Alla inlägg under december 2018

Av allasolikavarde - 30 december 2018 22:17

Diskuterar i tråden Svenskars ointresse för klassisk bildning (litteratur, filosofi, historia, lingvistik


Ursprungligen postat av Utlandssvensk
Ids inte läsa hela tråden då jag har svaret:

Socialdemokraterna har efterstrtävat hegemoni i Sverige. Ett sätt att få det är att attackera andra maktinstitut. Man har t.ex sossefierat militären (påverkar inte ämnet) och även Statskyrkan. I och med kyrkans sossefiering så har man tvingat kyrkan att släppa sitt kulturarv.
Samma sak med statsmedierna som har släppt alla ambitioner till bildning för att istället ägna sig åt kulturmarxism.
Samma sak med skolväsendet och biblioteken. De senare liknar nuförtiden mest vuxendagis. Försök få en lugn stund där...
Ett sätt för de vedervärdiga 68-äcklen att få makt var fördumning. Enklare attkontrollera massorna om de var obildade.

Längre tillbaka har vi Hägerström som saboterat de juridiska fakulteterna med sina infantila nycker.
I någon mån samma sak med Weibullarna.

Jag vill också nämna det klassförakt som sossrna känt inför skolläraren och prästen.

Det fanns ett bildningsideal inom socialdemokratin men det försvann ganska snabbt
 
På detta svarade jag:
 
Nja, jag tror det mer hänger samman med att sossarna var progressiva och då finns inget behov av Heidenstam, Karlfeldt och de där. Värt påpeka att många av klassikerna var nationalistiska vilket inte sossarna tyckte om.

Lagerlöfs resa genom Skåne var harmlös, liksom lite Bellman, och August Strindberg var ju rebellisk så honom fick man läsa, tillsammans med folk som beskrev "lort-Sverige", eller de som beskrev kampen mot det onda (dvs fascismen) såsom Pär Lagerkvists Dvärgen.

Sossarna tyckte ju annars om bildning till en början, men de insåg väl i början av 1960-talet att det är lättare med en befolkning som tänker "rätt" än en som tänker "fritt".

Och till slut är det värt nämna att vi egentligen inte har särskilt många klassiker i Sverige, till skillnad mot England eller Frankrike. Det finns inte mycket läsa från före 1890-talet, och därefter kan man ifrågasätta hur mycket "klassisk" en litteratur är.

Förvisso skulle man kunnat uppmuntra en läsning av internationell litteratur. Men istället för att läsa Tolstoj läser vi Jan Guillous Ondskan. Det finns nog en anledning till det. Se ovan...
 
Och i ett senare inlägg:
 
I Sverige får vi ständigt höra att det är så viktigt med mångkultur för det gör oss mer kreativa.

Hur är det med bildning? Som artikeln säger så:
- Teknikföretagen gjorde en undersökning förra året som visar att företag som satsar på design har 50% större vinstmarginal än de som inte gör det. Det är ju en bra siffra att ta fram och visa att ja, det kanske var värt att gå på Konstfack, säger Klas Rabe.
Kanske är det inte sant.
Men sanningen är inte så viktig vad gäller invandring. Invandring är bra, säger de, oavsett vilket.

Då skulle man kunna säga samma sak om bildning. Kanske är kultur bra av samma anledning?

Jag kan f ö hålla med artikeln om att svenskar är ganska värdelösa som konversationspartners, något jag märkt så ofta att jag ofta inte bryr mig om att konversera, men jag går gärna till tillställning där det finns människor från kontinenten, för de har alltid något intressant berätta.

Ta t.ex ryssar. Även bland enkelt folk finns en respekt för att ha en bokhylla med hundratals böcker, såsom de klassiska ryska författarna, men även franska klassiker. Ungdomarna läser det i skolan.

I Sverige är det som att makten har velat att vi inte ska läsa för vi ska avskärmas från de mer traditionella tankemönstrena - kanske för att traditionella tankemönster lätt leder en till att dyrka kärnfamilj, nation och klassiska värderingar.
Ständigt nya, progressiva idéer får en istället att tro att allt som skedde för 1980 tillhör stenåldern och är oviktigt för en modern människa.
Progressiv politik klipper gärna banden med det gamla.
 
Jag har f ö en ny avatar på Flashback. Den säger "Swedish lives also matter". Vi får se om 3 månader om detta uttryck kanske sprider sig.
ANNONS
Av allasolikavarde - 30 december 2018 15:27

Jag kan fortfarande inte förstå de som säger att det vore bättre för SD om alliansenblocket vore störst. Eller om man säger tvärtom: bättre för SD om vänstern är störst.


S hade inte tänkt släppa fram högerblocket ändå. Däremot ville båda blocken vinna SD-röster genom att påstå att om det andra blocket blir störst så blir det omöjligt regera. Förhoppningen var att högerväljare skulle rösta på t.ex M istället för SD, och vänsterväljare på S istället för SD.


I verkligheten är det ändå SD som bestämmer.

S hade inte gjort en ny DÖ och släppt fram ett högerblock. De hade röstat emot (som brukligt är i statsministeromrösningar) och tvingat högern att ta stöd av SD. "Ta stöd av" betyder numer att SD inte röstar emot. Att lägga ner sina röster eller att rösta för är nämligen samma sak i en statsministeromrösning.


Att påstå att det spelar roll att ens eget block är störst är egentligen bara röstfiske, som jag ser det. Man hör det i media och från politiker, men jag kan inte förstå hur det kan spela roll.


Det kan ju lika gärna vara så att SD får mer inflytande om högern är största parti, eftersom vi då hamnar i detta "kaosläge". Om vi antar att Löfven skulle låta högern regera om Alliansen vore störst, så skulle högern inte behöva stöd från SD och SD fick då mindre inflytande. Under sådana förutsättningar kan man lika gärna rösta SD eftersom det inte spelar någon roll. Men jag tror som sagt inte det skulle bli så. SD skulle ändå bli vågmästare, oavsett vilket och det är oklart vad som är bästa alternativet att rösta på. Det enda jag tycker man kan säga med säkerhet är att sympatiserar man med SD bör man rösta SD. Allt annat är spekulation. Ju större SD är, desto svårare att ignorera dem.


Jag vet de experter som sa att om man sympatiserar med SD bör man stödrösta på KD, för om KD åker ur så är det dåligt för alliansen och därmed för SD.

Jag kan inte förstå logiken i detta heller. SD blir ju vågmästare oavsett vad, och de andra partierna måste antingen lägga ner sina röster (som i DÖ) eller förhandla med SD.

Sympatiserar man med KD (och det finns numer goda skäl att göra) så bör man givetvis rösta KD. Men i grunden så hjälps det partiet man sympatiserar med av att man röstar på dem.


Förr, när vi endast hade två block, handlade allt om att göra sitt eget block störst. Då var det uppenbarligen så att de 2-3% som röstade KD varje år skulle vara förlorade om KD trillade ur riksdagen, och då skulle vänsterblocket bli störst. Alltså var stödröstandet viktigt.


Men nu? Hur skulle en stödröst på KD rent konkret hjälpa SD? SD vill driva politiken i en viss riktning, och de har ju lyckats genom att de drar KD och M i den riktningen också. Blir KD starkare kommer de kanske däremot att dra SD i en mer "humanitär" riktning, ledd av Alf Svensson och andra som vill ha öppna gränser.


Skulle KD åka ur skulle förvisso L och C få mer inflytande, men då blir det också mer kaotiskt - vilket skulle kunna gynna SD, som då skulle vinna en del av KDs röster.

