Den här uppgiften spreds för ett tag sedan:

– Vi ser i erfarenheterna från testerna att på väldigt många andra områden - de flesta - så är kvinnor faktiskt bättre än män.  Till exempel psykiska faktorer och i-prov och liknande som då är begåvningstester, det säger Klas Eksell som är personaldirektör i Försvarsmakten. 

– Till exempel psykiska faktorer och i-prov och liknande som då är begåvningstester. Men just i muskelstyrka så är det ingen tvekan om att männen är före.

– Och för oss gäller det då att ha rätt krav på rätt befattning, så vi inte har ett för högt muskelkrav i förhållande till vad befattningen gäller.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=7147287

När den här nyheten slogs upp (nämnes i alla tidningar, som vanligt för feministiska nyheter) så funderade jag direkt på underlaget. Underförstått vill de föra fram att kvinnor är bättre än män förutom att män är lite starkare. Det är åtminstone det intrycket jag får. Men hur ser datan ut? Det är lätt att vilseleda om man inte ger underlaget.

Som tur är har Nya Tider granskat påståendet:

Vi har gått igenom den senaste statistiken från årskullen födda 1999. Det visar sig att män generellt har något bättre genomsnitt i alla prov som görs vid intagning till militär tjänstgöring förutom färgseende. I muskelstyrka har män som väntat ett mycket bättre resultat, men presterar alltså även bättre i psykologiska test – tvärtom vad Försvarsmakten påstår.

De som genomför mönstring prövas utefter en 9-gradig skala, där 9 är det högsta resultatet och 1 är det lägsta. Psykisk funktionsförmåga visar att män har ett snitt på 4,8 och kvinnor 4,5. Snittet för befälslämplighet visar 4,7 för män respektive 4,6 för kvinnor. Snittet vad gäller muskelkapacitet är 7,2 för män och 2,7 för kvinnor. Detta är rekryteringsbasen som Försvarsmakten har att förhålla sig till framöver efter beslutet att återgå till värnplikt.

https://www.nyatider.nu/nya-tider-avslojar-forsvarsmakten-motiverar-sankta-fyskrav-med-felaktig-data/

Kanske citerar jag lite mer än önskvärt nu, så för att kompensera detta vill jag gärna uppmana läsaren att prenumerera på Nya Tider. Beställ tre nummer gratis.

Här ett diagram från pappersupplagan:

Försvarsmakten har troligen baserat sina uppgifter från tidigare år, då värnplikten var frivillig. Det är troligen så att fler ambitiösa kvinnor än män sökte sig till militären.

Det är alltid värt tänka på följande vad gäller feminism:

* Om kvinnor presterar bättre, så lyfts det fram som något slags biologiskt bevis för att kvinnor är bättre.

* Om män presterar bättre, så ses det som ett bevis på patriarkatet gör att kvinnor har lägre självförtroende och man måste försöka motverka det för att skapa jämlikhet.

* Om män är överrepresenterade inom något positivt (t.ex. får högre lön), så är det dåligt och man måste ta reda på orsaken och motverka den.

* Om kvinnor är överrepresenterade inom något positivt så är det bara bra och något att sträva efter.

Det finns ingen vetenskaplig logik i feminism. Men det har jag skrivit så många gånger om redan.

Kommer tidningarna nu att rapportera om att män presterar bättre än kvinnor? Nej, såklart inte. Om de gör så kommer det vara inom ramen för "hur mycket påverkar patriarkatet bedömningen av kvinnliga sökande". Att kvinnor presterade bättre så länge mönstringen var frivillig kommer de inte reflektera över.

Nya Tider har sökt svar från Försvarsmakten på varför man valt att använda gamla uppgifter istället för aktuell statistik som är lätt att tillgå, innan man tog beslutet att se över muskelkrav till vissa befattningar. Trots påstötningar har vi inte fått något svar.

Nej det är klart, för om försvarsverket går ut i media och säger att kvinnor presterar bättre än män så får de uppmärksamhet. Går de ut och säger att män presterar bättre så blir de tvungna att förklara sig och inrätta en handlingsplan för att hitta orsaken till "orättvisorna".

