Som jag skrivit tidigare är jag för närvarande upptagen med ett annat skrivarprojekt, därav inte så mycket uppdatering av bloggen. Men jag hoppas kunna komma igång så snart det andra är färdigt.

Efter att ha läst Simon O Petterssons bok Svenska konservativa profiler från 2017 blev jag egentligen bara nyfiken på en av dem: Greve Magnus Stenbock (1911-2007).

Om Simon Pettersson och hans bok kan för övrigt sägas att han är lokalpolitiker inom SD och tillhör den kristna falangen. Hans bok om konservativa profiler "sådär". Olika personer i historien får 3-5 korta sidor (boken är som en pocketbok i storlek) där deras livshistoria lite kort beskrivs och sedan lite kort vad de tänkte. Det fungerar bra som en introduktion till personerna och som ett sätt att förstå de konservativa strömningarna i svensk historia tillbaka till 1700-talet, men att beskriva 29 personer på ett så kortfattat sätt gör att man inte riktigt kan "ta dem på pulsen" och i efterhand har man inte lagt mycket på minnet.

Pettersson rekommenderar att läsa en del av dessa personligheters egna skrifter men det är nog få som orkar göra. Så snart man kommer före 1940 ungefär så är det mesta ganska tråkigt, särskilt för att de skrev i en annan tid, före andra världskriget som förändrade allt. De som skrev före 1920-talet skrev i en tid före rösträtten. Deras referensramar är därför helt annorlunda. Saker de oroade sig för är sådant vi inte oroar oss för idag. Jag var faktiskt lite besviken över bristen på egentliga konservativa profiler i svensk historia som man kan identifiera sig med idag.

Eddie Omar och Simon Pettersson med boken Konservativa Profiler. bild från ett youtubeklipp.

Den ende jag tyckte var intressant nog var Magnus Stenbock, en greve som skrev en bok med namn "Tankar och Synpunkter". Den utkom första gången 1961 och kom sedan ut i åtta reviderade utgåvor - den senaste 2002. På Malmö Stadsbibliotek finns en version från 1974 cirka, vilket gjorde att den kunde få med en referens till Chr. Jolins "Vänstervridningen av Sverige" som jag tidigare skrivit om. Stenbock verkar, utifrån Jolin, ha förstått den stora makt som Public Service har i att forma opinionen.

I Tankar och Synpunkter tyckte jag annars att Stenbocks kritik mot demokratin var det mest intressanta. Jag uppskattar även hans vurm för natur och miljö, vilket är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat men som högerpersoner tyvärr ofta negligerar eftersom de känner att de måste stå i opposition med Miljöpartiet. Att vara konservativ innebär dock att vilja bevara naturen. Det kan påpekas att den konservativa amerikanska presidenten Theodore Roosevelt var den som skapade USAs nationalparker, och den konservative presidenten Nixon skapade USAs Environment Protection Agency och stiftade lagar för att skydda hotade arter.

I den frågan kan jag påpeka att jag inte tillhör gruppen klimatskeptiker, alltså de som inte tror på den globala uppvärmningen eller som inte tror mänsklig aktivitet påverkar den. I just den frågan anser jag att nyhögern har fel, även om jag förstås inte vill säga jag har 100% säker (jag är inte 100% säker på något). Klimatskepticismen hänger ihop med en tro på konspirationer.

Men nog sagt om klimatuppvärmningen.

Stenbock har även en del konservativa åsikter av den typ min farfar hade. Jag tyckte egentligen alltid att de var ganska fåniga. Stenbock anser exempelvis att "naturliga" vägar ska vara lite krokiga, för det är finast så. Han tycker inte man ska dricka kaffe eftersom det är onödigt. Sen har han de för konservativa typiska åsikterna om att livet förr var mer naturligt och enkelt. Jag kan själv inte förstå mig på varför folk är så övertygade om att det fanns en guldålder "förr". Själv tror jag att varje tid innehåller goda och dåliga människor, arbetsamma och lata, moraliska och omoraliska, och så vidare.

