Jag har haft många tankar senaste dagarna som förtjänar skrivas ner.

Nu är det ju midsommar, och som vanligt i midsommartider ska det vurmas för ... nej inte Sverige såklart, utan det nya Sverige, med HBTQ och nysvenskar. Först ut av somarpratarna var Fares Fares. Jag lyssnar inte på programmet men läste en recension i Expressen. Han pratade om hur han flydde från sitt flyktingläger i Sverige som 12-åring hellre än att skickas tillbaka till Libanon. Och nu är han såklart en känd regissör. Sedär: vi måste bry oss om folk.

Sen gick det en massa program kring midsommar. Jag var ute i en stuga under dagen och hade bara tillgång till SVT1 och SVT2. Helt otroligt hur nästan VARJE program ska ha ett bögtema. Man blir förvånad när ett program INTE har det.

Såg någon bög bli intervjuad på SVT2 om "hur är det att vara finsk katolik och bög", och direkt efter kom på SVT1 ett program om ett HBTQ-seniorboende

I filmen Bästa Sommaren ska de såklart ha en mörkhyad som blir offer för rasism i Sverige år 1958, och som såklart i övrigt är den mest godhjärtade person man kan tänka sig. Såklart: alla svarta i filmer framställs så. Det är kanske lag på det. (men ja det var en bra film, bör sägas)

Sen en annan film vi såg, Hans och hennes från 2001. Eftersom den var från 2001 var det väl inga homosexuella i den, men däremot den stereotypiske invandraren, spelade av Michalis Koutsogiannakis, som alltid är glad och hjälpsam. Jag har sett honom i fler filmer och han spelar alltid samma roll.

T.ex En Underbar Jävla Jul från 2015, som förutsägbart nog handlar om två homosexuella män som inte kommit ut till sina familjer än. Filmen innehåller även karikatyrer på Sverigedemokraten som hatar invandrare och homosexuella (hmm, det låter som mig) och för regi står Helena Bergström, vars alla filmer är utformade på samma hjärndöda sätt. Men svensken går och tittar åt sin egen propaganda, liksom tyskarna på 1930-talet betalade för att hitta på Hitlerjugend Quex, Jud Süss och liknande verk. På samma sätt som juden framställdes som ensidigt ond i filmerna, framställs nu invandrare och homosexuella som ensidigt goda.

Inte konstigt att alla unga blir så förnärmade när man talar om andra sidan av t.ex svarta eller det homosexuella livet. De har ju i 20 år fått höra propagandan om alla bögars och svarta människors godhet och hur hårt de drabbas av diskriminering.

Ungefär som att en levnadsglad grek ska representera alla de araber som skeppas in till Sverige i sådan omfattning att det börjar bli olidligt att ha fönstren öppna för allt man hör är arabiska. Och de lägger sig ju inte när det blir mörkt heller utan är uppe hela nätterna.

"Radikalare än Hitler: De esoteriska och gröna nazisterna" heter boken skriven av Göran Dahl , utgiven 2006. Det är ingen nazistisk bok utan avslutas med varningens ord om hur man bäst bör bemöta nazismen, som brukligt är i denna typ av böcker.

Göran Dahl är en professor i sociologi som har specialiserat sig lite på de här tyska radikalkonservativa tänkarna på 1930-talet. Jag nämnde honom i ett tidigare inlägg där han skrivit en artikel för Expo.

Radikalare än Hitler är en populär bok som rätt ständigt är utlånad på biblioteket. Den är även slutsåld på Bokus men finns hitta på t.ex antikvariat.net.

Först kan jag ju passa på att kritisera språket lite och bokens sammansättning. På sina ställen är den snårig på det sätt som akademiska böcker lätt blir om de inte copyedats av en duktig redaktör. Om man bara staplar namn, boktitlar och årtal efter vartannat blir boken svår för en normalläsare att ta till sig. Det hade varit mer intressant om han gjort några djupare porträtt på de mer intressanta figurerna och skippat alla sidosprång.

Boken saknar också en röd tråd för den nämner som hastigast alla tänkare som på något sätt kunde betraktas som "radikalare än Hitler". Vad bokens titel syftar på är att Hitler såg sig som en "moderat nationalsocialist", enligt hans egen utsago. Det var därför han värjde sig mot att införa de mer ockulta eller folkvurmande delarna som olika tänkare föreslog. Enligt boken så föreslog den välkände psykologen C.G Jung att Hitler skulle plantera ekar, eftersom ekar var en arketyp i den tyska nationalsjälen, men Hitler ansåg sig inte intresserad av sådana extrema åtgärder. Han var intresserad av realpolitik.

Jungs eventuella Nazisympatier hade varit ett intressant instick i boken, och Jung nämns på flera platser.

