Direktlänk till inlägg 7 oktober 2019

Näthatgranskaren i boken "En svensk tiger: Vittnesmål från poliser"

Av allasolikavarde - 7 oktober 2019 21:34

Det var rätt mycket snack om Näthatgranskaren för något år sedan. Tomas Åberg heter han numer. Tidigare hette han Tomas Bergström. När jag googlar ser jag en artikel skriven så sent som för 13 timmar sedan på Katerina Magasin.


Katerina Magasin kan idag avslöja den statligt avlönade Näthatsgranskaren Tomas Åbergs nya, lukrativa affärsidé: Att stämma gamla och sjuka människor på skadestånd i civilrättsliga processer. För en insats av 900 kronor får Åberg i snitt 10-15 000 per anmälan – pengar som är undantagna utmätning och är dessutom skattefria. Samtidigt har han beviljats över två miljoner av våra skattepengar för att jaga svenskar med “fel” åsikter – medan han själv har 800 000 kronor i skuld hos kronofogden. Ombudet för flera av Näthatsgranskarens offer, juristen Ola Bengtsson, ger ett skakande vittnesmål om ett skrupelfritt förfarande av en cynisk angivare i statens tjänst, som skor sig ekonomiskt på det lidande han orsakar.

Thomas Åberg, också kallad Näthatsgranskaren, har ådragit sig allmänhetens ilska när det uppdagats att han misskött sina djur, jakar, och med viss rätt kan kallas djurplågare. Han höll sig dock borta från Sverige tills dess preskription inträdde gällande själva brottet, djurplågeri. Nu lever han på den ideella föreningen Näthatsgranskaren som uppbär ersättning från staten. Åberg är samtidigt skuldsatt till privatpersoner, skulder på ca 800 000 som sedan länge ligger hos Kronofogden. De jakar, som han köpte runt 2009-2010 och som var sex till antalet (trots att Åberg själv trodde de var fem), missköttes grovt av Åberg. Tre dog av svält och vanvård, och tre avlivades av en panikslagen Åberg själv då han fruktade att polisen skulle komma, något han, själv tidigare verksam som polis i Örebro, absolut inte ville vara med om. Säljaren av jakarna är den person Åberg fortfarande har skulder till, då han redan när han köpte djuren hade betalningssvårigheter. Men trots det köpte han alltså djur för 150.000… Andra skulder är arbeten på Åbergs fastighet. Dessa ligger också som ärenden hos kronofogden.

Åberg har, trots sin tvivelaktiga förmåga att sköta ekonomin, ändå beviljats ytterligare en halv miljon kronor så sent som sommaren 2019 som stöd för sin angiveriverksamhet att försöka sätta dit människor som han anser har uttryckt sig olämpligt på sociala medier för “hets mot folkgrupp”. Näthatsgranskaren har även tidigare beviljats bidrag vid tidigare två ansökningar under perioden 2017-2018, och med den senaste blir det en rund summa om totalt 2 131 000 skattekronor.

https://katerinamagasin.se/sa-har-nathatsgranskaren-tomas-aberg-gjort-forfoljelse-av-pensionarer-till-en-affarside/


Så vitt jag vet var det Nya Tider som först avslöjade Näthatsgranskarens förflutna.


Vad ingen verkar ha upptäckt eller vill skriva om är att Tomas Bergström figurerar i Boken "En svensk tiger: Vittnesmål från poliser som vågat ryta ifrån", skriven av Hanne Kjöller (då ledarskribent på DN), 2016. Han var även rätt mycket i media omkring 2012.


Kanske beror tystnaden på att Kjöller har kommit att beskrivas på ett negativt sätt i alternativmedia som en följd av skandalen i Kungsträdgården, och för att hon jobbar på DN. Ändå begick Kjöller i sig inget fel, något som Chang Frick på Nyheter Idag också erkände senare.


Jag tycker Kjöller verkar vara en rakryggad och ärlig journalist och efter att ha läst En svensk tiger planerar jag att läsa En halv sanning är också en lögn, där hon kritiserar journalistbranschen för att inte skriva hela sanningen och för att vara aktivister istället för journalister. Lustigt: det är ju det jag också stör mig på.


Boken En svensk tiger handlar om den svenska polisen ineffektivitet, korruption, maktmissbruk och mobbarfasoner.


Det är en sorglig bok. Nio namngivna personers öden beskrivs. De har det gemensamt att de varit kritiska mot polisens arbetssätt och därefter mött repressalier från sina överordnade.