Vi har från vår sida förslag på att totalförsvarskunskap borde vara ett ämne i samhällskunskapsämnet i skolan. Vi jobbar ju oerhört mycket på att vi ska vara en attraktiv myndighet och det är där vi måste komma ut.

– Det är ju ingen tvekan om att jämställda grupper arbetar bättre tillsammans.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=7147287

Enligt förvridna vänsterstudier? Om man gör denna typ av påståenden så hamnar man i den feministiska motsägelsen igen, som jag nämnde ovan.

Om kvinnor och män verkligen är lika så spelar kön ingen roll, och då spelar det ingen roll om gruppen är jämställd eller inte. Eller är det så att män och kvinnor är olika ändå? Fast det är de ju inte?  Eller de är det när man vill det, och inte när man inte vill det?

När jag tänker på feminister så tänker jag på en lillasyster som sitter ensam och inte får leka med pojkarna. "Orättvist", säger lillasyster. Sedan växer hon upp och blir feminist, och hamnar i myndigheter. Hon blir journalist, politiker eller forskare. Och männen bara nickar och vågar inte säga emot, för "alla" tycker som hon.

Det är på vippen att jag måste skriva ett argt mejl till försvarsverket. Men jag tror jag nöjer mig med detta blogginlägget.

Jag såg till min förvåning att jag hade över 100 unika besökare den 19:e mars, och över 50 både den 20:e och 21:e. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Kanske är någon som vill utreda mig från t.ex Juridikfronten. De anmälde demokratbloggen.se för hets mot folkgrupp och han blev nyligen fälld. Det är därför jag skriver anonymt, men det går kanske luska ut vem jag är ändå.

Det är för övrigt även pga anonymitet som jag inte har bloggen på en separat domän, för då måste man ange sitt namn och jag tror det matchar betalkortets namn så man kan inte ange något falskt namn. Man kan anonymisera sitt namn direkt efter man registrerat en domänadress men jag känner mig inte säker på att en sådan tjänst skulle fungera.

Tyvärr kan jag inte se vilka sidor som mina besökare läser så därför vet jag inte vad folk uppskattar och jag borde skriva mera om. På min förra blogg på blogspot kunde jag se det, och det var rätt kul. (jag tror adressen till den bloggen var grelin1999.blogspot.com) Nu skriver jag här. Först eftersom Thoralf Alfsson hade sin blogg här (han har numer flyttat), och sedan för att det känns mer socialt att skriva på ett plattform där en massa andra skriver. Det gör att man alltid får in någon ny läsare. Eftersom det mest är kvinnor som skriver här, och de skriver om sina blommor, vänner och maträtter, så känner jag mig lite skeptisk till om de uppskattar mina skriverier. Jag tror nog att de hatar mig, för det brukar bli den reaktionen man får.

Jag tror de flesta som besöker en blogg gör det för att de googlar på något och så har jag råkat skriva något i ämnet. Så går de in på bloggen, läser mitt inlägg (som jag försöker inte göra alltför aggressivt) och går sedan ut igen.

Jag skriver även på några andra ställen men även där är intresset svalt. Så det var åtminstone motiverande att se att bloggen får några besökare, nu när jag ska ägna en timme åt att skriva ännu ett blogginlägg. Ägnar man en timme åt det vill man ju gärna att det gör någon nytta. Jag har faktiskt en massa saker som jag funderat på att skriva om, antingen här eller någon annanstans.

Vad jag tänkte ta upp är en tråd på Flashback som snabbt slogs ihop med en annan tråd. Den hette ursprungligen

Fenomenet unga kvinnors positiva inställning till invandring.  o

Den startade såhär:

En tjej som blivit misshandlad sitter på sjukhuset och funderar över huruvida hon gjorde rätt som anmälde sin pojkvän, han befinner sig nämligen olagligt i landet och kommer nu utvisas. Hon berättar om detta och snyftar om hur hon nu aldrig mer kommer att få träffa honom. En annan tjej har kommit på sin pojkvän med att vara intim med sin kusin, och undrar nu vad hon kan göra, eftersom det ju ändå anses så pass normalt i hans kultur. Det är bara två av många inlägg i samma genre jag möttes av en morgon i olika "tjejgrupper".