Stenbock är övertygad om att obildade människor är mer naturliga än bildade - något man kanske bara kan tro om man är greve och bara träffar på "vanligt folk" vid isolerade tillfällen. Han tänker sig att forntida bönder bara hade två böcker: Bibeln och Psaltaren, vilket gjorde dem till goda människor. Men om man faktiskt sätter sig in i hur folk lever och har levt, istället för att gräva ner sig i nationalromantiska verk från svärmare som beskriver ett idylliskt bondeliv på distans, så tror jag inte man skulle leva kvar i övertygelsen om att bönder överlag var så moraliska. En del var det, andra inte.

Ett mer intressant drag i Stenbocks åsikter är att han vurmar för indisk religion. Eftersom han var född 1911 så baseras han tro inte heller på hippieerans flum som började i slutet på 1960-talet, utan på den litteratur som gavs ut dessförinnan. Det kan i förbigående nämnas att den som studerar tidigare muslimsk litteratur, från 1960-talet och tidigare, finner att den är mer inriktad på den esoteriska sufistiska islam och i detta betydligt mer sympatisk än den hatiska och bokstavstroende islam som köpte sig in i västvärlden med saudiska pengar på 1970-talet. Den tidigare formen av islam spreds genom i Europa missionären Inayat Khan (1882-1927), vars sufism snarare handlade om en universell religion än om det vi idag ser som islam.

Stenbocks hinduism är på samma vis baserad på idéer från 1930-talet då man i väst trodde att yogis var några särskilt heliga män. Efter alla skandaler i slutet på 1960-talet och framåt, med bedragare, droger och sexkulter, har tron på heliga indiska män aldrig återhämtat sig. Stenbock verkar dock övertygad om att man kan bli minst 130 år om man ägnar sig åt yoga, undviker gifter som alkohol och kaffe, samt äter vegetariskt. Nu blev Stenbock själv visserligen 96 år. Men så var han heller aldrig gift eller hade barn.

Stenbock har också många intressanta infallsvinklar vad gäller feminism, där jag instämmer i de flesta. Det kan vara nyttigt att påminna sig själv om de äldre tänkarna regelbundet, för man får ju så mycket "moderna" tankar i medier, med det eviga tjatet om lönegapet och HBTQ-personers påstådda förtryck. Var livet så hemskt förr egentligen? Jag tror inte det.

Att feminismen har fel visas kanske enklast av att de aldrig blir nöjda. Jag förklarade nyligen för min sambo att det är sexistiskt att beskriva kvinnor som trevligare och mer sociala än män. Detta är sexistiskt eftersom medelklassfeminister, vilka är de som skapat feminismrörelsen på universitet, anser att kvinnor begränsas i karriären av att de inte ses som "manligt" kompetenta utan stereotypt som "kvinnligt" sociala. Man ska alltså inte behandla kvinnor bättre än män. Man ska inte uppskattar kvinnor för deras kvinnliga egenskaper heller. Frågan är om kvinnor verkligen mår bättre av att behandlas som män. Eller är det så att män ska behandlas som kvinnor istället för att kvinnor ska behandlas som män? Ska vi även bemöta barn som vuxna och 80-åringar om 15-åringar? Det är lätt att som Stenbock påpeka absurditeterna i feminismrörelsen, så egentligen behöver man inte ge några extrapoäng för det.

Däremot tror jag inte på att kvinnor "förr" var så perfekt heller medan kvinnor "nu" är så grova i mun och kräver för mycket av sina män, som Stenbock beskriver det. Varje gång konservativa säger sådana saker kan jag inte hjälpa att fundera över att alla konservativa i alla tider verkar ha haft sådana åsikter om att folk "nu för tiden" beter sig så dåligt, medan folk "förr" hade så hög moral. Redan hos romare och greker i antiken levde denna övertygelse om att de själva levde i en dekadent period till skillnad från folk "förr".