I slutändan tycker jag alltså det är bäst rösta på SD om det är det partiet man sympatiserar med. Allt annat är spekulation och vilseledning från media.

ANNONS
Av allasolikavarde - 30 december 2018 13:25

Jag skrev det här inlägget lite snabbt på flashback precis, i en tråd som heter Hur nyvänstern har trollat konservatismen.


Jag kan hålla med om att högern delvis har fastnat i vänsterns fälla.

Jag ser det nu när jag diskuterar med AFS:are. De säger att "vi ska kritisera judar för antisemitism är ett meningslöst begrepp, precis som rasism". Fast när de gör det går de i vänsterns fälla om att det bara finns två tillstånd: de goda, och de onda som är antisemiter. I själva verkat kan man kritisera judar/judendom utan att vara antisemit, precis som att man kan kritisera kristna/kristendom utan att hata kristendom.

Man kan även vara skeptisk till homolobbyn utan att hata bögar. Vänstern har dock varit duktiga på att lägga fram dikotomin om homoförespråkare ("de goda", "de vettiga"), vs bögknackargänget.

Jag läste i en bok från USA nyligen där en medlem i en pro-gay-klubb (gay republicans eller nåt sånt) sa att deras bästa lobbyister är de kristna med skyltar där det står "bögarna är orsaken till 9/11" osv.
Det är svårt att kritisera homolobbyn när man ska klumpas ihop med de mest hatiska och korkade människorna.

Samma sak med alt-högern. Ursprungligen en rätt god metod för att kritisera vänsterliberala utan att vara ekonomiskt till höger, men sen kom det in för mycket nazister i gänget och nu har media bestämt att althögern står för nazism och våld. Därmed har media lyckats utarma allt positivt inom althöger-begreppet. Bra jobbat av dem! Althögern har tyvärr inte förstått att de är nyttiga idioter när de beter sig lika illa som vänstern påstår att de beter sig.

Samma sak med de invandringskritiska. Vänstern utmålade invandringskritiska som skinnskallar, och tyvärr köpte många invandringskritiska det narrativet och blev skinnskallar, istället för att göra något mer konstruktivt.

Jag tänker mig att det finns några olika botemedel dock:
1. Klassisk skolning. Läs klassiska verk och inse att öppna gränser t.ex inte är en självklarhet. Man kan få stöd för nästan vad som helst om man letar efter det.
2. Uttryck att man inte bryr sig om vänsterns narrativ. När vänstern drar fram att "jaså, du tycker inte om att se bögar på TV. Då är du homofob". Så svarar man att man tycker det är olämpligt med homosexuella på TV hela tiden, och om det är homofobi så är man väl homofob. Det finns ingen anledning att gå i svaromål mot allt.

Anta att varje gång en politiker sa att han vill höja skatten fick till svar: "Högre skatter! Det är det som man gjorde i Sovjet! Vill du ha gulag!? Själv är jag motståndare till Stalin!"
Det är ju ingen sosse som skulle orka svara på det. "Jag vill ha högre skatter för jag bryr mig om välfärden i landet" skulle sossen kanske säga.
Samma sak måste de konservativa göra. Tala om VAD man vill göra, och VARFÖR. Skit i anklagelser om Hitler och Nazityskland. Man kan möjligen lugnt påpeka att man inte är Hitler bara för att man inte vill se män kyssas på TV, precis som att man inte är Stalin för att man vill höja skatten.

3. Använd "det är min åsikt" argumentet. Precis som att vänstern kan slänga ur sig vilka ologiska argument som helst och berättiga det med "för jag tror på allas lika värde", så måste högern våga säga att "jag vill inte se män kyssas på TV för jag anser det är olämpligt" utan att nödvändigtvis behöva trassla in sig i vetenskap. Jag vill inte se män kyssas för jag tycker inte om det. Så är det med det - det är min åsikt och hur jag känner i frågan, och även högermänniskor har rätt att ha de känslor de har.
Finns svenskhet? Tja, man kan väl få lov att tycka det, eller?
Dagens liberalvänster är helt och håller baserat på känslor. T.ex att man ÄR diskriminerad så snart man KÄNNER sig diskriminerad. Men de anklagar högern för att vara ovetenskaplig, t.om psykiskt sjuk, för att högern inte kan definiera vad exakt svenskhet betyder.


Av allasolikavarde - 29 december 2018 22:36

JAg läser just nu en rätt bra bok som heter Sociologins följeslagare, skriven av sociologiprofessor Hans L Zettberg, 1993.


Visst, det är den typen av äldre böcker man får tag på, på Malmö stadsbiliotek. Oftast är det skräpböcker som inte ger något men den här boken var bra, vilket nog kan förklaras av att den, hör och häpna, verkar ha ett visst högerperspektiv.


Vad som menas med högerperspektiv kan nog sammanfattas med att säga att den inte har ett vänsterperspektiv. Alla som på något sätt har kritik mot vänstern har ett högerperspektiv. Vänsterns idéer är ju annars lite heliga, särskilt inom sociologin.


Hans L Zetterberg levde 1924-2014. Wikipedia skriver följande:


Under 1987 och 1988 var han chefredaktör för Svenska Dagbladet. År 1977 utsågs han till hedersdoktor vid Umeå universitet. Han invaldes 1988 i Ingenjörsvetenskapsakademien.

Hans L. Zetterbergs internationellt väl kända bok On Theory and Verification in Sociology används vid undervisning vid såväl Columbia som Uppsala universitet.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Hans_L._Zetterberg


SVD var, som de lite äldre vet, en utpräglad högertidning på den tiden. (kanske den enda).


Jag har inte hunnit läsa genom alla sidor än. Jag har fastnat på vissa sidor för de är så fascinerande. T.ex sociologen Robert Michels. Inledningen på det kapitlet ska jag citera här:


Om fåtalsväldet i organisationerns:

Robert Michels

 

Robert Michels var verksam i början av vårt århundrade och lyckades definiera ett problem som skulle bli högaktuellt i andra hälften av vårt sekel: de demokratiska intresseroganisationerns utveckling mot fåtalsvälden. Den bok från 1911 i vilken detta skedde är vad engelsmännen kallar "a minor classic". Det var helt i sin ordning att den utkom i svensk utgåva 1983, över 70 år efter den ursprungliga publikationen.

Det svenska samhället domineras ju som få andra av intresseorganisationer och folkrörelser och vi behöver ett ökat medvetande om de processor som Michels kartlade.

...

De teser som utgör Michels' teori om oligarkin utgör bokens egentliga budskap och socialdemokratin och fackföreningsrörelsen i kejsartidens Tyskland är enbart illustrationer till budskapet. Det innebär att Ms arbete är relevant ochså för organisationer utanför arbetarrörelsen. [iddella sammanslutningar med demokratiska stadgar ]


M:s teori utgår från ett dokumenterat faktum: ingen organisation förblir i det långa loppet egalitärt. Varje org. utvecklar inom sig en elit betående av ledarskap med stab. Endast denna elit har de specialkunskaper som krävs för att göra org. framgångsrik.


Org. kommer att domineras av sin elit, inte av sina medlemmar. Eliten bestämmer org. möten, ämnen, talare, osv. Den kan i allt väsentligt styra dagordningen.


Org.elitens perspektiv på tillvaron blir med tiden annorlunda än medlemmarnas, även om ledarna en gång själva varit valnliga medlemmar (t.ex. arbetare). Eliten upprätthåller nätverken till andra org., de förhandlar med dem som motparter. .. Den riskerar dock att förråda sina medlemmar i förhandlingar genom att färgas av motpartens verklighetsuppfattning.