Själv slutade jag gå på krogen för längesedan, blev trött på att bli tafsad på. Kvällspromenader tar jag aldrig, åtminstone inte ensam. "Svennehora" har blivit så vanligt att jag inte ens vänder mig om längre. Att strosa runt i butiker och shoppa är inte särskilt roligt, då man får trängas kring alla dessa kvinnor som måste ha sina 5 barn med sig in i varje butik. Vården undviker man om man kan. Parker, kollektivtrafik och allt för ensliga gator besöker jag inte längre. Jag misstänker att jag lever ett liv likt de flesta andra kvinnor i Sverige gör. Vi är tveklöst den mest utsatta gruppen för hela spektaklet, och ÄNDÅ så är unga kvinnor så pass ivriga att bara öka invandringen ännu mer, och se till att deras misshandlare slipper åka tillbaka till sina hemländer.

Vad i hela friden är det som pågår? Vad har format dessa kvinnor, och vad behöver hända för att de ska hamna på uppvaket? Är du själv kvinna eller pratar du med kvinnor i din närhet om detta? Hur går tankarna för de du stöter på?

Jag är så förbannat trött på att vara ett verktyg för denna massinvandring av ett folkslag som bokstavligen avskyr allt jag är, och det övergår mitt förstånd hur så otroligt många andra kvinnor inte ser vad som pågår. Jag är helt för en reglerad och vettig invandring, men som det är nu så pågår det ju en lågintensiv terror mot landets kvinnor i form av våldtäkter och övergrepp. Jag avskyr att erkänna det, men jag har fått anpassa mig.

Det är ju fullkomligt sinnessjukt.

Jag har själv skrivit lite om Facebookgrupper. Sök på "pink room" i sökfältet.

Och ja det är verkligen ... sjukt. Eller åtminstone märkligt, liksom verklighetsfrånvänt. Man kan liksom inte förstå hur de här tjejerna tänker. Vidare är det som författarinnan skriver i ett annat inlägg:

Det komiska är ju att det är samma grupp kvinnor som gapar högst om accepterande av olikheter och pronomen aldrig får antas på en person man inte tillfrågat, ju fler psykiska problem du har desto mer värd är du, etc etc. Men ni har helt rätt, det egna valet om att få vara den man är bekämpas dagligen av den här gruppen människor.

- Din åsikt stämmer inte med vår, du är rasist, ut ur gemenskapen.

- Ditt utseende är CA, du får inte se ut så där!

- Den åsikten är du inte berättigad till, du har inte tolkningsföreträde, tyst med dig!

- Du är privilegierad, du kan inte klaga, tyst!

- Jag känner mig kränkt, och min rättighet att inte bli kränkt står över din rätt att tala, så försvinn med dig!

Det är vapnen som allt som oftast används för att begränsa människor att tycka och tänka själva, att se ut som de själva vill, och yttra åsikter som är obekväma för den homogena gruppen. Jag har beskådat formligen häxjakter på kvinnor som valt en felaktig frisyr, eller som bara så mycket som ifrågasatt termen "ickebinär".

Hur stoppar vi detta?

https://www.flashback.org/sp67081153

CA står för övrigt för Cultural Apropriation (kulturell appropriering). Det har jag lärt mig från Pink Room, faktiskt. Lustigt hur olika grupper använder olika interna begrepp. CA är rätt vanligt på Pink Room. T.ex är debatten om Amanda Linds (MP) rastaflätor en CA-debatt. De flesta normala människor har nog aldrig ens kunnat föreställa sig att rastaflätor skulle vara ett problem -- hos vänstern.

Men jodå. Gruppvåldtäkter, hedersvåld, islamsk homofobi, tafsövergrepp och islamism bekymrar de sig inte över. Däremot rastaflätor. Jag är seriös.

De senaste dagarna har diskussionen om huruvida nytillträdda kultur- och demokratiministern ägnar sig åt ”kulturell appropriering” varit het på sociala medier. Det är ett begrepp som används när en vit person använder kulturuttryck från minoriteter.

Att Amanda Lind (MP) som vit person har frisyren dreadlocks, en traditionell frisyr inom svart kultur, har många ansett vara just CA (cultural appropriation).