När jag undersöker saken så finner jag en avhandling som beskriver att Jung nog kan sägas ha haft Nazisympatier fram till år 1934:

In this paper, we show that it is untenable to hold that Jung was a “Nazi sympathizer” after May 1934. Jung went through a decisive transition from March to May 1934 in which he became warier of the Nazis. It remains possible, however, to argue that between January 1933 and February 1934 he either was or was not in some degree a Nazi sympathizer. From 1934 to 1936, he became still warier of the Nazis. By March 1936, his attitude toward the Nazis took a further turn: it was clearly more pessimistic than in 1935. Thus, Jung's views of Nazi Germany changed from 1933 to 1936.

https://www.jstor.org/stable/10.1525/jung.2012.6.4.98?seq=1#page_scan_tab_contents

Det beskrivs förstås som något fruktansvärt när en person har sympatiserat med Nazismen (Kamprads ungdomsförsyndelser från 1940-talet gjorde att vänstern hatade honom till och med efter hans död förra året), men med åren kan jag säga att man inte alltid har koll på allt som sker, samt att åren går fort. Hitler blev kansler 1933 efter att ha blivit största parti i valet 1932. Han utlovade bland annat ... fred. Svårt att tro idag.

Nu när det visat sig att Jung haft sympatier för nazisterna - även om det var kortlivat - så kanske Jungs texter hamnar i onåd hos etablissemanget. Det är så det brukar bli. Samma sak drabbade Nietzsche, tills dess att vänsterfilosofer drog fram honom igen på 1970-talet.

Jungs texter kan säkerligen inspirera nazismen, men det kunde även många andra tidiga filosofer. Det är det som gör det så vanskligt när allt som på något sätt sammankopplas med Nazityskland eller antisemitism direkt hamnar i onåd.  Det gör att man missar många skarpa tänkare.

Många av filosoferna på den tiden är dock hopplöst förpassade till historiens skräpkorg. Detta gäller alla som såg något mytiskt i den tyska själen som de såg som sammanlänkat med jorden. Det fanns t.ex ett vurm för bönderna. Inget ont med det, men det blir svårt försvara hur en bonde skulle vara mer "tysk" än en person som bor i en stad.

Ett annat problem som de tyska radikalerna kämpade med var frågan om huruvida kristendomen var tysk eller inte. Det är en fråga som dagens nationalsocialister, och även alt-right, också är lite oklara med, på ett sätt som allt som oftast hånas. Man kan nog konkludera att deras syn på kristendomen är att se religionen i sig som negativ, men dess kulturella värde som positiv. De ser annars asatron som den mest ursprungliga tron, och ursprung var viktigt för tyskarna vid denna tid - och är så än idag för nationalsocialister.

Hakkorset var en av de symboler som representerade den "ursprungliga" tyskheten.

Boken nämner en massa namn och kan tjäna som en startpunkt för den som vill fördjupa sig. Vissa levnadsöden var mer fascinerande än andra, såsom Savitri Devi:

Savitri Devi, eller Savitri Devi Mukherji, ursprungligen Maximiani Portaz, född 30 september 1905 i Lyon, död 22 oktober 1982 i Sible Hedingham i Essex (till följd av en hjärtinfarkt[1] var en akademiker av fransk-grekisk härstamning, med högre examina i filosofi och kemi och fil.dr i vetenskapsteori.

Känd för sina ariosofiska strävanden efter att föra samman hinduism och nazism; hon betraktade Adolf Hitler som en av Vishnus avatarer, nämligen Kalki. Savitri Devi var en pionjär inom djurrättsaktivism då hon befriade djur från försökslaboratorium och förespråkade djupekologi.

Själv tycker jag det är intressant att följa hur antisemitismen genom invandring till Egypten skapade en grogrund för den arabiska antisemitismen som efterhand blev ett genomgående tema i grupper som Muslimska Brödraskapet och därmed salafismen. Det glödande judehatet hos deras viktigaste skribent Sayyid Qutb är som taget ur nazisterna propagandatexter. Men om detta handlar inte Radikalare än Hitler.

En annan intressant gestalt var Julius Evola:

Baron Giulio Cesare Andrea Evola (/ɛˈvoʊlə/; Italian: [ˈɛːvola];[1] 19 May 1898 – 11 June 1974), better known as Julius Evola, was an Italian philosopher, painter, conspiracy theorist, spiritualist, and esotericist. He has been described as a "fascist intellectual,"[2] a "radical traditionalist,"[3] "antiegalitarian, antiliberal, antidemocratic, and antipopular,"[4] and as having been "the leading philosopher of Europe's neofascist movement."[4]

Evola is popular in fringe circles, largely because of his extreme metaphysical, magical, and supernatural beliefs (including belief in ghosts, telepathy, and alchemy),[5] and his extreme traditionalism and misogyny. He himself termed his philosophy "magical idealism." Many of Evola's theories and writings were centered on his hostility toward Christianity and his idiosyncratic mysticism, occultism, and esoteric religious studies,[6][7][8] and this aspect of his work has influenced occultists and esotericists. Evola also justified rape (among other forms of male domination of women) because he saw it "as a natural expression of male desire." This misogynistic outlook stemmed from his extreme right views on gender roles, which demanded absolute submission from women.[6][7][8][9][10]

According to the scholar Franco Ferraresi, "Evola's thought can be considered one of the most radical and consistent anti-egalitarian, anti-liberal, anti-democratic, and anti-popular systems in the twentieth century. It is a singular (though not necessarily original) blend of several schools and traditions, including German idealism, Eastern doctrines, traditionalism, and the all-embracing Weltanschauung of the interwar conservative revolutionary movement with which Evola had a deep personal involvement".[11] Historian Aaron Gillette described Evola as "one of the most influential fascist racists in Italian history".[12] He admired SS head Heinrich Himmler, whom he once met.[12] Evola spent World War II working for the Sicherheitsdienst.[8] During his trial in 1951, Evola denied being a fascist and instead referred to himself as a "superfascist". Concerning this statement, historian Elisabetta Cassina Wolff wrote that "It is unclear whether this meant that Evola was placing himself above or beyond Fascism

Andra personer som nämns i boken är däremot så marginella att det är meningslöst nämna dem.