Michels egen sammanfattning:


Utbildningsnivån bland de ledare som kommer från arbetarklassen är inte längre densamma som deras tidigare arbetskamraters. Partiapp., som har ett betydande antal avlönade tjänster och hedersposter till sitt förfogande, som erbjuder arbetare karriärmöjligheter och som fljdaktligen utöver en stor dragningskraft, tar hand om ett stort antal arbetare med intellektuella gåvor, vilka blir tjänstemän och för en småborgerlig livsstil. Detta kräver i sin tur behov av en bättre utbildning och kännedom om samhällets struktur, vilket sker på massans bekostsntad. Medan massorna till följd av sitt arbete och kamp för brödfödan inte har någon möjlighet att skaffa sig verkliga kunskaper om samhället och ffa inte om den politiska apparetns funktionssätt, kan ledaren med arbetarbakgrund tack vare sin nya position ordentligt sätta sig in i alla de tekniska detaljerna i den offentliga verksamheten och på så sätt bli ännu mer överlägsen de vanliga medlemmarna. Allt eftersom politikernas yrken blir allt mer komplicerat och samhälles lagar ökar, krävs det allt större erfarenhet av den som arbetar med politik. Det gör att klyftan mellan ledare och övriga i partiet blir allt större. .

 

Jag skrev lite slarvigt här för det var mycket att skriva av, men idéerna är ju intressanta.

På engelska heter det: "the iron law of oligarchy". (https://en.wikipedia.org/wiki/Iron_law_of_oligarchy)


eller på svenska, oligarkins järnlag.


Oligarkins järnhårda lag[1] är en klassisk samhällsvetenskaplig princip formulerad som utvecklades av den tyska sociologen Robert Michels i sin bok Zur Soziologie des Parteiwesens in der modernen Demokratie. Untersuchungen über die oligarchischen Tendenzen des Gruppenlebens från 1911 (engelskspråkig titel: Political Parties: A Sociological Study of the Oligarchical Tendencies of Modern Democracy, översatt 1915).[2] Lagen säger att varje organisation, oavsett om den är demokratisk eller auktoritär, så småningom och oundvikligen utvecklas till en oligarki.

Darcy K. Leach sammanfattar mekanismerna som ligger bakom Oligarkins järnlag i tre steg:

  1. En organisation kräver administration.
  2. Administrationen ökar makten hos vissa i organisationen.
  3. Makt korrumperar.

Detta beror inte på någon ledares ondska utan på strukturella orsaker. Varje organisation behöver någon form av ledning. De som är engagerade och tar ett större ansvar i organisationen belönas med ledande roller. Ledningen organiserar sig därefter som en grupp för att stärka sina gemensamma intressen. När en organisation blir permanent, bildas ett funktionärsskikt, som förr eller senare blir till fåtalsvälde.


Oligarkin blir självförstärkande genom att en viss social rörlighet tillåts inom organisationen. Ledarna tenderar att främja de lägre tjänstemän som delar deras åsikter, med följden att oligarkin blir självförstärkande.

Oligarkins järnlag säger att alla former av organisationer, oavsett hur demokratiska de är i början, så småningom utvecklar oligarkiska tendenser. Detta gör verklig demokrati praktiskt och teoretiskt omöjlig i stora grupper och komplexa organisationer, enligt Michels. Oligarkins järnlag säger att demokrati och storskalig organisation är oförenliga.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Oligarkins_j%C3%A4rnlag


Varför är detta intressant?


Jo för att vi kan se hur socialdemokratin kämpar för att å ena sidan anknyta med sina medlemmar, och å andra sidan försöka vara regeringsdugligt.

Att vara regeringsdugligt kan t.ex innebära att man tillåter lägre skatter, för att höga skatter dämpar ekonomin för mycket. Det kan även innebära att man begränsar den kostsamma invandringen.

Medlemmarna skriker å sin sida på höjda bidrag och mer humanistisk invandringspolitik.


Sossarna har också en partiledning som verkar allt mer inkompetent. Vilket t.ex Annika Standhäll nyligen gav bevis på när hon av misstag retweetade sin egen tweet från ett trollkonto. Det finns också många andra exempel. Att vår statsminister är en svetsare som inte kan tala begripligt är väl det tydligaste.


Jag funderar mycket på detta med demokrati. Vad det betyder och innebär. Vad syftet är - och inte är.

En av de konklusioner jag drar är att demokrati är ett buzz-ord. Det är något politikerna slänger ur sig för att vinna röster.

En annan konklusion är att politikerna avsiktligt missleder folket och väljarna. Demokrati innebär inte att folket bestämmer. På ett Machiavelliskt sätt säger dock makthavarna att demokrati innebär folkstyre, fastän det inte förhåller sig så. (se inlägget jag nyligen gjorde som handlar om rökridåer i politiken)


Ska man utgå från teorin om att alla människor drivs av egenintresse, vilket är en teori som är svår att motbevisa, så är politikernas främsta motivation att behålla sina jobb. Det ligger nämligen alla människor närmast om hjärtat att behålla sina jobb. Som Jimmie Åkesson så berömt sa på frågan om hans höga lön:


Jag såg detta live och trodde faktiskt inte att Jimmie skulle kunna svara på frågan. Men har han inte rätt?


Det är också detta med oundvikliga struktur som Michels pekar på, och att vi är "fast" i strukturerna. Organisationer kommer efterhand att bli mindre "demokratiska" (om de nu någonsin varit det). Men är det nödvändigtvis dåligt? Är det inte egentligen rimligt att en organisation styrs av de bäst lämpade, snarare än av "arbetaren som är upptagen med att få ihop till brödfödan", som Michels skrev?


Eller som en högutbildad pakistanier sa till mig en gång: varför ska vi låta en analfabetisk okunnig människa som aldrig gjort något vettigt rösta? (Pakistan är en av de största länderna med demokratiska val, men de är även ett mycket konservativt och outbildat land som genomgick en islamistisk kupp på 1970-talet)


Följer man resonemanget ett steg längre kan man påstå att demokrati egentligen bygger på falskspel. En "sann" demokrati hade snabbt blivit populistisk och havererat. Det var t.ex vad som hände i Venezuela - ett annat land med en stor outbildad underklass.


Nåväl, det var lite tankar kring ämnet. Någon slutsats har jag inte. Förutom en, och det är att det finns MYCKET kvar att upptäcka. Man ska absolut inte tro att Sverige är det perfekta exemplet på hur ett land ska styras och att vi nått "historiens ändpunkt". Om vi verkligen har nått historians ändpunkt, varför tjatar de etablerade politikerna så hårt om "faran från höger"?


Huvudanledningen till att de gör det är förstås för att behålla sina jobb.


Det är likadant inom journalistisken. Varför stör sig etablerade medier så mycket på alternativmedia och s.k swishjournalister? De vill ständigt varna för dem och ger olika negativa tillmäten på personer som Joakim Lamotte och Tim Pool. Så här skrev t.ex SVT-journalisten Ann Törnkvist för ett år sedan:


Fallskärmsjournalister som Tim Pool är ett demokratiskt problem

Den amerikanske journalisten Tim Pool är på Sverigeturné för att rapportera om svenska förorter till en internationell publik. Hans videorapport 1 mars från besöket i Rinkeby fick rubriken ”Getting ’escorted’ out of the ’no go zone’ ” – det vill säga vinkeln blev att Tim Pool fick lämna Rinkeby med poliseskort.

