Jag diskuterar partiet AFS på Flashback och det står mig alltmer klart att deras partiledare Gustav Kasselstrand nog har vad man kan kalla storhetsvansinne. Mattias Karlsson i SD skrev detta när de uteslöt SDU, som Kasselstrand då var ledare för:

”En skock halvfascistoida, självrättfärdiga, unga, arga män med Napoleon-komplex”, skrev Sverigedemokraternas Mattias Karlsson på Facebook i går om den pågående konflikten med SDU. – De inlägg han skriver på Facebook håller en så oseriös nivå och har en så konfrontativ ton att det överhuvudtaget inte går att föra en diskussion, svarar SDU-ordföranden Gustav Kasselstrand.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/handlar-om-en-smutsig-maktkamp

På engelska betyder Napoleonkomplex en person som har komplex för att vara kort, men i svensk terminologi har det historiskt syftat på personer som tror de är Napoleon. Numer är det vanligare att mentalt rubbade tror de är Jesus, men förr satt alltså folk på institution för att de såg sig själva som Napoleon.

Det är fler än mig som anser att det är ett problem att AFS-ledningen är så fulla av sig själva. Jag följer trådarna om AFS dagligen.

Jag ångrar ändå inte min medverkan i AFS. De fick 0,3% vilket kanske är det högsta ett s.k högerextremt parti någonsin fått i ett svenskt val. Som jämförelse fick SD 0,37% 1998, men då hade de redan gjort sig av med de mest extrema åsikterna och de var det enda "extrema" partiet, förutom Det Nya Partiet med Ian Wachtmeister som fick 0,48%.

AFS lär väl få sina splittringar också, precis som SD haft. Sedan får man rösta på något av de nya partierna. Jag röstar AFS för att jag inte ser SD som ett alternativ och för att jag tycker vi måste diskutera invandringen av vissa folkgrupper som ett problem och inte som en "möjlighet". Det lär vi snabbt bli varse vikten av att diskutera.

Ännu så är det många som tror, vill tro eller säger sig tro, på att "alla" kan integreras. Bor man i Malmö som jag gör så ser man dock att det inte sker. Allt eftersom de här områdena växer sig större så kommer fler att inse det, så det kommer att finnas stöd för ett s.k "extremt" parti under många år framåt.

NMR kan jag inte rösta på eftersom det är baserat på lögner såsom att förintelsen är en myt. Men vi avvaktar och ser vad som dyker upp efter AFS.

Jag tror att har man left ett par år i den riktiga världen så har man stött på ett flertal människor som verkar imponerande till en början. De "bländar". De liksom vet allt om allt. I min bostadsrättsförening fick vi förra året en ny ordförande som är sådan. Han bländade alla och gjorde snart en massa förändringar. Han var smart, charmig och handlingskraftig. Vad som dock också märktes snart, var hans nedlåtande attityd. Bland annat ansåg han att alla utom han själv var "korkade". Närmare hälften av styrelsemedlemmarna har nu avgått eftersom de känner sig trakasserade.

Samma attityd ser man hos Kasselstrand. Han har inte åstadkommit något, men ändå anser han att han vet allt bäst och att alla andra politiker är antingen dumma eller korrupta. Han har bokstavligen sagt det.

Efterhand brukar folk inse att de är duperade av de sköntalade människorna med storhetsvansinne. Kasselstrand har i princip misslyckats i sina tidigare avseenden. Först när han utmanade partiledningen i riksdagen, sedan när han gjorde det som SDU-ordförande, och nu som partiledare för AFS. Han kommer att kunna sprattla ett tag till, men eftersom stödet för AFS inte kommer att öka så kommer fler att inse att AFS bara är en tillfällig hyp.

Med det sagt så har AFS ändå normaliserat en del debattfrågor och visat att det går starta ett parti av den inriktningen. Det finns även ett antal inteligenta och välkända personer som anslutit sig till AFS, såsom Lennat Matikainen, den s.k relationscoachen som fick sparken från TV4 efter att ha använt ordet "skäggbarn".

AFS blir nog inget men det kommer nya partier. Så jag ångrar inte mitt stöd för AFS. Som jag ser det är det bara ett steg på vägen.

Vänstern var lika fragmenterad under 1960-talet, men deras idéer lyckades ändå få genomslag. Jag tror att nationalistiska idéer kan få genomslag också, på några års sikt.