Det verkar som att tänkarna blandade så friskt att man i slutändan inte kan få något konkret ur deras snurriga idéer. Man var för och emot islam, kristendom, hinduism, och allt möjligt annat - samtidigt. Så länge man kallade det "ursprungligt" så kunde man införa vad som helst - utom judendom då. Vissa trodde att arierna kom från Atlantis. 

Jag tror att om man vill bekämpa nazism så gör man kanske det bäst genom att belysa vad de faktiskt tror på. Ser man på NMR lite ytligt så kan man, om man inte har problem med deras våldsromantik och antidemokratiska idéer, tycka att deras åsikter kanske är bättre än att låta Sverige "tas över" av människor med en "sämre" kultur. Men skrapar man på ytan så hittar man de här snurriga idéer om att allt har ett ursprung som måste bevaras. Det blir dock svårt, eller kanske omöjligt, att försöka hitta detta ursprung.

Även Jung trodde på att människans medvetande innehåller s.k arketyper som är likadana för alla människor i alla tider. Det ligger något i det, men Jung överdrev sina arketyper.

I en tidigare recension av en bok om nazism, Harald Ofstad i "Vårt förakt för svaghet" (sök i bloggen vid intresse), så lärde jag mig en av nazismens grundprinciper: att nazismen skapar rättfärdighet genom "might makes right"-princip. Alltså den starkes rätt att dominera och definiera och därigenom skapa sanning.

Det är ett genomgående tema och även Jungs arketyper kan ses på det sättet. Ett soltecken blir till ett viktigt tecken för att de troende säger att det är ett viktigt tecken. Svenskhet är viktig för att nationalister säger att det är viktigt.

Själv är jag skeptisk till denna typ av "jag tänker, alltså tänker jag"-filosofierna. Mest för att jag tidigare gått vilse i liknande idéer och till slut insåg att man med sådant tankesätt kan rättfärdiga vad som helst, vilket gör att filosofin blir epistemologiskt obrukbar. Jag kan inflika att jag är kritisk till den moderna flumvänstern av samma orsak.

Nåväl - vad kan man då ta med sig från boken Radikalare än Hitler? Inte så mycket som jag hade hoppats. Den ene är tokigare än den andre. Det finns egentligen inte någon av de författare som nämns som jag har lust fördjupa mig i. Den vettigaste av de nazister som nämns verkar vara Hitler själv.

BBC i UK (eller GB? SB? Äsch det får bli UK) har tidigare haft rykte om sig att vara neutralt.

De har ganska många likheter med SVT och när jag pratar med folk utomlands brukar jag jämföra SVT med BBC.

Liksom SVT de senaste fem åren fått allt mer kritik för att vara vänstervridna så har exakt samma sak hänt i UK. För bara 5-10 år sedan var alla britter stolta över sitt BBC, som liksom svenska SVT fortfarande har en stor marknadsandel. Men de senaste 5 åren har BBC, liksom SVT, blivit allt mer förmanade... antirasistiska och feministiska.

Här en video från 2017 där en svart kvinna pratar om hur diskriminerande det är med svarta gifs och emojis, eftersom de svarta gifs oftast ska delge en viss stark känsla och det är stereotypt att alltid svarta ska representera starka känslor.

Att använda svarta emojis är också diskriminerande eftersom det är så kallad CA - cultural approriation. (Vänj dig vid ordet. Det kommer bli allt vanligare)

Det är som alltid i frågan. Använder man INTE svarta människor eller symboler är man rasist, och om man använder svarta symboler är man.. rasist.

Videon har i skrivande stund 500k visningar, 1k upvotes, och 120k downvotes. Man kan inte ens se upvotes i stapeln för det är en så liten andel.

Vad jag tänker när jag hör om allt detta antirasistiska godhetsklippen är att det kanske inte finns något sätt att enas i ett mångkulturellt land.

Det är likadant som med det här med utanförskapsområden. De som bor där vill inte höra att deras område är ett problemområde, men de vill gärna ha mer resurser. Det går förstås inte ihop.

De tycker inte om när polisen kör in där och är lite hårdhänta. Men de är irriterade över att inte känna sig som en del av samhället och blir sura över att t.ex post och andra sociala tjänster flyttar därifrån. Hur går det ihop? Om man har mycket oro i ett område måste man förstås ha en mer hårdhänt polis om man nu ska kunna upprätthålla samhällskontraktet.

Samma med det här antirasistiska tjafset. Vi ska välkomna alla, men vi får inte på något sätt sätta fokus på att de har en annorlunda kultur, etnicitet, bakgrund, eller annat. Samtidigt vill de gärna ha specialförmåner. Afro-svenskarnas riksförbund skriver t.ex till FN varje år att man i Sverige bör registrera etnicitet på samma sätt som man gör i USA och UK, för att på så vis kunna ha bättre koll på hatbrott och diskriminering. Men svarta vill samtidigt inte på något sätt känna att de beskrivs på något annat sätt än icke-svarta. Så man ska registrera dem men samtidigt inte registrera dem?