 Ann Törnkvist, fd Södetäljereporter på Sveriges Radio, menar att journalister självklart ska kunna rapportera utan att känna sig hotade, men att denna typ av fallskärmsjournalistik – när journalister gör nedhopp på platser de inte har några kunskaper om – är ett större demokratiskt problem.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3938&artikel=6645842


Återigen varnas alltså för ett "hot mot demokratin".


VAd jag f ö menar med att demokrati är machiavellisk är att Machiavelli skrev en berömd bok där han förklarade att en furste måste låtsas vara god även om han egentligen agerar i grymhet. Liknar han inte Nya Tiders Vavra Suk förresten?


Hur som helst så handlar en modern demokrati om att ge sken av att bry sig om medborgarna. Och på så vis "fungerar" demokratin eftersom politikerna inte har möjlighet att klanta sig alltför mycket: då blir de bortröstade. Min egen slutsats är att detta egentligen är demokratins enda syfte, men att politiker förstås inte vill säga det utan de vill istället tala om demokrati som att "folket bestämmer". Vem vill inte tro på det?


Om det verkligen är så att folket bestämmer tycker jag att folket varje val borde rösta på det parti som är minst etablerat. Om inte annat så av princip - för att demokratins regler tillåter det.


Jag har själv funderat över det där med att arbetare blir en del av politruken. Det kan tyckas gnidet att det är så, men faktum är ju ändå att en person som jobbat på ett fabriksgolv i 30 år och aldrig intresserat sig för politik troligen är en ganska dålig politiker.

Är det orättvist?

Måste man verkligen ha in en så blandat politisk stab som möjligt?

Eller borde man hellre satsa på dem som har högst kompetens?


Jag tror inte det finns några enkla svar på de frågorna.

Själv har förvisso min åsikt klar, nämligen att människor har "olika värde" och att hierarkier är oundvikliga. T.ex tycker jag att svenskar bör utgöra normen i landet Sverige, och att heterosexuella bör utgöra den sexuella och relationsnormen. Det finns inte något som är "normlöst", utan en norm kommer bara ersättas av en annan - som kanske är sämre. T.ex är det idag otänkbart att säga något negativt om Pride. Det beror inte på normlöshet utan på att normen har skiftat.


Rimligen bör dock människor med utbildning och erfarenhet vara bäst lämpade till att styra i en förening. Eller att de visar sin kompetens på annat sätt. Jag tror det är värre om vi gör det som nu försöks i Sverige: att kvotera in lågkompetenta människor överallt.

Av allasolikavarde - 23 december 2018 21:52

Intressant inlägg där användaren Run3 sammanfattar olika framträdande personer i AFS och althögern och vad de sysslar med:


AfS har sin podd Den Kokta Grodan där Berglund inte har jobbat på ett par år. Vita Pillret görs av Christoffer Dulny som inte har jobbat på 1.5 år då kan kickades från sitt enda jobb han haft inom SD. Dulny tillsammans med Kristoffer Hugin brukar i podden prata om hur de krigar genom att posta meme-bilder om dagarna i sina interna Facebook-grupper. Svegot har Conrad som inte har jobbat på många år och som upprepade gånger i deras podd har berättat hur skönt det är att inte behöva jobba. Svegot har även Dan och Magnus som inte haft ett riktigt jobb på ett antal år, och nu "jobbar" Magnus med klipp-och-klistra-journalistik. Sedan har vi podden Ingrid & Maria där de sitter och tigger i sina avsnitt och klagar på att folk inte ger dem tillräckligt mycket pengar. I anslutning till Nordisk Alternativhöger har vi Jonas Nilsson som är evig student, gör dokumentärfilmer och skriver böcker.

Det är ett genomgående mönster, med filurer som undviker hederliga arbeten. Hur ska man kunna lyssna på dem, kunna ta dem på allvar och ha dem som förebilder? Det ger ett dåligt intryck när man tittar på hur de lever.

Svegot, Det Fria Sverige, Nordisk Alternativhöger, osv, är AfS största hejarklack. Det är oundvikligen så att deras image smittar av sig på AfS och Den Kokta Grodan när de alla är i samma sfär. De träffades t.o.m under Almedalsveckan.

https://www.flashback.org/sp66205811


Man kan iofs invända att tillhör man althögern eller den "radikala" högern så är det svårt att få ett jobb.

Jag anmälde mig själv till AFS riksdagslista väl införstådd med att jag troligen skulle vara tvungen att ge upp mitt enmansföretag. Som tur var ville de inte ha mig på listan, något jag nu i efterhand är mycket glad för.


Å andra kanske det hjälper att man är ekonomiskt oberoende för att kunna tala fritt som "högerextrem". Hade jag varit arbetslös en längre tid hade jag kunnat outa mig och göra videos, som Arga Blatten gör. Men nu har jag för mycket förlora och mycket lite att vinna.


En framträdande nazist i Ludvika jobbar faktiskt på Netto, läste jag i Expo. Men det är nog mycket ovanligt.


Själv värdesätter jag, liksom användaren Run3 på Flashback, folk som arbetar. Arbetar man inte är man "värdelös". Man blir värdelös. Arbete är viktigt för självkänslan och för att hålla en person kopplad till verkligheten.

Den som sett UGs program om den svenska althögern har själv sett hur barnsliga de är. Man kan liksom inte ta dem på allvar.

Av allasolikavarde - 22 december 2018 13:12

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg in indirekta effekter i politiken.


En annan indirekt effekt jag nog inte nämnde rör skattefrågan. Historiskt ansåg de styrande att de kunde höja skatter hur mycke som helst för att få in pengar - förutsatt de inte blev bortröstade. Att höja skatten för, säg, de rikaste 20% för att dela ut till resterande 80%, varav en stor del går till de understa 40%, är ett enkelt sätt att vinna röster, och också demokratins svagaste punkt.


USAs grundlagsfäder visste detta och såg till att skydda den bräckliga republiken från sig själv. Nu ska vi i väst däremot exportera vår demokrati till andra länder - ofta till underutvecklade länder med stora inkomstklyftor och splittrade grupper. Det går, som man kan förvänta sig, inte så bra.


Det tydligaste exemplet är väl Venezuela, där den karismatiske och folklige Hugo Chavez vann val efter val på en publik som tilltalade massorna. Allt var gratis, och sen fick de ett välbetalt jobb, oavsett kunskapsnivå. De som hade kompetens drevs bort ur landet. De dåliga besluten hopades på varandra, framför allt att de sålde rättigheten till sin olja till ett pris som nu gör att de förlorar pengar på att sälja den (för det kostar pengar få upp den), men ändå är tvungna att göra det.


I Sverige hade vi tur, skulle jag säga. Det dök inte upp någon demagog som eldade på massorna, krävde att de rika skulle göra avkall på sina tillgångar och sedan drivas ur landet. Demagoger kan komma av olika slag. I Sovjet hade de Lenin och Stalin, i Tyskland som bekant Hitler.


Det många inte inser är att Hitler talade "till folket". Han var mån om att folket skulle ha det bra (därav ordet "socialist" i namnet Nationalsocialister).

 

Som i den här postern från Nazityskland, där de försöker visa att antingen kan staten ge 5.50 D-mark om dagen till en sjuk, eller så ger staten 5,50 D-mark till en familj.


Det låter förstås hemskt i våra öron att göra skillnad mellan grupper... Samtidigt är det oundvikligen så att man måste välja huruvida man vill fokusera på dem som bygger samhället, och på dem som ligger samhället till last. Har man oändligt med pengar behöver man ju inte ställa sig frågan, och den som vill ge av sina privata medel för att ta hand om de sjuka kan få göra det...


