I min serie "vad kan vi lära av historian" finns det ett par saker som jag lagt på minnet som jag nu ständigt påminns om.

Idag skrev t.ex Fria Tider att en maltesisk casinomiljonär anhålls misstänkt för mord på en bloggare som granskar honom. Vad har detta nu att göra med antik historia?

Jo, Rom var en gång en republik, närmare bestämt cirka mellan år 500 f.Kr och år 50 f.Kr En aktningsvärd period på 450 år. Republiken hade en del säkerhetsföreskrifter, såsom att makten delades mellan senaten och två konsuler. Konsulerna skulle alltid vara två, så att de kunde hålla koll på varandra. Senatorerna bestod delvis av adliga men även av folk som röstades in. Hela systemet är lite krångligt så jag kanske misstagit mig, men typ så var det.

Det som ledde till att Rom blev en diktatur handlade faktiskt, när allt kommer omkring, om en ganska simpel sak: att generaler hade privatarméer. Den förste general som bestämde sig för att inta Rom och göra sig själv till diktator var en man vid namn Sulla som var diktator år 81 f.Kr Efter honom återställdes republiken, men hans rörelse hade fortsatt styrka, och de ur folket som Sulla hade gett en röst stöttade sedan nästa diktatorförsök: Julius Caesar, 30 år senare. Till skillnad från Sulla så hade Caesar inget intresse av att återupprätta republiken, utan tänkte att han kunde sitta på makten själv.

Det som gjorde det möjligt för honom var att Rom inte hade någon egen militär för att försvara sig. När Caesar angrep så ledde det till ett inbördeskrig, och oavsett vem som vann så hade den personen förklarat sig själv diktator.

Vad vi kan lära av detta är bland annat att den som har makt och pengar även har makt att döda. Det går inte att vara ärlig och hederlig i ett korrupt system, hur mycket man än vill.

Efter att Rom blev en diktatur så tappade senatorerna efterhand sin självständighet. Från tiden före Caesar fanns många intressanta senatorer, såsom Cato den äldre omkring år 150 F.Kr, som var den som avslutade alla sina tal med "I övrigt anser jag att Karthago måste förstöras". Hans sonson Cato den yngre var en nästan lika skicklig och intelligent person, och satt i senaten omkring år 50 f Kr. Han sågs som en av de främsta och mest ärliga männen i sin tid, men när Caesar vann kriget såg han ingen annan utväg än att begå självmord.

Roms guldålder tog slut när senatorerna inte längre fick tänka självständigt. Filosofen Seneca, som jag själv läst mycket om, blev tvingad av kejsaren Nero att begå självmord omkring år 50 e.Kr Det fanns fler personer än så som blev mördade, förstås. Efterhand förstod folk att det inte var någon mening med att kämpa för det sanna och det rätta, utan det som gällde var att lyda kejsarens order.

Huruvida korruptionen har levt kvar och påverkat dagens Italien låter jag vara osagt. Det ligger för många århundraden mellan, och Italien var under större delen av den tiden inte enat. Det tycks mig ändå som att rättfärdighet sopas bort av dåliga män, för de dåliga männen vill inte ha rättfärdighet. De vill ha lydnad. I varje generation sveps på det sättet de rättfärdiga bort medan underlydare tar deras plats.

Det är en gammal teori att Roms förfall delvis berodde på att dess befolkning byttes ut genom att "slödder" från överallt omkring samlades i Rom, och att detta slödder kunde användas av män som sökte ta makt. Detta är faktiskt den beskrivning som bland annat den romerske författaren Sallustius ger, även om han inte lägger något genetiskt i sin förklaring såklart. Ordet "slödder" användes bland annat ofta av den romerske filosofen och statsmannen Cicero, som kallade Roms underklass för "faex" på latin. Det var utan tvivel så att Roms miljonbefolkning huvudsakligen bestod av underklassen.

Även DN såg sin chans att beröra denna gamla förklaringsmodell. Karin Bojs skrev i DN Kultur den 10 november:

Det speciella för Rom är vad som hände sedan, under järnåldern. Då blev Rom världens första miljonstad och Romarriket blev ett imperium som sträckte sig över hela Medelhavet, i tre världsdelar inklusive Nordafrikas kuster och stora delar av Mellanöstern.

Nya människor strömmade in. Ofrivilligt som slavar, eller frivilligt. Vid den här tiden utvecklades transporttekniken både för hästdragna vagnar och för segelskepp, och det syns tydligt i resultaten att de flesta nykomlingar anlände till Rom via Medelhavet.

Merparten kom österifrån, från östra Medelhavet och Mellanöstern. Några kom från Afrika. Överhuvudtaget blev Rom vid den här tiden en stor smältdegel, med starkt varierad befolkning. Man skulle kunna jämföra med New York under 1800- och 1900-talet.

Många faktorer kan ha bidragit till kollapsen, däribland epidemier, klimatförändringar och naturkatastrofer, politisk vanskötsel och attacker utifrån. 

Det som däremot inte stämmer så bra med resultaten är svenska rasbiologers teser från början av 1900-talet. De påstod att Romarrikets undergång berodde på ofördelaktig ”rasblandning” och det faktum att underklassen fick fler barn än överklassen. Det är exempelvis budskapet i uppsatsen ”The Race Problem of the Roman Empire”, publicerad i tidskriften Heriditas 1921 av Lundaprofessorn i antikens historia Martin P Nilsson.