Det finns ingen lösning. De kommer aldrig bli nöjda.

Är man extra trevlig så känner personen att hen får specialbehandling. Är man inte extra trevlig så är det dumt ändå.

Man får inte prata om färg på något sätt. Hur ska man kunna prata om t.ex solbränna med en svart person? Man får inte säga något som får dem att känna att de är svarta, men inte heller undvika fråga om solbränna bara för att de är svarta. Allt kan vara kränkande, och svarta och muslimer är särskilt snabba med att dra upp rasistkortet och vända sig till en högre instans.

I Sverige har vi vår Elaine Eksvärd som ständigt ska förmana folket med olika rätt korkade och självcentrerade ord som ger intryck av att hon lever i sin egen bubbla. Hennes fisförnäma stockholmska gör inte saken bättre.

Gud vad dåligt jag mår av att höra henne.

Uppväxt i ett av Sveriges finaste områden och nu lever hon på ännu ett sådant där luftslottstitel som gör att hon, eftersom hon är känd, kan dra in massor av tiotusenlappar varje månad genom t.ex föredrag, och ändå ska hon ständigt tala nedlåtande som om hon är en utsatt grupp.

Ja, jävligt utsatt du är, Elaine.

Elaine delar ett småhus på 170 m² med en man och kvinna.

Bostaden har ett uppskattat värde på 9 861 000 kr.

Hennes bolag Snacka Snyggt AB, som inte har några anställda, hade förra året en omsättning på 11 miljoner och gjorde en vinst på 3 miljoner. Aktieägarna, hon och hennes partner tror jag, gav sig sjäva en utdelning på 2,3 miljoner.

Sen äger hon även Elaine AB som har 10 anställda och gjorde en vinst på 2 miljoner.

I slutändan tror jag den här situationen resulterar i att man helt enkelt undviker prata om en väldig massa ämnen. Det blir som på P3 där alla medarbetare är inkvoterade bögar, blattar eller svarta, och det enda de kan tala öppet om är hur dåligt det är med rasism, typ. Det blir bara sånt flams och dravel när man inte kan beröra några allvarliga ämnen.

Det finns en Flashbackanvändare som kallar sig Darrar som i två års tid haft som huvudintresse att skriva om en kriminell marockansk familj vid namn Darrar i Järfälla.

Användaren avslöjade så pass mycket om sig själv att det inte var alltför svårt att lista ut vem han var. För några dagar sedan hällde någon in en brännbar vätska i hans bredvinkast och tände på, vilket resulterade i att Darrar omkom. Det står i tråden jag länkande till.

Att läsa tråden om familjen får en verkligen att misströsta om Sveriges invandringspolitik.

Man får göra som det fina folket gör: låtsas att det inte berör en. Det händer "någon annanstans".

Detta är alltså en marockansk familj som verkar ha som enda intresse och försörjning att begå brott. Det ena efter det andra. En "bekymrad medborgare" - själv med invandrarbakgrund, som han skrev - bestämde sig för att det fick vara nog och började granska klanen. Han var på tingsrätten varje vecka för att kolla förhandlingar och hade koll även på när personerna åkte på semester eller gått upp i vikt.

Och nu händer... ingenting. Det är klart att man troligen inte kan bevisa att användaren blev mördad av familjen. Kanske blev han dödad av "socioekonomiska faktorer", som det brukar heta. Han skrev rätt mycket om Anna Book också. Kanske kan hon ha legat bakom?

Det är typ så det låter i den svenska invandringsdebatten, och tyvärr så dödar det människor.

Användaren Darrar (vars namn jag inte får skriva ut pga Flashbacks anonymitetsregel och för att jag länkar till min blogg från Flashback) är ännu ett offer för den svenska invandringspolitiken. En man (eller kvinna?) som inte hade dött om det inte varit för att vi tar hit all världens skräpfolk och ger dem livstidsförsörjning, och sedan vägrar skicka hem dem oavsett vad de än gör.

En man som granskar den kriminella klanen blir till slut mördad. Men han var ju ingen "riktig" journalist så det spelar kanske ingen roll?

Här några inlägg:

Har man som familj över 50 ärenden i olika domstolar med mängder av fällande domar så ska man kartläggas. De flesta figurerar aldrig och hamnar aldrig i rättsväsendets olika instanser. Att denna familj någonsin kommer att bli laglydiga finns inte. De klarar inte ens av att vara laglydiga i ett år sedan de kom till Sverige på 90-talet. Det är socialtjänstutredningar, polisutredningar, åtal och domar som avlöst varandra i över 20 års tid. De lever på socialbidrag och skäms inte för sin kriminalitet utan fortsätter med det ena brottet efter det andra.

---

Ingen förstår varför denna familj får bo kvar. Det är så många grannar som skrivit och ringt till hyresvärden för att få dom vräkta. De betalade inte hyran på två år men fick ändå bo kvar. Socialtjänsten gick in och betalade hyran eftersom de var en barnfamilj. Vräkningen låg i hyresnämnden men pappa Darrar klagade om hur jobbigt allt var så de fick bo kvar eftersom socialen betalade in hyresskulden. 9000kr gånger 24 blev 216 000kr som skattebetalarna fick betala in för deras hyresskulder.