Men i grunden tycker jag principen om att ge en massa pengar till produktiva människor vara fel.

Jag är motståndare till alla pengar som kastas på dem med assistensbehov. Tanken är att alla "ska ha" ett fullgott liv. Men så är inte verkligheten. Alla i hela världen kan inte leva ett fullgott liv. Vad värre är: vi göder en skadlig verksamhet av ryggdunkare. Människor som säger sig "behöva" vård och vårdare, och där personens egen uppfattning av hur mycket vård han "behöver" ska få styra.


Likadant i skolan. Föräldrar kräver att deras barn ska få den behov det "behöver".

De sjuka kräver att få den vård de "behöver" och blir chockade när läkare inte kan komma fram till vad som är fel på dem. Som om allt i hela världen är tänkt att fungera perfekt.


Jag kommer att tänka på en insändare i Helsingborgs Dagblad, där en kvinna satt på akuten med ett sjukt barn i 12 timmar skrev att "jag hade hört att det var illa men jag trodde inte det var SÅ illa".

Nehej.... Så dags att vakna nu, liksom.

Folk bara utgår från att allt löser sig. Som barn som tänker att "det händer inte mig".


Just nu gör SVT en serie om förlossningsskador.

Katarina, 31 år, fick värsta typen av förlossningsskada

Katarina anser själv att hon inte får den hjälp hon behöver efter hon är en ung kvinna.

Andra kvinnor med förlossningsskador säger att "så här ska det inte behöva vara".

Enligt vem ?! Enligt dina instagramvänner och olika kändisar som visar upp sina platta magar 3 månader efter förlossning?


Hur som helst så är min poäng att det finns en negativ sida av ett alltför starkt skyddsnät: folk blir för bortskämda. Som svensken som åker runt i världen och tycker det är så "exotiskt", men sen blir han sjuk och då föredrar han ett riktigt sjukhus med en riktig läkare. Jag läste i boken Älskade terrorist om en kvinna som åkte iväg med sin jihadist att strida med talibanerna, men sen när hon skulle föda så åkte hon hem till ett svenskt sjukhus. Även hennes terrorist till make tyckte det kändes säkrast så. Sjukhusen i Afghanistan hade de inte så mycket förtroende för. Då dög helt plötsligt den svenska sjukvården - ett land de gjorde allt för att pissa på.


Folket i Venezuela har kanske fått det de förtjänar. De röstade på en populist som gav orealistiska ekonomiska löften och delade glatt ut pengar till alla fattiga utan krav på motprestation. Nu är landets ekonomi i fritt fall.


Det är en av de indirekta effekterna av skatter och välfärd.

En annan indirekt effekt är att om man beskattar folket för mycket så försöker de hitta sätt att komma runt den. Ett exempel är kemikalieskatten, som nyligen beräknades kosta staten pengar. Detta eftersom folk handlar mindre elektronik från svenska säljare och mer elektronik från utlandet.


”Utvärderingen från HUI Research visar att staten varit för optimistiska i sina beräkningar av skatteintäkterna som skulle uppgå till 2,4 miljarder, men i själva verket endast landat på knappt 1,3 miljarder under första året. Ser man även till skattens följdeffekter på statskassan, exempelvis uteblivna momsintäkter, är den statsfinansiella effekten marginell och kan i värsta fall vara negativ”, skriver Elektronikbranschen i ett pressmeddelande.


Andra effekter av skatten är att elektronikvaror, inte helt oväntat, blir dyrare i Sverige jämfört med andra länder. En annan effekt är att elektronikhandlare får lägre marginaler samt att mellan 600 och 1400 arbetstillfällen går förlorade i branschen.

– Kemikalieskatten hjälper varken miljön eller hälsan. Nu visar det sig att den inte heller tar in pengar till statskassan, säger Klas Elm, VD på Elektronikbranschen.

https://nyheteridag.se/kemikalieskatten-slar-mot-svensk-ekonomi/


Man ska inte ignorera den här typen av indirekta negativa effekter. I början kan de tyckas obefintliga, men allt efterhand kommer svenska återförsäljare av elektronik att slås ut och hela försäljningskedjor kommer att utraderas eftersom vi inte kan konkurrera med utländska säljare på samma villkor.


Elektronikskatten kräver dessutom oerhört mycket i administration, vilket också kostar pengar. Det går därför inte att tro att man bara kan beskatta folket och så får man in pengar.

Tid är pengar. Det vet vi alla när vi deklarerar och numer kan göra det på en minut via SMS. I USA är deklarationen något som tar åtskilliga dagar eftersom alla själva måste redogöra för mycket de tjänat under året och sedan själva betala in sin skatt. Listan på avdrag är oerhårt omfångsrik, och allt görs på papper. De som deklarerat i USA blir förvånande över hur oerhört krångligt och tidskrävande det är. Detta är förstås inte optimalt för ett lands ekonomi.


I Sverige är vi alltid så stolta, ja t.o.m arroganta, över våra smarta lösningar inom t.ex digital teknik. Samtidigt kostar ett s.k ensamkommande flyktingbarn 1900 kr per dygn, och 2015 tog vi in cirka 30 000 sådana. Det går åt så mycket tid och pengar till dessa människor, och det är osannolikt att de någonsin kommer gynna den svenska ekonomin.


Om skatterna är så höga att folket inte har något annat val än att strunta betala dem, så kommer det leda till att en stor del av folket blir skattefuskare. Det gör i sin tur att staten kan "plocka" vem som helst och ställa dem inför rätta för att tysta dem.


Man bygger upp en slags korrupt ekonomi. Ta t.ex alla falafel- och kebabställen i Malmö. Hur många av dem bealar alla avgifter och skatter som de ska? Skatteverket ser dock mellan fingrarna eftersom det inte är lönt gå efter alla kebabställen. De kan lägga en massa tid på att granska dem, ta dem till en kostsam rättegång där de döms och stället stänger ett tag, men sedan öppnar det igen med en ny ägare och med samma affärsmodell. Det finns helt enkelt inget sätt att bedriva en lösam laglig affär.


Det är som med förbudet att gå mot rött ljus. Vi hade ett förbud mot det men ingen brydde sig om det, vilket gjorde att respekten för lagen försvann. Polisen brydde sig inte heller om att bötfälla de som bröt mot förbudet, och till slut togs det bort. (tekniskt sett är det förbjudet men inte straffbart att gå mot rött, enligt Lawline)


Vill man ta det ett steg längre kan man påpeka att flertalet revolutioner i historian blev hjälpta av att imperiet tog för mycket skatt från befolkningen. Det hände i bl.a Romarriket och i Frankrike före revolutionen.


Det är intressant det där med indirekta effekter, för man vet aldrig hur de ska slå.


En annan indirekt effekt är t.ex hur man i USA kan stämma någon, men eftersom det är så kostsamt att stämma någon används stämningar ofta som ett sätt för stora företag att tysta små företag, eller privatpersoner för den delen. Donald Trump har t.ex varit involverad i en massa juridiska aktioner - ofta för att han vägrat betala olika småföretag han anlitet, och småföretagen har till slut stämt honom men att stångas mot ett enormt storföretag med obegränsade pengar är väldigt kostsamt.


"The land of the free", dvs USA, är i praktiken inte så fritt, eftersom den med mest pengar har det så mycket lättare att lyckas.

I slutändan kan man sammanfatta med att det är svårt att göra beslut som är ensidigt "bra". En skatt eller avgift kan tyckas bra på kort sikt, men kan på lång sikt vara förödande. Det kan också ta lång tid att bygga upp ett lands infrastruktur, utbildning och administration, men det kan gå rätt snabbt att montera ner det om man inte är observant.