Här finns den erkände polisforskaren Stefan Holgersson som i flera studier av polisarbetet påpekat brister i datasystemet, friserad statistik och låg motivation. Trots framgångsrika projekt som effektiviserat polisens arbete får han inga nya uppdrag utan är vanlig patrullpolis lägst i hierarkin.

Här finns Daniel Holst som efter möjligen planterade bevis från Gävlepolisen kastades ut från polisutbildningen. Anneli Boman och Tomas Bergström har tvingats till psykologundersökningar.

De och andra har regelbundet polisanmälts för förseelser som är svåra att se som annat än försök att misskreditera dem, ofta har betydande polisiärt utredningsarbete lagts på detta. Patrik Loord fick samtidigt en kollegas pistol riktad mot huvudet inför ögonen på bland annat huvudskyddsombudet, utan att incidenten ledde till någon åtgärd.

https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/a2aXGO/poliser-utan-polare


Man kan tycka att en sådan här bok borde ha väckt mer uppståndelse än den gjorde. Det blev recensioner i en massa tidningar, och sedan hände... inget, så vitt jag vet.

Jag funderar ofta över det där. Varför det ibland händer något när en bok getts ut, varför författaren bjuds in till TV-soffor och det skrivs ledare i de större dagstidningarna om den, medan andra böcker bara får en pyspunka.


När Gellert Tamas skrev en bok om de s.k apatiska flyktingbarnen så ledde det till att alla medier enhetligt betraktade flyktingbarnen som en grupp i stort behov av stöd. Han tog även död på kritik och all faktabaserad debatt i frågan.


När Mattias Gardell skrev en bok om Islamofobi så sågs det som en jätteviktig bok som borde delas ut på skolor.


När en bok beskriver svenska polisen som en myndighet som drivs av sekttänkande, mobbning och inkompetens så händer... inget.


Förvisso är det svårt att utifrån boken veta om de problem som beskrivs gäller polisen som helhet eller endast vissa enheter. Det är även en del av han sa-hon sa-argument, där det är svårt att veta vem som är en visselblåsare och vem som bara är en allmänt jobbig person.


Jag kan få lägga till något viktig, dock. Det är att enligt min erfarenhet så blir människor med avvikande åsikter, människor med stark rättskänsla i en korrupt organisation, alltid behandlade som psykiskt störda. Och när man väl hamnat i den sitsen är det väldigt svårt att komma ur den. Kollegor börjar undvika en, man blir undanskuffad, ovälkommen. De hetsjakter som beskrivs i boken skulle kunna göra vem som helst psykiskt störd.


Jag kom att tänka på intervjun på Swebb TV för någon månad sedan med en f.d polis som ger ännu en berättelse som låter som en kopia av de man kunde läsa i boken.



Problemet är dock återigen samma. Trots att det Conny berättar är precis samma som det En svensk tiger berättar, så kan man inte hjälpa att ifrågasätta Connys mentala hälsa.


Jag var själv inne och läste och skrev i tråden om Conny på Flashback, där jag pekade på en del märkligheter kring Conny. Bland annat anser han sig ha en övernaturlig förmåga att spåra, som han lärt sig av amerikanska indianer. Men vem vet, kanske har han rätt?


Nåväl, nu ska jag försöka inte dra iväg i alltför långrandiga sidospår. Angående Tomas Bergström så erkänner han att vanvårdat sina djur, men att han gjorde det pga en depression han hamnat i efter att han tvingades bort som polis. Tomas blev åtskilliga gånger polisanmäld av sina egna kollegor för allt möjligt, och enligt honom själv blev han utsatt för nästan regelrätt förföljelse. De andra verkar ha lagt väldigt mycket tid på att försöka hitta något sätt att sätta dit honom. Inget av ärendena ledde till något, utom det med vanvårdade djur.


Kjöller beskriver i ett avsnitt att Bergström har problem med minnet och är virrig, vilket hon tror beror på den stress han utsattes för som polis.


Bergström verkar ha varit en problematisk person. Han kritiserade polisen flera gånger, även offentligt i Aktuellt.


När Hallsbergspolisen Tomas Bergström ville tala med media blev han hotad med uppsägning av sin närmaste chef.