----

För några år sedan så klagade en granne på att Chadi slöngde in en massa stenar på hans uteplats. Så grannen sa till Chadi att sluta kasta in sten på hans uteplats. Efteråt ringer Akram på dörren och grannarna vågar inte öppna ytterdörren. Så Akram går in på uteplatsen och kliver in genom altandörren och går fram till grannen och sätter en pistol mot grannens tinning och hotar honom för att han inte visat Chadi respekt. Akram dömdes för detta. Grannarna var livrädda och vågade inte bo kvar. De var en svensk familj och de blev tvungna att flytta för de var så rädda. De är än idag livrädda för Darrarklanen.
Så går det till här på Termovägen

----

Jag har skrivit till de olika partierna i Riksdagen och frågat vad de kommer göra åt familjer och klaner som Darrar Maaroufi om de vinner valet. Jag vill ha konkreta åtgärder så att vi som bor på Termovägen får leva i trygghet.

Min fru träffade på pappa Darrar och han verkade inte må bra. Han nästan haltade och gick långsamt i trappan.

---

Det är väl det faktum att man inte får hjälp från samhället som sårar mig mest. Att vi tar in en massa obildbara apor i Sverige kanske inte aporna kan hjälpa, men vi som försöker vara laglydiga måste känna att samhället står på vår sida. Det sårade mig redan som barn att känna att invandrarna kunde bete sig som de ville och att vi som såg svenska ut var skyddslösa.

Det är väl lite det som är min drivkraft och mitt mål: att ge svenskar skydd och upprättelse. Tyvärr går det inte så bra. Om det är en utländsk person som tros ha blivit dödad av en svensk så springer ju medierna tid, men om en svensk (eller ärlig invandrare) blir mördad av en utländsk kriminell familj så är det lite mer hysch hysch. Journalister vill inte riskera ta svenskars sida mot invandrare.

Det stör mig också att så många av de här människorna verkar ha hur mycket pengar som helst till att köpa sig dyra bilar eller åka på semester överallt.

Jag startade den här tråden idag på Flashback:

En skrämmande insikt jag har är att transrörelsen leder till ökad censur.

Trans, dvs transsexualitet.

Orsaken till detta är för att transor har hög självmordsrisk. Både de som opererar sig och de som inte gör det. Nivåerna är ganska lika, faktiskt.

Vissa (alltså vänsterfolket) tror att det beror på att transor diskrimineras eller inte känner sig välkomna eller liknande. Som bekant är vänsteråsikter inte öppna för att ifrågasättas - särskilt inte när alternativet är att det är något fel på transorna.

Dessa superkänsliga varelser måste alltså ha oerhörda specialförmåner, såsom att INGEN får säga NÅGOT negativt. Detta kallas för "transfobi" och eftersom det leder till självmord bedöms det hårdare än både islamofobi och homofobi.

Yttrandefriheten handlar, som bekant, om att man får lov att säga vad man vill så länge det inte skadar andra. Nu hävdar alltså transorna och deras supporters att den som säger något negativt om transor skadar dem, och därför får man inte lov att göra det.

Detta kan såklart appliceras på annat också. Säga något negativt om homofili kanske leder till att en homosexuell tar livet av sig. Därför måste det också förbjudas.

Till detta kan läggas att många transor jobbar inom IT-branschen. Förvånande många faktiskt. Det gör att företag som Google och Facebook inte vågar annat än att förbjuda kritik mot transor.

Det är faktiskt rätt skrämmande hur utvecklingen går just nu. Jag pratade med en akademiker för några dagar sedan som att man t.ex inte kan säga att kön är biologisk utan man måste säga att kön är en social konstruktion, annars kan det leda till negativa konsekvenser.

Det är samma sak med homorörelsen. Ingen får kritisera den, för då är man homofob.

Eller ta damfotboll. De får lika mycket uppmärksamhet i medierna som herrfotboll - men är det egentligen lika roligt att kolla på? Som i det här inlägget från 2011:

Kritiserar man damlagidrott riskerar man ju att bli betraktad som en mansgris som diskriminerar och ser ned på kvinnor. Så dåligt självförtroende har damlagidrotten fortfarande. Sportsändningarna fylls med inslag om damfotboll, inslag som faktiskt bara torde vara intressanta för de närmast sörjande.

TV-kommentatorerna låtsas dessutom alltid som om det är riktig kvalitetsfotboll de kommenterar. ”Oj, vilket måååål!” skriker de när någon fjuttar in ett skott och målvakten dramatiskt kastar sig åt fel håll. Det liknar ett väl inövat skådespel – kanske sitter kommentatorerna rent av och knyter nävarna i en from förhoppning om att tittarna inte ska genomskåda det hela och se att det är knattefotboll de sitter och blir upphetsade över.

http://www.fristad.eu/2011/07/damfotboll-kejsarinnan-ar-naken/

Damfotboll SKA vara intressant, har de bestämt. Om folk inte håller med så ska de tvingas till det.

Det är liksom så här det är numer, och det har slagit mig att det finns en anledning till det: de flesta människor funderar inte över saken.