Därför måste vi alltid vara på vakt på när statens pengar slösas bort på utgifter som inte gör samhället bättre. Även om utgifterna är "humanitära". Miljömål är ett sådant exempel. Miljöpartiet anser i sitt partiprogram att näringslivet kan begränsas hur mycket som helst så länge som det på ett eller annat sätt är bra för miljön.


Då talar vi inte om att rädda sälar eller hindra skogen från att försuras, utan om att förhindra byggandet av livsnödvändiga dammar för att ett liten fisk lever i närheten av vattnet (Delta smelt i Kalifornien). I Sveriges fall vill MP begränsa flamskyddsmedel som finns i all elektronik för att de "kanske" kan vara... "dåliga". 


Men om man begränsar näringslivet eller t.ex förhindrar byggandet av nödvändiga dammar så begränsar man ju också ekonomin, vilket gör att man får in mindre pengar och därmed kanske inte kan göra de ekonomiska insatser som behövs för att rädda viktigare problem. De fattiga kan inte göra särskilt mycket för att förhindra den globala uppvärmningen, t.ex


Är det viktigare att rädda en fisk eller att rädda klimatet?


Det är den typen av överväganden man måste göra och att driva landets ekonomi i sank är troligen inte rätt väg att gå. I den riktiga världen är livet inte perfekt. Alla kan inte ha det bra hela tiden, pengar är inte oändliga, och inte allt löser sig. Allting i politiken handlar om avvägningar.

Av allasolikavarde - 21 december 2018 22:14

Jag har lite ont om tid just nu så jag ska fatta mig kort.


En sak jag funderat på idag är det där med rökridåeer inom politik. Det kom sig av att jag läste ett referar ur en bok som förklarar hur man skaffar sig makt. The 48 Laws of Power heter den (från ett tips på Flashback).


Vill man ha lite vishet från mig angående denna typ av böcker så är det: lita inte på dem. Det de skriver låter i första anblick intelligent och klokt men så snart man vänder lite på argumenten så inser man att man hade kunnat säga allt tvärtom och det hade låtit lika klokt. Faktum är att många av råden är sådana att de motsäger varandra, vilket ju är ett bevis för att det inte ligger någon djupare sanning bakom utan bara lite ytliga observationer liknande vad ett barn gör av verkligheten. Typ "pappa går till jobbet, pappa kommer hem, är man snäll får man julklappar".


När man hör ett vishetsord så bör man enligt mig alltid fråga sig om vishetsordet låter lika bra ifall man vänder på det. Gör det det så är det ingen vishet utan snarare någon form av komedi. Här är alla de 48 reglerna.


Regel 3 är dock intressant. Den heter "dölj dina intentioner".

Det finns en sida på Medium som beskriver den lite i detalj.

https://medium.com/@asandalis/law-3-conceal-your-intentions-48-laws-of-power-904195288040


Det intressanta med rökridåer är hur effektiva de är.

Alla säljare lär sig t.ex snabbt att ett ypperligt sätt att sälja är att prata om andra saker än själva försäljningen så att kunden inte ska tänka alltför mycket på köpet. Bättre att han tänker på sina barn eller hur bra han har det i livet, hellre än att väga kostnader fram och tillbaka. Det är inte att luras.


Jag har nu observerat det politiska spelet ett tag och kan konstatera att politik i mycket hög usträckning bygger på rökridåer.

Händelsevis skriver en annan bloggare på bloggplatsen en artikel på samma tema idag:


För några år sedan gav Naomi Klein ut en bok som hette "Chockdoktrinen, katastrofkapitalismens genombrott" som skildrade just det jag talar om. Makteliten skapar något som ser ut som ett problem för att sedan presentera en lösning på problemet som alla medborgare accepterar. I lösningen döljer sig oftast en möjlighet för makteliten att utöka sin makt samtidigt som medborgarnas friheter beskärs. Man skapar en totalitär stat utan att den stora massan märker det.

http://elake-karsten.bloggplatsen.se/2018/12/19/11580365-framtiden-ar-riggad-av-eliten/


Jag är själv är tämligen intelligent person och jag har också observerat andra intelligenta personer i olika sammanhang. Vad jag märkt är att intelligenta personer mycket lätt kan manipulera de mindre intelligenta. De mindre intelligenta hänger inte med i resonemangen och börjar snabbt att använda den mer intelligente personens språkbruk och dras in i dennes argument. Jag har själv blivit "utsatt" för det. Det är därför Stefan Löfven så sällan argumenterar på TV, för han är så dålig.


Reinfeldt var däremot extremt skarp. Det gjorde också att han kunde få en debatt om en sak att handla om något annat. Det finns en berömd ordväxling mellan Reinfeldt och Åkesson i Riksdagen:


[Här tänkte jag lägga ett videoklipp men det har tyvärr blivit raderat från Youtube. Man kan läsa om det på t.ex Pettersons blogg]


Jag citerar Riksdagens protokoll istället:

Prot. 2012/13:110
23 maj
35
spiral, att fritis inte avvecklas utan utvecklas, att fler jobb skapas och att
fler  företagare  kan  få  tillg
ång  till  små  lokaler  för  att  bedriva  sina  verk-
samheter  i  stället  för  att  stänga  igen  och  flytta  bort.  Det  har  varit  den
moderata ledningens politik.
Anf.
44
Statsminister FREDRIK REINFELDT
(M):
Fru talman! Vi politiker ska vara försiktiga med att dra str
eck ovanför
huvudet  på  folk.  Det  var  tydligen  inte  mellan  city  och  förorterna  som
strecket  gick  utan  mellan  olika  förorter.  Jag  tror  inte  att  människor  vill
höra  att  de  är  på  ena  sidan  av  en  linje  som  Åsa  Romson  har  dragit.  Jag
tror att stora  delar av  Husb
ybefolkningen  inte känner igen  sig i beskriv-
ningen.
Sysselsättningen växer i Husby. Där finns absolut sociala utmaningar,
och de förstärks just nu. Här som överallt annars i Sverige är de bo
ende i
förorterna  trötta  på  fenomenet  att  någon  dyker  upp  och  sätter  rubriker
över  en  förort  som  alla  dagar  på  året  fungerar  alldeles  utmärkt  och  där
människor  kämpar  på  precis  samma  sätt  för  att  det  ska  finnas  jobb  och
bra förutsättningar. Och så dyker nå
gon upp och börjar dra streck i tillva-
ron och talar om att de är på fel sida och att det är särskilt synd om dem.
Jag tror inte på det.
Jag  kan  visa  att  stora  resurser  har  satts  in,  och  det  bör  vi  fortsätta
med.  Det  är  klart  att  vi  ska  rikta  utbildningsins
atser  till  människor  som
har mer kvar att göra för att nå fullständiga betyg. Vi har gjort det, och vi
ska göra det i höst igen. Det är ett sätt att visa att resurser visst finns och
används på rätt sätt.
Oroligheter i förorter
Anf.
45
JIMMIE ÅKESSON(SD):
Fru  talman!  Statsministern!  Det  är  mycket  prat  om  Husby  här,  men
det  gäller  inte  bara  Husby.  Det  gäller  Brandbergen,  Bredäng,  Farsta,
Fittja,  Flemingsberg,  Fruängen,  Hagalund,  Hagsätra,  Hjulsta,  Husby,
Jakobsberg, Jordbro, Kista, Norsborg, Rinkeby,  Rågsved, Salem, Skarp-näck,  Skogås,  Skärholmen,  Sollentuna,  Solna,  Spånga,  Tensta,  Vårberg och  Vårby.  Det  gäller  Majorna  i  Göteborg,  delar  av  centrala  Malmö, Skäggetorp i Linköping och Stenhagen i Uppsala.
Bilar  och  containrar  brinner.  Polisstationer  och  tågstationer  brinner. Kulturarv  och  skolor  brinner.  Stenar  och  brandbomber  kastas  och  rutor krossas.  Poliser  och  brandmän  misshandlas.  Vanliga,  hederliga  medbor-gare misshandlas.