Vad gäller kvinnor så var prostitution exempelvis ett stort problem i en stad som Stockholm under 1800-talet och början av 1900-talet. Jag har svårt att tro att de prostituerade i Stockholm var särskilt "fina kvinnor". Möjligen dock att den stora mängden "dåliga kvinnor" gjorde det lättare att skapa ett moraliskt ideal av "goda kvinnor" som höjde sig över mängden. I en miljö där alla är ungefär på samma nivå kan det vara svårare att se att det är skillnad på folk och folk. I så fall kan man kanske vara glad åt det Sverige som nu växer fram för det är ju uppenbart vilken typ av människor man INTE vill att ens barn ska umgås med -- och det kan man nästan redan bedöma på hårfärgen... även om man förstås får ta annat i beaktande också, såsom hur mycket förortsslang de använder sig av.

Stenbock hade också en viss, i min mening sund, förståelse av genetikens inverkan på ett folk. Denna uppfattning var förr självklar men blev efter andra världskriget tabu, även om vetenskapen sedan 1970-talet ständigt visat hur mycket av vårt beteende som påverkas av genetik. Det enda man får vara försiktig med är att tro att allt kan förklaras genetiskt. Genetiken skapar en grogrund för beteendet, ungefär som att en person med större händer kan vara bättre på att spela gitarr än en person med små händer, med det i sig innebär inte att gitarrförmåga är medfött. Själv är jag ganska "språkligt begåvad", enligt vad jag fått höra, och det finns säkerligen en genetisk komponent i det eftersom det ligger i släkten, men utan möjlighet att läsa, lära sig, skriva osv, kan man ju inte bli bra på det. Tyvärr verkar de genetiska deterministerna inte förstå detta, lika lite som vänstern, som är övertygade om att allt är kulturellt och socialt, förstår att det finns genetiska skillnader som gör att vissa har mer förmågor än andra att bli bra på saker.

Filip och Fredrik hade med Magnus Stenbock i ett avsnitt av 100 höjdare. SVT gjorde också en dokumentär om honom som hette "I grevens tid". Jag har inte kunnat hitta SVT-produktionen. Avsnittet från 100 höjdare verkar inte finnas uppladdat gratis, men finns på dplay (säsong 4, avsnitt 2) om man har konto där: https://www.dplay.se/program/100-hojdare Det finns även en DVD-box man kan köpa ser jag.

En annan recension av hans bok finns på SDs sajt samtiden.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Mike Adams (https://en.wikipedia.org/wiki/Mike_Adams_(columnist) ) begick självmord 23 juli 2020. Detvar en vecka före det att han blivit tvingad avsluta sin universitetskarriär som professor (det engelska begreppet "professor" syftar på...

Pat Buchanan och William S Lind är två profiler inom det som skulle kunna den invandringskritiska högern. Ett annat namn är paleokonservativ, eller traditionell konservativ. Det som särskiljde dem från högern på 1980-talet är att högern utvecklades m...

Har inte bloggat på länge pga jag jobbat med boken som kom ut förra åren (egenpublicerad, kostade cirka 10 000 kr för att få 100 exemplar). Den finns att köpa fysiskt på t.ex. Adlibris för lite över 200 kr eller digitalt för lite under 100 kr. Tyvärr...

Man kan fråga sig varför jag ständigt skriver om detta ämnet, och svaret är att det är ett perspektiv som aldrig får höras annars. Traditionell media är ju som den är. Det saknar helt kanaler för att få ut en alternativ sanning. I Sverige serveras ma...

Jag recenserade nyligen boken "Haveriet" som jag inte ser som en särskilt välskriven och meningsfull bok.   "Migrationen i medierna", med undertiteln "men det får en väl inte prata om?" är en betydligt bättre antologi. Visserligen har de fördelen...