Det är så det är i ALLA samhällen och organisationer. Alla driver åt samma håll. Det kan ju även vara dåligt för ens karriär att ifrågasätta normerna. Ja - könsnormen uppmanas man att ifrågasätta, men det är så att säga kontrollerad normkritik. Att kritisera homonormen (alltså att homosexuella är precis som heterosexuella) uppskattas inte. Inte heller att kritisera HBTQ eller transor, eller damfotboll, eller jämställdhet, eller invandringspolitik, eller global uppvärmning. Med mera.

------------------------------------------------

För övrigt skrev den välkända bloggen Fnordspotting idag om en bok jag själv recenserade för några dagar sedan, Burnhams Suicide of the West:

http://fnordspotting.blogspot.com/2019/06/om-lagen-om-hets-mot-folkgrupp-i-ljuset.html

Man kan läsa hans inlägg och jämföra med det jag skrivit. Jag tror jag skrivit om boken två gånger, men uppenbarligen läser jag inte lika snabbt som han gör.

Det kan bero på att jag arbetar minst 8 timmar om dagen i mitt egna företag, och får ägna läsandet 20 minuter max på tåget och så lite andra ströminuter här och där, och ibland på helgerna om det är fint väder. Ändå tjänar jag mindre än 20k före skatt (ärligt talat är det nog närmare 15k än 20k).

Varför skriver jag detta? Jo för att det, förvånande nog, kan ge en viss frihet att ha det såhär. Det hade varit trevligt med mer pengar, men samtidigt har man inte så mycket de kan ta från en. Är man "fattig" ger det en starkare drivkraft att kämpa eftersom man starkare känner att allt kan tas från en. Jag kan också med fog protestera mot allt krav om homosexuellas "rättigheter" eller feminism. De kvinnor som kräver mer rättigheter har det oftast redan väldigt bra - åtminstone mycket bättre än jag har det.

Hade jag själv tjänat 40k i månaden hade det kanske varit förmätet av mig att klaga på att invandrare får subventionerade jobb, eller att kvinnor inte skulle få lite högre i lön, eller liknande. Men nu när jag inte tjänar något så handlar det ju inte om att trycka ner andra grupper. Åtminstone ser jag det inte som att jag sparkar neråt när jag attackerar medelklassfeminister som tjänar dubbelt så mycket som mig, eller invandrare som får jobb för 25-30k varav staten betalar hälften. Och asylsökande får dessutom gratis tandvård och en massa andra bidrag som jag inte får. 

På 1970-talet så tillhörde vänstern ofta just de fattiga. Dagens "vänster" är istället journalister och statsanställda, eller medelklasskvinnor. Det går inte direkt någon nöd på dem. En gång i tiden handlade vänsterpolitik om att skapa ett DRÄGLIGT LIV för alla i samhället, men numer har de bestämt att alla ska vara "jämlika", och är de inte det så måste pappa staten gå in för det är så fruktansvärt om en högutbildad kvinna, typ advokat, måste gå ner i arbetstid när hon får barn och därmed halka efter i löneligan. Jag kan ju säga som så att jag har ingen sympati för henne. 

Jag kan däremot ha sympati för kvinnor inom vården som jobbar stenhårda pass där de sliter halvt ihjäl sig, och samtidigt har de lägsta lönerna av någon yrkesgrupp. Det handlar dock inte om löner utan om att ge folk DRÄGLIGA ARBETSFÖRHÅLLANDEN. Hade de här journalistmupparna vetat något om hur det är inom vården hade vi nog sett fler artiklar om det och det hade krävt förbättring. Men inom vård och socialtjänst får kvinnorna slita vidare med arbetsuppgifter de inte mäktar med. Samma sak inom polisen förresten, och för många lärare, osv. Medelklassfeministem får INTE min respekt däremot.

-------------------------------------

Jag har en känsla av att svenskar inte kritiserar invandringen eftersom de har det så bra. Löner har gått upp rejält senaste åren. Medianlönen i Sverige, dvs vad personen i mitten tjänar, är 30 000. När jag sade upp mig från mitt anställda jobb 2011 hade jag 23k i lön - före skatt.

Är man anställd är man dock inte fri. Det hålls koll på vad man gör på sociala medier, och man "känner" liksom att har man fel åsikter kommer det skada ens karriär. Man vet att man inte kan klicka gilla på fel inlägg eller skriva kommentarer av fel slag, för det är alltid någon i bekantskaptskretsen som läser och för det vidare, och sedan vet "alla" om det.

Jag var själv med om det för ett halvår sedan, när jag slutligen tog bladet från munnen och började skriva mer invandringskritiskt på Facebook. Men om man driver sitt eget företag kan de ens släktingar och "vänner" faktiskt inte göra så mycket skada. Om man inte heller har en massa pengar på spel slipper man bekymra sig över det också. Även om jag får erkänna att det nog vore bättre att driva ett företag där man tjänar mer, men tyvärr vet man inte alltid detta när man börjar. De flesta företag får läggas ner inom 1-2 år, och av de resterande är de flesta faktiskt på gränsen till att ägaren klarar sig på det.

Ja, det är en intressant frågeställning som jag frågade min tjej idag.