Hur  långt,  Fredrik  Reinfeldt,  ska  det  behöva  gå  innan  ni  inser  att  er
ansvarslösa,  mångkulturalistiska  splittringspolitik  får  den  här  sortens
konsekvenser?


Statsminister FREDRIK REINFELDT
(M)

Fru talman! Då var det dags för Jimmie Åkesson, och då var det alltså
invandrarnas fel. Det var ju oväntat. Har  Jimmie  Åkesson  noterat  att  det  är  andra  utrikes  födda  och  med
utrikesbakgrund som  står sida  vid sida  med våldsverkarna  och nu  försöker  få  lugn  och  ro?  De  går  ut  på  kvällarna  och  försöker  ta  ansvar  i  det nära lokalsamhället.

Låt inte våldsverkare styra  vår verklighetsbild. Det finns en kärna av unga arga män här, som vi har sett på många andra håll. Och ja, det spri-der sig. Det sprider sig när våldsverkare beter sig illa.

Vi  ska  ha  ett  rättssystem  som  visar  att  vi  skiljer  rätt  från  fel  och  att
lagen gäller lika för alla över hela Sverige. Men hjältarna, Jimmie Åkes-
son,  är  de  du  försöker  profitera  på.  Det  är  människorna  som  bor  i  dessa
områden, och som är de största brottsoffren, som nu är den bäst verkande
medicinen  för att skapa  lugn.  Mina  hjältar är de  du vill göra  till fiender.
Där går skiljelinjen i svensk politik.


JIMMIE ÅKESSON
(SD):
Fru talman! Jag skyller egentligen inte på någon annan än Fredrik Re-
infeldt och hans kolleger i regeringen.
Det  är  svårt  när  man  lyssnar  på  Fredrik  Reinfeldt  i  den  här  diskuss-ionen  att  inte  dra  parallellen  till  den  stora  branden  i  Rom  för  2000  år sedan  och  myten  om  den  fiolspelande  kejsar  Nero.  Det  finns  mycket  att säga  om  den  myten,  inte  minst  att  fiolen  inte  uppfanns  förrän  många århundraden  senare.  Han  kan  alltså  omöjligt  ha  spelat  fiol,  men  fiolspe-landet är bara en metafor för ineffektivitet, passivitet och usel politik.
Det här duger inte, Fredrik Reinfeldt! Det duger inte att stå och spela
We  shall  overcomepå  fiol när  huvudstaden  i  vårt  rike  står  i  brand.  När
kommer erkännandet, Fredrik Reinfeldt? När tänker ni erkänna att det är
er ansvarslösa splittringspolitik som ligger till grund för det kaos som vi
just nu bevittnar här i Stockholm och andra delar av landet?
(Applåder)


Statsminister FREDRIK REINFELDT
(M):
Fru talman! Jag hoppas att ni inser att den långa uppräkning av föror-
ter som Jimmie Åkesson gjorde inte gjordes av kärlek till dessa förorter,
med någon egentlig önskan att det ska gå bra där eller för att visa förstå-else och närhet till människor som bor där. Det är så här det låter när man försöker  ta  billiga  partipolitiska  poäng  och  kommer  tillbaka  till  den  tes som  Jimmie  Åkesson  vaknar  med  på  morgonen,  äter  till  lunch  och  går
och lägger sig med på kvällen: Svaret på alla frågor, varhelst de kommer
ifrån, är att det är invandrarnas fel.

https://data.riksdagen.se/fil/0B2D6FC1-65FC-4209-8590-ECAD477EDD47


Åkesson var vass på den tiden. Efter hans sjukskrivning har han väl inte riktigt haft samma energi.


Jag låter Reinfeldt få sista ordet. Varför? Därför att han egentligen inte bemöter Åkesson. Åkesson har ju rätt, medan Reinfeldt gör rimridåer.


Det var som när Gustav III invaderade Ryssland när den svenska ekonomin gick för knaggligt. Ett diversionskrig mot ryssarna skulle ta fokus från den svenska ekonomin, tänkte han. Han är långt ifrån den ende i historien som gjort det.


I valet 2014 röstade jag, liksom många andra, för en bättre skola. De andra partierna (utom SD) hade sett till att föra fram skolan som ett viktigt område. Det fanns liksom alltid större problem än invandringen, vilket gjorde att invandringen var underordnat de andra problemen.

Politiker vet ju detta. De vet att de kan smyga in politiska förslag under radarn. De genomdrev, och genomdriver, massinvandringspolitiken genom att låta den gå under radarn. De lyckas med detta eftersom de har medierna med sig. Politikerna skrev in i grundlagen att Sverige är en mångkultur, samt att EUs lagar är Sveriges lagar. Detta meddelades inte folket förrän efter valet och förändringarna skett. Så var det med den frågan. Från 2010:


Nästan helt utan offentlig debatt ändras den svenska grundlagen på viktiga punkter. Riksdagen fattade idag det slutliga beslutet som bland annat innebär att EU-medlemskapet nu skrivs in i grundlagen.


Samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna står bakom de nya skrivningarna.

Detta historiska beslut bygger på en bred politisk kompromiss mellan de övriga sju riksdagspartierna, som under flera år har förhandlat sig fram till den uppgörelse som alltså nu fått definitivt klartecken av riksdagen.


Omröstningen bjöd dock inte på någon dramatik – 308 ja-röster mot Sverigedemokraternas 20 nej-röster. Det faktum att sju av Riksdagens partier har varit överens om lagändringen har sannolikt bidragit till att den offentliga politiska debatten i allt väsentligt uteblivit inför beslutet.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-grundlag-historiskt-beslut-utan-debatt


Och så undrar vissa varför de kallas sjuklövern...


När folk frågar mig varför Sverige blev så extremt, så har jag funderat på det där med dimridåer. Det fanns liksom alltid något viktigare problem än ghettoisering och islamism. Det kändes, på den tiden, viktigare att vara en god människa än att stå emot förändringen av Sverige.


Ett närbesläktat sätt att styra debatten är en mera lurig metod, som de flesta ändock kan känna igen från sin uppväxt. Det handlar om att de problem som inte formuleras inte kan protesteras mot. Om man säger till ett barn: "Vill du åka till farmor!?" så kan barnet säga "NEJ!". Om man däremot säger: "På söndag åker vi och äter glass!" så säger barnet "JA!" och sen så åker man förbi farmor utan att tillfråga barnet.


Problem som inte formuleras kan man inte protestera mot.

Det är därför det är så viktigt att ha kontroll över språket. Man vill förknippa sina egna ståndpunkter med något positivt, och det man kämpar emot som något negativt.


Svenska folket tillfrågades aldrig: "vill ni ha massinvandring?!", utan vad vi fick ta ställning till var: "Är vi välkomnande och tror på allas lika värde?!", något vi svarade ja på. Och så skapade vi våra ghetton utan att protestera.


Det är av samma anledning feminism och homorörelsen har varit så framgångsrika. I stället för att pusha för "män som stoppar kuken i röven", något man faktiskt skämtade om på 1990-talet, så talade man om allas rätt att älska vem de vill.

