Jag har länge varit kluven till frågan om sexualmoral. Vi får ju lära oss när vi växer upp, redan från låg ålder, att sex är naturligt och skönt och bra och man "ska" ha det och det "ska" vara skönt. Om man inte har sex är man en loser, och och man har en sexualmoral är man pryd. Som gamla sura gubbar och tanter.

Nu för tiden är allt sex bra. Homosex, multisex, sex utanför förhållanden eller innanför, sex är gott.

Studier visar lustigt nog att den unga generationen idag har mindre sex än sina föräldrar. Även udda sexaktiviteter var faktiskt vanligare förr. Men skit i det - det ska propageras för lössläppt sex som aldrig förr.

Det kändes alltid fel för mig men jag kunde aldrig förklara varför. Var det bara så att jag behövde psykoterapi för att "släppa loss" min förtryckta sexualitet på det sätt som det svenska samhället har trott sedan socialdemokraterna drev den tesen i början av 1960-talet? Andra har beskrivit mig som en person med sexualneuros.

En högt uppsatt präst som sedan blev ateist blev intervjuad om sexualmoralen och sa att han tyckte det var konstigt. Jag hittar tyvärr inte intervjun eller hans namn nu.

Själv tycker jag det är konstigt att svenska kristna lägger sådan vikt vid frågan "tror du på Gud". Bland katoliker och muslimer spelar det inte så stor roll vad man tror så länge man följer ritualerna. Bland i synnerhet lutheraner (vilket vi svenskar är) så är det däremot oerhört fundamentalt om man verkligen tror på Gud.

Medelklassen har bestämt att sexualmoral är tramsigt, och att det är bra att ha så mycket sex med så många som möjligt. Resultatet ser vi inte bara i hur Svenska Akademin nu imploderar, utan hur det sipprar ner till underklassen som ligger runt bäst de vill. Resultat är brutna hem, barn som växer upp utan föräldrar - allt påhejat av medelklassen.

Medelklassen tycker själv det är bra att gifta och skilja sig som man vill, och sex är till för att njutas. Men familj innebär faktiskt att man får göra avkall på en del av sina egna önskemål.

De gamla gubbar och gummor som sitter och är sura även ungdomens tanklösa lössläppthet har faktiskt rätt. Att fokusera på förhållanden först och främst, och sex som något man har inom det, är betydligt bättre för samhället. Visst är det "mindre roligt" än att göra det man känner för varje dag. Att leva för dagen kan ju låta kul, men en person som lever för dagen vad gäller förhållanden gör detsamma vad gäller utbildning och arbete också. Det hänger liksom ihop.

Det leder till den paradoxala sitsen att medelklassens journalister och andra tyckare sitter och talar om vikten av bra sex - eftersom de själva måste välja bort sex för att fokusera på karriär - medan de som tar till sig av detta rådet är underklassen, som istället för att utbilda sig och sköta sig skaffar sig en massa tatueringar och flick- och pojkvänner.

Likadant är det med homosex. Medelklassen vurmar för att man ska "bejaka sin sexualitet", medan underklassen ägnar sig åt homosex för att det är trendigt.

Den som orkar fundera ett varv extra inser att när hälften av alla homosexuella män har flera hundra sexpartners så är det bevis för att "bejaka sin sexualitet" inte är bra för samhället. Det sprids könssjukdomar, men det är även ett destruktivt leverne som inte leder till något positivt. Hade en heterosexuell haft den livsstilen det hade även journalisterna tyckt att det kanske är lite olämpligt. Men homosexuella har frikort.

Som Putin sa en gång: om Berlusconi hade varit homosexuell hade alla hans sexuella affärer setts som något normalt. Ja så är det ju - en homosexuell politiker som går på bögklubb varje vecka hade ingen vågat moralisera över.

Allt hänger ihop. Uppmuntrar man folket att skjuta upp sina lustar så kan de fokusera på utbildning och arbete. Istället så uppmuntrar man dem, som barn till 1960-talets sexuella revolution, att ha så mycket sex som möjligt, och gärna så tidigt som möjligt. Oskuld ska man inte vara - då är det något fel på en. Alla som tycker man ska hålla på sig är patriarkala förtryckare.

Med det sagt säger jag inte man ska vara så tillknäppt som småborgerligheten har varit i historian. Sex ska inte vara tabu och smutsigt och något man ska skämmas över. Men man ska inte heller dyrka motsatsen. Ska det vara så svårt att inse att det finns en medelväg?

Den bästa indikatorn på hur trogen ens partner kommer vara, är hur många sexpartners de haft. Och det är trots allt fortfarande så att vi vill att våra partners ska vara trogna. Själva vill vi kanske inte behöva vara, men partnern ska... Hur det nu ska gå ihop.