Hon trodde att man först blir fotbollsspelare (notera att beteckning "damfotbollsspelare" inte längre används i svensk TV och tidningar eftersom det anses diskriminerande, likaså "damallsvenskan". För all fotboll är ju likadan, även om det knappt är någon som bryr sig om damfotboll på RIKTIGT). Sen när en tjej blivit fotbollsspelare så får hennes kompisar henne att bli lesbisk.

Det trodde min tjej.

Det är ju så att kvinnor har en mer flytande sexualitet. De drabbas lätt av starka känslor och så tror de att det SKA vara så. Sen kämpar de för sina känslor. Påminner mig om boken Inte utan min dotter, som ju var populär i början av 1990-talet och blev filmatiserad. Idag nämns den inte, av förklarliga skäl: vi ska inte associera islam med muslimska män från mellanöstern, som gifter sig med västerlänningar, skaffar barn, och på resan i hemlandet bestämmer sig för att barnen ska stanna där.

Som jag ser det bör männen nog ha lite koll över kvinnors sexualitet. Det är så evolutionen har skapat oss, för de män som INTE har koll på kvinnors sexualitet utkonkurrerar av män som HAR koll. Det kan tyckas "orättvist", som vänsterslöddrena skulle säga, men tyvärr är verkligheten orättvis. Det finns ingen naturlag som säger att vi människor blir allt smartare och bättre på alla sätt och att alla samhällen kommer att bli liberala demokratier där alla är "lika".

Verkligheten är att om smarta människor får barn, så får vi fler smarta människor i samhället. Om kriminella och korkade får många barn, så ökar andelen sådana.

Det finns även en kulturell aspekt, såklart. Om män som tillhör islam får barn, så blir barnen muslimer. Och inom islam har man kontroll över sina kvinnor.

Så enkelt är det. Den som har en lite högre tankeförmåga kan förstå detta, men många människor kan inte det.

Jag ska citera det jag precis skrev på Flashback:

Det här med religiösa friskolor är ett viktigt ämne.

Sossarna vill att alla ska ha samma åsikter.
Alla ska gå i en HBTQ-skola.

Muslimer måste tvingas in med svenska barn.

Möjligen vet regeringen om att EU-konventionen förbjuder förbud mot religiösa friskolor men de räknar med att det tar så lång tid att gå genom EU-domstolen att de kör på ändå.

Regeringens argument är också skitsnack.

https://www.regeringen.se/pressmedde...kolor-utreds/:

– De senaste åren har vi sett exempel på skolor som i religionens namn separerar flickor och pojkar, knappt undervisar om sex- och samlevnad och jämställer evolutionen med religiösa skapelsemyter. Det är fullkomligt oacceptabelt. Nu tar regeringen de första stegen mot att stoppa nya religiösa friskolor, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Det FINNS en skolplan. Religiösa friskolor måste följa den. Så det stämmer inte.

– I den svenska skolan ska varje elev vara fri att forma sin egen uppfattning och framtid. Inte ett enda barn ska tvingas delta i konfessionella inslag eller nekas undervisning om exempelvis evolutionsläran eller sex- och samlevnad. Det är en fråga om att försvara själva grunden för skolan – att fokus ska vara på kunskap och bildning, inte religiös fostran, säger Anna Ekström.

Som jag ser det är "allas lika värde" en slags religion det med. Att bli påtvingad böcker om "Mark och Jonas har analsex och föder barn" är inte att "forma sin egen uppfattning". JAG VILL ATT MINA BARN SKA FÅ SLIPPA DETTA.

Sen är ingen TVINGAD att delta i konfessionella inslag i friskolor, såsom gudstjäner. Det är redan GRUNDEN för alla religiösa friskolor. I alla friskolor är det religiösa en mycket liten del.

Jag tror att svennen inte fattar att han inte kommer kunna sätta sina barn i en muslimfri skola om detta genomförs. Jag hade själv tänkt göra det när jag får barn. Kristna friskolor verkar vara sista skyddet mot muslimernas övertagande av Malmö.

Den socialdemokratiska idéplanen är att kväsa religioner. Har alltid varit. Ironiskt nog var Liberalerna (dåvarande Folkpartiet) ett av de partier som tvingade genom en öppning för religiösa friskolor. Nu vill de FÖRBJUDA religiösa friskolor.

Som jag ser det är det ett bevis för att "liberal" i Sverige nu har börjat betyda samma sak som i USA: social "rättvisa och jämlikhet". En gång i tiden handlade liberalism om frihet, men sedan tyckte vänstermänniskorna att man är inte fri om man inte är jämlik, och då blev liberalism sammansmält med vänstern. Nu verkar liberalerna även tycka att man inte är fri om inte staten kan få bestämma över ens skolgång. 

Jag lyssnade lite på den danska valkampanjen, som är rätt kul följa för den är ju ganska kort jämfört med den svenska. Regeringen utlyser nämligen val en månad i förväg och sen så kör kampanjandet igång så man slipper att ha en valkampanj under hela året fram till september, som det verkar ske i Sverige.

Några medarbetare från Stram Kurs fick höras i Danmarks Radio P4. DR har ungefär samma typ av kanaler som Sverige, med P3 som den mer ungdomliga radion och P4 för de lite äldre. Den svenska P3 kan man dock inte lyssna på för den är för flamsig och PK och vår P4 är för tråkig, så jag brukar lyssna på de danska P3 och P4. Efterhand så vänjer man sig vid språket.