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-rom-byggdes-av-folk-fran-manga-hall/

Fast... Bojs tes motbevisas ju inte av rönen. Helt ologiskt, som man kan vänsta sig av det vänsterliberala etablissemanget. Lustigt dock att hon är bekant med Martin P Nilssons gamla skrift och t.o.m länkar till den.

Roms diktatur hade kanske kunnat undvikas om de bara sett till att ha egna arméer istället för att möjliggöra privatarméer -- men samtidigt så drevs ändå samhällsförändringarna på av den nya underklass i Rom som drogs dit i hopp om ett bättre liv, och sedan stöttade den diktator som utlovade dem mer... "resurser" (som vänstern brukar säga).

Kolla på det gamla Sverige. Det skulle finnas alldeles för många svenskar som vill bibehålla landets demokrati och styrelseskick. En revolution är inte möjlig, såvida inte något framtvingar den. Tänk däremot att landet skulle ta in miljoner människor från MENA och Afrika som skulle utgöra en majoritet av befolkningen. De har ju kommit hit för att få ett bättre liv, och skulle rösta på vilken politiker som helst som lovar dem detta. De har ingen anledning att värna den svenska demokratin, eftersom de ju inte kommit hit i syfte att värna demokratin utan i syfte att förbättra sina liv.

Sallustius, vars två texter om Catillina och Jugurtha jag precis läst, skrev något intressant som jag inte hittar ordagrant just nu, men det handlade om att folk runt om på landsbygden föredrog att flytta in till Rom där de kunde leva utan att jobba, hellre än att slita på fälten där de var tvungna att arbeta hårt för att överleva.

In 1787, Edward Gibbon completed ‘The Decline and Fall of the Roman Empire’ wherein among several other reasons, he attributed “higher taxation and spending of public monies for free bread and circuses for the populace” as one of the reasons for the decline of the Roman Empire. Since then, the ‘Libertarian Consensus’ seems to be that the expansion of the Roman welfare provisions was the primary cause of the downfall of the Empire.

Under Gaius’ grain law of 123 B.C.E., a portion of the grain that had been collected by the state as revenue was sold at a subsidized rate to everyone who was willing to stand in line for an allotment once a month at one of the public granaries (Hazlitt, 1971). Historians estimate that the grain was sold at half the market price.

The program was popular enough that no attempts were made to withdraw it till Sulla’s conservative government attempted to do so around 80 B.C.E However, following a period of unrest, the subsidy was restored. In 58 B.C.E., Clodius turned the subsidy into a free grain program. Free distribution of grain considerably eased the burden on the poor, as they already had to meet milling and baking charges before they could eat the grain (Robinson, 1994). Within a decade, by the time Caesar came to power, 320,000 people were benefitting from the free grain. As the expense was considerable, Julius Caesar held a special census in 46 B.C.E and began employing a means test for the free distribution of grain. Only 150,000 of the poorest citizens of Rome were to benefit from the distribution of grain. A special aediles cereales position was created and the political appointee was responsible for overseeing the distribution (ibid). Augustus expanded the program to 200,000 beneficiaries in the early days of the Empire. For the next three hundred years, the number of beneficiaries was kept stable at 200,000 and emperors continued to provide free or greatly subsidized grain to keep the poorest populace of Rome from starving.

https://econplus.wordpress.com/2016/06/14/what-have-the-romans-ever-done-for-us-a-brief-examination-of-the-roman-welfare-state/

Med början år 58 f.Kr fick de fattiga alltså gratis säd, vilket ledde till att 320,000 personer i Rom fick säd (det fanns inga krav). Inte konstigt att de hellre drog sig till Rom än att slita på landsbygden. Och när de väl var i Rom så agerade de stöd åt de maktfullkomliga män som lovade dem ännu mer.

Är det något vi kan lära oss av i välfärdsstaten Sverige, kanske?

Eller är Nazityskland den enda historian vi ska lära oss av i den statligt politiskt korrekta skolan...?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Mike Adams (https://en.wikipedia.org/wiki/Mike_Adams_(columnist) ) begick självmord 23 juli 2020. Detvar en vecka före det att han blivit tvingad avsluta sin universitetskarriär som professor (det engelska begreppet "professor" syftar på...

Pat Buchanan och William S Lind är två profiler inom det som skulle kunna den invandringskritiska högern. Ett annat namn är paleokonservativ, eller traditionell konservativ. Det som särskiljde dem från högern på 1980-talet är att högern utvecklades m...

Har inte bloggat på länge pga jag jobbat med boken som kom ut förra åren (egenpublicerad, kostade cirka 10 000 kr för att få 100 exemplar). Den finns att köpa fysiskt på t.ex. Adlibris för lite över 200 kr eller digitalt för lite under 100 kr. Tyvärr...

Man kan fråga sig varför jag ständigt skriver om detta ämnet, och svaret är att det är ett perspektiv som aldrig får höras annars. Traditionell media är ju som den är. Det saknar helt kanaler för att få ut en alternativ sanning. I Sverige serveras ma...

Jag recenserade nyligen boken "Haveriet" som jag inte ser som en särskilt välskriven och meningsfull bok.   "Migrationen i medierna", med undertiteln "men det får en väl inte prata om?" är en betydligt bättre antologi. Visserligen har de fördelen...