I Morgonpasset i P3 svarar hon på kritiken.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/bK05oA/kulturministerns-svar--pa-frisyrkritiken

När Aftonbladet (eller om det nu är en programledare på P3) skriver att "många" anser att hennes rastaflätor är CA tyder på att den typen av människor rör sig i kretsar där "alla" tycker så. Du som läser detta befinner dig nog inte i dessa kretsar. Även teskedsordens s.k rassekoll hade med en fråga om Amanda Linds rastaflätor.

Det är alltså detta vänsterkvinnor diskuterar i sina facebookgrupper: Hur Amanda Lins rastaflätor kränker en imaginär grupp. För det finns faktiskt ingen som sagt sig bli kränkt, utan det handlar om det som Svenska Nyheter nyligen kallade "sekundärkränkta PK-människor".

När man stöter på denna typen av ... konstigheter så får det mig att känna att jag antingen vill skjuta mig själv, gråta, eller att jag bara är väldigt förvirrad. Jag känner nog alla tre känslorna samtidigt.

hur som helst, trådstartaren skrev även följande inlägg:

Jag kan väl erkänna att inte jag heller är särskilt öppen om alla mina åsikter på sociala medier. Det är ju, som du beskriver, socialt självmord, och jag orkar helt enkelt inte potentiella ifrågasättanden från folk i min omgivning som skulle börja gapa rasist efter mig. Jag kanske är en del av problemet då också..

Att man som kvinna är känslostyrd, lättpåverkad och följer mönster köper jag. Det har man sett sedan barnsben. Jag kan dock ändå inte förstå hur man som kvinna kan röra sig i samhället idag, och komma hem på eftermiddagarna och påstå att det är vita män som är problemet samt att vi inte har tillräckligt med invandring. Hur långt har det inte gått när man står bakom sina förövare?

https://www.flashback.org/sp67075184

Ämnet är ju väldigt förbjudet att prata om i de flesta kretsar, och ärligt talat så umgås jag inte med särskilt många kvinnor. När jag tänker efter så tror jag faktiskt aldrig jag pratat med en kvinna som önskar en minskad invandring. Oftast är de vita männen i fokus i frågan

https://www.flashback.org/sp67073215

Om vi går på det här spåret, vad är det som skiljer de kvinnorna från oss kvinnor som vågar avvika från maktens åsikter? Är det bara individuella skillnader, eller har vi uppfostrats på något annat sätt? Några tankar?

Tror inte att jag själv har någon ovanlig bakgrund direkt. Uppfostrad av båda mina föräldrar som båda är vettiga människor och ganska "medel" i de flesta av sina åsikter. Har ingen traumatisk bakgrund eller så. Har inga bekymmer med män och har aldrig haft. Vad kan ha gjort att jag avviker så från massan kvinnor?

https://www.flashback.org/sp67081302

Nu är ju jag (TS) själv tjej, och har klargjort i tråden att den metoden är rätt omöjlig. Man tystas ner och utesluts, några vettiga debatter sker aldrig från dessa människor. Håller med dem gör jag definitivt inte, men att försöka påbörja ett sansat samtal där vi pratar respektfullt om våra åsikter och presenterar fakta som dessa åsikter baseras på, kommer aldrig att hända med den här gruppen människor.

Du kan ju testa själv. Inom 5 sekunder är du kallad rasist, inom högst 10 sekunder är du antingen blockerad (om det sker via medier) eller så kommer personen avsluta samtalet med dig (irl).

https://www.flashback.org/sp67083455

Jag har själv sett hur det går till i Pink Room. Om någon uttrycker något "rasistiskt" så blir den personen omedelbart påhoppad och riskerar bli avstängd. Jag frågar min tjej ibland varför hon aldrig skriver något i gruppen men hon säger att det skulle bli resultatet om hon uttryckte en åsikt som skilde sig från gruppens.

Här en bild på inläggen som trådstartaren refererade till:

Nr 2:

När man läser detta kan man väl inte annat än att hålla sig för pannan.

Vi har alltså en grupp kvinnor som anser att det är så oerhört fel att män får lite högre löner och som gör allt för att kämpa mot männens förtryck. Men som glatt ger sig i kast med utländska män som bryter armarna på dem, och sedan tycker synd om mannen i fråga, och vill ta in fler liknande.

Detta är ju en utveckling som allt fler frågar sig hur den kan komma sig.