Nåväl, i de danska utfrågningarna så fick de även välja musik. Det är intressant att det i Danmark finns så mycket patriotiska låtar. Som svensk ser man ju sådant som lite suspekt. Stram Kurs ledare valde låten Vi Är Röde, som han tyckte var bra för att det enade folket.

Den som inte var med på den tiden kanske inte vet att det var Danmarks låt inför fotbolls-EM i Sverige som de förvånande vann.

En annan partiledare (kanske han i Dansk Folkeparti) valde den här låten:

Man kan inte hjälpa att tycka det är en skön låt, även om man inte är dansk.

"De varme länder är något lort"

"Storken är en dejlig flyver"

"Koen har en dejlig yver"

"Dansken er en dejlig mand"

I Sverige har vi ju avskaffat möjligheten att säga att Sverige är härligt land.

Egentligen är det konstigt. Är det inte ganska naturligt att säga att man tycker sitt land är skönt, härligt, fint och underbart?

Det kräver flera årtionden av omprogrammering för att befolkningen ska sluta tänka i sådana termer. Har vi ens några patriotiska svenska låtar? Och då menar jag svensktoppslåtar - inte Ultima Thule.

När vi i Sverige hade vår 68-progg så verkar det ha gått Danmark förbi. Kim Larsen tillhörde "vänstern" i slutet av 1960-talet, men han såg sig samtidigt som en Köpenhamnare och verkar t.ex inte ha uppskattat flumuppfostran, enligt en artikel jag läser i Berlingske.

Liksom många danskar tyckte han att frihet var viktigt, och därför stöttade han bland annat Kristiania. Han satsade även en massa pengar på att försöka förhindra rökförbudet på krogar.

Det är väl en sådan fråga där svenskar och danskar skiljer sig. Danskar vill ha mer frihet - bland annat frihet att få uttrycka sig som man vill. Man är stolta över att man "säger som det är", som en radiopratare sa idag.

I Sverige har jag nog aldrig hört någon svensk på TV eller radio stolt säga att "I Sverige så får vi lov att säga som det är".   

Nej, i Sverige är vi så toleranta att vi spricker av högfärd.

Kim Larsen kallade sin kampanj mot rökförbudet "Tillykke med rygeforbuddet - Gesundheit Macht Frei.".

Jag misstänker att om en svensk artist kallade en kampanj för något sådant hade alla de där tyckarna på TV och i tidningar höjt varningens finger.

Som en svensk journalist i Aktuellt Fokus skrev 2017: Gick Hanif Bali över den bruna gränsen i Almedalen?

Vad gjorde Hanif Bali som var så hemskt då? Dödade han ett barn? Nej, han drack mjölk och gjorde OK-tecknet, samtidigt som han hade med grodor i sitt Twitter-inlägg.

För den som inte hängde med i alla turer så lanserades OK-tecknet på forumet 4chan som ett försök att trolla etablissemanget. Tanken var att påstå att OK med fingrarna utsträckta symbolserar White Power. Medierna svalde betet och så blev OK-tecknet en hat-symbol.   Jag tror det var samma sak med mjölk. Mjölk är vit och många utom-Européer tål inte dricka det, så det påstods att det symboliserar vit makt. Vänsteretablissemanget, både i Sverige och USA, verkar ha panik i sin jakt på nazister.

Kim Larsen drog en parallell mellan rökföbud i Danmark och... Nazityskland. För Nazityskland var första land som införde rökförbud.

Jaha, där ser man. Rökförbud är alltså nazistiska. Bra att veta.

Gesungheit Macht Frei, sa Kim Larsen. Tur att inte jag sa det för det hade kanske varit olagligt i Sverige.

Nu drog jag iväg från ämnet.

Det jag ville säga också är att i en annan intervju jag såg med Stram Kurs så sa en av deras politiker (en kvinna för övrigt) att kristendom är viktig för att om ett samhälle inte har religion så kommer en ny religion och tar över. Det har visat sig flera gånger i historian, sa hon. Hon syftade såklart på islam. Och därför tycker hon kristendom är viktig.

Det är den typen av djupa tankar man saknar i Sverige.

Av Jimme Åkesson har man i 15 år fått höra honom i princip rapa upp meningen "oansvarig invandringspolitik" med sin blekinge-dialekt.

När AFS startade hoppades jag att NU skulle någon tala rakt och tydligt om problem. Och sen hände... ingenting. AFS ledning drar klyschor om "samhällskollaps" blandat med hätska utspel. De saknar verklighetskontakt, vilket kanske beror på att de stammar ur SD och har "lärt" sig SDs metoder.

Här fick Kasselstrand möjligheten att synas i SVT, 2018:

Ilan Sadé verkar allmänt "awkward", men han är ju homosexuell. Man får verkligen inget vettigt ur honom. "vi vill göra allt lite bättre. Och ta bort det dåliga."

Kasselstrand å sin sida har svårt att vara sympatisk. Så fort han får en lite knivig fråga så blir han dryg och avfärdande.

Konstigt det är så svårt för Sverige att få till folk som "talar ur skägget", som man gör i Danmark. Jämför Kasselstrand med Paludan i Danmark och bedöm av kroppsspråk och sätt att tala vem som är mest intressant: