffat en svensk pojkvän som glatt ställde upp som styvfar...

Men kanske har man ett ansvar som kvinna när man väljer vem man skaffar barn med, och hur barnet ska växa upp, och hur man ska försörja sig? Abort är ju trots allt fri också. Jag förstår inte heller hur kvinnor kan ha så svårt att inse att vissa män inte är att lita på. För det första kan man kolla på etnicitet... För det andra kan ju kvinnan kanske lyssna på alla de omkring henne som talar om för henne att killen inte är att lita på. För det tredje kan man ju vara tillsammans ett tag innan man skaffar barn. Kanske kan gifta sig eller åtminstone förlova sig?

Ni vet - sånt som man gjorde förr.

För det fjärde måste väl en kvinna ha någon känsla för när en kille är en player. Eller är kvinnor verkligen så hjälplösa som de framställer sig? "Åh, jag trodde verkligen att Labubma som kom från Senegal för två år sedan och behövde uppehållstillstånd var intresserad av att gifta sig med mig pga kärlek."

Som man kan jag säga att det är ganska lätt att lura kvinnor. Det är lätt att framställa sig som något man inte är, och märkligt nog går de ofta på det. Jag har dock inget intresse av det så jag gör inte det, men jag kan föreslå för den som är osäker på sig själv att helt enkelt börja påstå att du har en massa pengar, känner kändisar, och har en massa spännande projekt.  Berätta om när du festade med Carola eller drack champanj i en blöt efterfest hos Adam Alsing. Tjejer går på allt sådant. Så länge man inte tråkar ut dem så faller de för vad som helst.

Själv har jag inget intresse av att presentera mig som något jag inte är, men jag tror att många invandrare gör det.