Jag har faktiskt grubblat på en egen teori i frågan. Nämligen den att unga kvinnor som grupp är den grupp som har minst makt.

När jag själv var tonåring, sådär 16-17 år, så var jag också en grupp utan makt. Det gjorde att jag kände jag kunde säga vad som helst och göra vad som helst, eftersom ingen ändå brydde sig. Dock har unga kvinnor det lite värre eftersom de från den åldern blir objektifierade som sexobjekt. En man på 18 år kan alltid ta sig rättigheter pga han är fysiskt större. Han hörs mer och syns mer.

Unga tjejer upplever då att de här killarna, som ändå var rätt jämlika fram till puberteten, nu drar ifrån. Tjejer slutar t.ex ofta idrotta i den åldern. De ägnar mer tid åt smink och att se bra ut, vilket beror på att tjejer bedöms mer utifrån sitt utseende. De märker att de har andra krav på sig än vad killar har. Killar kan ligga runt, medan tjejer inte kan göra det.

Eftersom tjejer upplever sig som utsatta så identifierar de sig med andra utsatta, såsom nyanlända. Det är min tes. När tjejerna blir 30+ och inte längre behöver "stå ut med" att bli lika objektifierade, så får de mer skinn på näsan.

Nåväl, frågan diskuteras flitigt på Flashback, kan jag ju säga.

Jag är, tyvärr, en vetenskapligt lagt person. Något som gör en impopulär bland vänstermänniskor, delvis för att de inte kan stå ut med något som känns "ont", och delvis för att de inte tycker om att tänka. Men jag kan inte undlåta att fundera på de evolutionära aspekterna av varför kvinnor så gärna attraheras av främlingar, medan männen instinktivt vill beskydda "sina" kvinnor.

Eftersom denna känsla är djupt rotad hos män, och för övrigt hos många andra däggdjur, såsom lejon och gorillor -- men inte chimpanser, om man nu ska vara petig -- så blir det desto mer angeläget för vänstern att kämpa emot den.  Vänstermänniskor tycker om att bekämpa sina känslor, och syndiga känslor varhelst de ser dem.

Enligt evolutionsbiologer så befinner mig människan någonstans mellan chimpanser och gorillor i monogami. Detta kom de på efter att ha undersökt storleken på testiklarna. Gorillor är monogama och har därför mycket små testiklar, medan chimpanser har sex hela tiden och har mycket stora testiklar. Människor har en mellanstorlek. Jag gissar att om man undersökte så skulle man finna att svarta afrikaner har större testiklar medan Sydasiater har mindre, vilket indikerar hur pass trogna de är som partners.

Hur som helst. Evolutionsteori är faktiskt väldigt matematisk, och man kan räkna ut utvecklingen av vad som sker om man introducerar olika genetiska varianter och hur de påverkar beståndet.

Jag tänker mig att om det finns en grupp av individer som inte vaktar sina honor, och så kommer en ny grupp av hanar som vaktar sina honor bättre, så kommer den nya gruppen hanar att ha sex med kvinnorna och på så vis sprida sina gener eller sin kultur till honorna. Den nya avkomman kommer då att bli bättre bevakad, och den gamla avkomman kommer efterhand att minska och dö ut.

Det är viktigt att påpeka att bland människor spelar kultur ofta en minst lika viktig roll som genetik. Detta enligt bland annat evolutionsförfattaren Richard Dawkins, som kallade kulturell evolution för Memes.  Den islamska traditionen att bevaka sina kvinnor skulle kunna ses som ett exempel på en meme, eftersom kvinnor som får barn med en muslimsk man i princip alltid får "muslimska" barn. Blir det döttrar så brukar de ha slöja och sedan gifta sig med en muslim från hemlandet.

Visst, det kanske är jobbigt att tänka på det. Jag förstår om vänstermänniskor helst undviker tänka på det. Även om vi kan se hur denna utveckling har decimerat det kristna beståndet i alla länder i Mellanöstern.  Men det är kanske strunt samma? Alla är lika? Ja, jag vet inte, och jag dömer inte.

Ibland när jag blir alldeles för ledsen över utvecklingen så tänker jag att judarna ju förökade sig och spreds som grupp trots att de ursprungligen bestod av ett hundratal familjer i Europa. Dessa familjer gifte sig bara inom gruppen.