Det var när Tomas Bergström upptäckt flera brister i polisens hantering av vardagsbrott som han ville uttala sig öppet för SVT. I Aktuellt sade han bland annat:

-Det är nervöst att framträda framför kameran med namn. Jag vet att det inte kommer att uppskattas.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/han-talade-med-media-polis-hotades-av-uppsagning


Näthatsgranskarens bakgrund måste ju vara känd för många. Är det så att folk är rädda att bli stämda för förtal när de tar upp hans bakgrund? Är det så att alternativmedia inte vill riskera att vi tar Tomas parti?


Det är t.o.m så att jag undrar om det verkligen är samme Tomas Åberg / Bergström, men båda är från Örebro, har varit poliser, och är dömda för att ha vanvårdat sina djur. Det kan rimligen bara finnas en sådan person med det namnet.


Det här med systematiska trakasserier från poliser beskrevs också i ett avsnitt av Kaliber, där Tomas återigen var en av de medverkande.


Kaliber har granskat en av Sveriges största och kanske viktigaste myndigheter. Och det vi ser är hur repressalier, hot, trakasserier och våld används mot enskilda poliser som kritiserar verksamheten eller helt enkelt bara är annorlunda.


.. Frida verkar inte vara den enda polisen som har upplevt trakasserier och repressalier inom polismyndigheten i Jämtland. Kaliber får kontakt med flera andra jämtlandspoliser som vittnar om diskriminering och trakasserier för att de lämnat kritiska synpunkter internt eller i media, för att de känner fel personer eller av anledningar som de själva inte förstår. Få vågar prata om det här på band. Men polisförbundets huvudskyddsombud i Jämtland, Kenth Lundgren, bekräftar att det förekommer.


Om Tomas säger de:


När Kaliber i juni förra året uppmärksammade bostadsinbrotten, berättade han om hur polisen uppmuntras att fuska med statistiken och fokusera på enkla brott för att få bättre resultat. Och när Sveriges Television i ett Aktuellt-inslag i februari berättar om anonyma poliser som är missnöjda med hur myndigheten hanterar vardagsbrotten, och hur polisen inte tål kritik, är Tomas Bergström återigen en av få som vill och vågar träda fram.


Nåväl. Jag vill inte göra någon bedömning av Tomas och vad han ägnar sig åt. Kanske polisanmäler han Facebook-inlägg för att tjäna pengar, kanske vill han göra samhället bättre. Men lagen är ju som den är, och jag tycker det vore bättre att hata lagen än att hata de som försöker se till att lagen upprätthålls. Jag tycker åtminstone att den där Näthatsgranskaren är en intressant figur, och om han retar upp näthatare så gör han väl något rätt, tänker jag.


Att dra upp det där med djuren tycker jag är lågt, men det är symptomatiskt för alt-media att smutskasta sådana man ogillar. Själv ser jag ingen relevans mellan Åbergs näthatsgranskning och att han vanvårdat sina djur för 6 år sedan. Men det är ju jag.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av allasolikavarde - 2 februari 2021 22:45


      Mike Adams (https://en.wikipedia.org/wiki/Mike_Adams_(columnist) ) begick självmord 23 juli 2020. Detvar en vecka före det att han blivit tvingad avsluta sin universitetskarriär som professor (det engelska begreppet "professor" syftar på...

Av allasolikavarde - 27 januari 2021 19:59

Pat Buchanan och William S Lind är två profiler inom det som skulle kunna den invandringskritiska högern. Ett annat namn är paleokonservativ, eller traditionell konservativ. Det som särskiljde dem från högern på 1980-talet är att högern utvecklades m...

Av allasolikavarde - 16 januari 2021 16:22

Har inte bloggat på länge pga jag jobbat med boken som kom ut förra åren (egenpublicerad, kostade cirka 10 000 kr för att få 100 exemplar). Den finns att köpa fysiskt på t.ex. Adlibris för lite över 200 kr eller digitalt för lite under 100 kr. Tyvärr...

Av allasolikavarde - 19 juni 2020 21:24

Man kan fråga sig varför jag ständigt skriver om detta ämnet, och svaret är att det är ett perspektiv som aldrig får höras annars. Traditionell media är ju som den är. Det saknar helt kanaler för att få ut en alternativ sanning. I Sverige serveras ma...

Av allasolikavarde - 13 juni 2020 10:40

Jag recenserade nyligen boken "Haveriet" som jag inte ser som en särskilt välskriven och meningsfull bok.   "Migrationen i medierna", med undertiteln "men det får en väl inte prata om?" är en betydligt bättre antologi. Visserligen har de fördelen...

Ovido - Quiz & Flashcards