Feminismen behöver jag kanske inte gå in på igen, för det gör jag så ofta.


Sammanfattning:

1. Dimridåer.

2. Styr språket.


För lite "vidare läsning" kan man läsa om Sapir-Whorf-hypotesen, även kallat Whorfianism:


The hypothesis of linguistic relativity holds that the structure of a language affects its speakers' world view or cognition. Also known as the Sapir–Whorf hypothesis, or Whorfianism, the principle is often defined to include two versions: the strong hypothesis and the weak hypothesis:

    The strong version says that language determines thought and that linguistic categories limit and determine cognitive categories.
    The weak version says that linguistic categories and usage only influence thought and decisions.

https://en.wikipedia.org/wiki/Linguistic_relativity


Teorin säger att de ord vi använder bestämmer vilka tankar vi har. Tankar vi inte har ord för, kan vi inte uttrycka, och därmed "finns" de inte.


The time-less people were the Hopi, a Native American tribe who live in north-eastern Arizona. Whorf claimed that they didn't have any words for time – no direct translation for the noun time itself, no grammatical constructions indicating the past or future – and therefore could not conceive of it. They experienced reality in a fundamentally different way.

https://www.theguardian.com/education/2014/jan/29/how-words-influence-thought


Men nu får jag avsluta detta inlägg, som blev längre än jag tänkt....

Av allasolikavarde - 20 december 2018 17:36


 

Jag kan inte hjälpa att tänka på detta partiet när Stefan Löfven säger att man "inte ska ha samröre med högerextremister" (vi antar att han syftar på SD).


Alltså, det finns så mycket att kritisera med SD, och de gick sämre än väntat i valet pga eget grepp. Det som sänkte SD var att sossarna visade på SDs ekonomiska politik i en berömd presskonferens, och att vänstern lyckades hitta SDs politik kring dubbla medborgarskap, aborter och och andra kvinnofrågor.


Men nu är det vänsterliberala gänget tillbaka i samma hjulspår igen. "Liberalerna", Centern och Socialdemokraterna gör gemensam sak i att "varna för nazisterna". Igen. Man tar sig för pannan och frågar sig varför de inte kan komma på något bättre.


 


Om en statsvetare undersökte vilket parti i Sveriges riksdag som kan ses som minst demokratiskt, så skulle det utifrån partiprogrammet troligen vara Vänsterpartiet.


Vad som faktiskt står svart på vitt, tillgängligt för alla att läsa, i Vänsterpartiets partiprogram: ”Det ekonomiska fåtalsväldet måste ge plats åt de arbetandes demokratiska förvaltning. Införandet av socialismen kräver kapitalismens avskaffande.”

http://www.blt.se/ledare/folk-forstar-inte-hur-extremt-v-ar/


SD har däremot alltid, enda sedan det grundandes, haft demokrati inskrivet i sitt partiprogram.


Att påstå att SD är antidemokratiska kan egentligen bara ses som en konspirationsteori. En skribent på SDs tidning Samtiden skrev om det härom veckan:


Något annat jag har fått höra är att SD:s politiska program bara är en fasad och att partiets egentliga politik utgörs av en dold agenda. En bekant till mig tvingades tillstå att jag nog inte var extremist och att programmet inte var extremistiskt, men påstod att ”de riktiga” SD:arna förde hemliga samtal bakom min rygg, samtal som handlade om demokratins avskaffande och repressiva åtgärder mot meningsmotståndare.

 

För det första finns det alltså ingenting i partiets dokument som styrker detta, inte ens från partiets tidiga år. Tvärtom framgår att Sverigedemokraterna förbehållslöst och konsekvent ställer sig bakom demokrati och yttrandefrihet. Men min samtalspartner ansåg att detta skulle vara irrelevant, eftersom partiets företrädare egentligen vill något annat.

Det är en konspirationsteori i den högre skolan och jag kan utan vidare avfärda den som helt falsk. Betänk att det finns en hel del avhoppade och uteslutna före detta SD:are, som mer än gärna talar med media om partiets inre liv. Då brukar diverse anklagelser föras fram om enskilda personer i partiet, men inget som styrker tesen om en dubbel agenda.

https://samtiden.nu/2018/12/nej-sd-har-ingen-dubbel-agenda/


Jag klagade på Löfven i ett annat inlägg där jag gjorde mig lustig över att alla vänsterfolk alltid tycker att vi ska lära oss... av nazismen. Inget annat i historian verkar intressera dem. Jag ska därför försöka läsa mer historia och få reda på allt det som vänsterliberala krafter undanhållit oss.


Här är den bilden jag la in tidigare:

 

Läser man historia så kan man bland annat se att det tyska folket på 1930-talet tröttnade på hur det kommunistiska partiet kallade allt till höger om de själva för fascister. Det fungerar liksom inte att anklaga en motståndare för något denne inte står för. Det gör det faktiskt så mycket enklare för SD när de inte behöver ta ansvar för den politik de faktiskt vill driva utan bara blir anklagade för politik de ju inte driver.


Det absurda är att Nobelstiftelsen gärna bjuder in V, men inte SD. Man kan tycka att detta är helt ologiskt, tills man inser att tolerans är baserad på rädsla, som jag förklarade i ett tidigare inlägg. Nobelstiftelsen vill inte ha sammankopplingar med SD eftersom Nobelstiftelsen vill bli se som goda. De är rädda för att ses som onda. Det är även uppenbart att de saknar integritet för de ger numer ut nobelpris i en politiskt korrekt anda. Varje pris ges till någon "god" och det blev ramaskri när det visade sig att en pristagare gjort en musikvideo där det finns lättklädda tjejer.


Inte oväntat skickade SVT en reporter till Nobelstiftelsens sekreterare som avkrävdes svar: förtjänar han ett nobelpris??


Man undrar hur djupt insyltade de är allihop: journalister, kulturpersonligheter, politiker och andra i etablissemanget. Hur kan man ens komma på tanken att en Pravda-journalist ska kräva ansvar från Nobelkommittén för att en pristagare varit med i en video som kanske kan ses som sexistisk? (Pravda syftar i detta fallet på SVT, fast ursprungligen var det namnet på Sovjets propagandatidning. Namnet "pravda" är ryska för "sanning")


När SVT Vetenskap visar filmen för Göran K. Hansson, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademin säger han:

– Den representerar en kvinnosyn som Kungliga Vetenskapsakademin inte står bakom.

Tror du att sådana här yttringar kan vara en förklaring till att det finns så få kvinnor inom vetenskapen?

– Det vill jag inte spekulera i. Jag har inte sett några andra videos av det här slaget inom naturvetenskaperna.

Om ni hade vetat om den här filmen, hade det påverkat valet av pristagare?

– Nej det hade det inte gjort. Vi delar ju ut ett pris för insatser inom naturvetenskap, fysik i det här fallet, och inget annat.

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/nobelpristagaren-i-fysik-medverkar-i-kontroversiell-film


Det är som i Oscarsutdelningarna, som numer är meningslösa titta på, för det är en orgie i politisk korrekthet. Filmer vinner inte pris baserat på hur bra de är, utan hur "goda" de är. En film som visar hur svårt det är att vara svart slav är en garanterad toppkandidat.


Godhetskorruptionen i dagens samhälle är total.

Presentation


En gång vänstermänniska. Har sedermera börjat ifrågasätta istället för att acceptera.

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6
7
8 9
10
11
12
13 14 15 16
17
18
19 20 21 22 23
24
25
26
27
28
29 30
31
<<< December 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se