Enligt en studie presenterad i Metro idag kommer cirka 20% av studenterna rösta V.

Stapeldiagrammet är så dåligt gjort att jag misstänker det gjorts av en vänsterpartist. M med 13,95% borde ju t.ex ligga precis mitt mellan 12 och 16. Det verkar som att diagramskaparen ignorerade decimalerna när hen gjorde diagrammet. I papperstidningen var f.ö stapeln för M betydligt lägre än för S. Åtminstone bevisar det att det inte bara är SD som råkar ut för felaktig grafik.

Bevisar detta att 20% av högskolestudenter kommer rösta på V? Nja. Svarsfrekvensen i undersökningen var 2,5% (3144 av 125 468) och frågan ställdes via mejl. Med så låg svarsfrekvens i en självselekterad undersökning är det svårt dra slutsatser. Vilka var det som svarade och varför?

Med det sagt tycker jag det är befogat att diskutera vänstervinklingen inom akademin. Det är något som skett systematiskt sedan början på 1970-talet:

Den långa marschen genom institutionerna (på tyska: der lange Marsch durch die Institutionen; på engelska: the long march through the institutions) är en slogan som myntades 1967 av studentaktivisten Rudi Dutschke för att beskriva en långsiktig strategi för att skapa förutsättningarna för revolution: att störta samhället genom att infiltrera viktiga samhällsinstitutioner. Det blev en del av den utomparlamentariska oppositionen (Außerparlamentarische Opposition, APO) som uppstod i slutet av 1960-talet. Frasen ”lång marsch” är en referens till de kinesiska kommunisternas utdragna kamp, vilken inbegrep en fysiskt lång marsch med Folkets befrielsearmé genom Kina.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Den_l%C3%A5nga_marschen_genom_institutionerna

Nyligen så såg jag en gymnasieplan över ämnet historia. Jag kan säga som så att feminism är stort. Historia ska nu inte handla om kungar och krig, utan om kvinnors ställning, kvinnliga gestalter (de få som finns) och om hur få rättigheter kvinnor hade.

Detta beror på att akademierna genomdrivit ett perspektivskifte. Allt handlar om perspektivet. Det är ganska lurigt för det gör att de som bestämmer perspektivet alltid kan säga: "har vi fel"? Nej så klart har de inte fel. Alla mäniskor kan ha olika perspektiv på saker och ingens perspektiv är mer rätt eller fel.

Jag minns en gammal skolbok hos min farfar från 1930-talet som beskrev hur det svenska folket var det finaste, mest frihetssökande folket. Vårt språk var det renaste och enklaste av alla språk. Och så höll det på.

Det är tekniskt sätt inte fel att ha en viss nationalism i läroplanen.

Sedan hände Nazi-Tyskland och sedan blev det fel...

Mer om vinklade skolböcker:

En forskningsstudie från Linköpings universitet visar att sponsrade läromedel kan ge helt olika bilder av hur den svenska arbetsmarknaden utvecklats.

Anna Johnsson Harrie, lektor och forskare i samhällsämnenas didaktik vid Linköpings universitet, har granskat två läromedel för gymnasieskolan om industrialiseringen i Sverige och arbetsmarknadens parter – ”Tillväxt”från Svenskt Näringsliv och ”Arbetslivet – om arbetsmarknaden i Sverige och världen”från Arena Skolinformation.

Båda böckerna är i stort överens om historieskrivningen och berättar att ”det var eländigt förr” och ”nu har det blivit bättre”. Det är när man kommer till frågan ”Hur har det blivit bättre?” som de skiljer sig åt rejält.

Svenskt Näringslivs lärobok hyllar de driftiga entreprenörer som skapade Sveriges tillväxt och välstånd. Arbetarna beskrivs som offer för eländet under 1800-talet och nutidens välfärdsvinnare. Fackföreningarna nämns överhuvudtaget inte.

Och i boken från Arena Skolinformation råder omvända världen. Där berättas det att arbetarna själva lyckades ta sig ur eländet på 1800-talet genom att bilda fackföreningar och en gemensam kamp. Här lyser uppfinnare, företagare och tillväxt med sin frånvaro.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/sponsrade-skolbocker-ger-partisk-bild

Nu är det genus som gäller och då ska man bekämpa "traditionella och stereotypa könsroller".

Varför då, kan man undra?

I studieplanen för historiekursen jag nämnde beskrevs det att kvinnor i antikens Grekland "hade samma värde som en möbel". Detta är alltså vad den universitetsutbildade läraren bokstavligen skrev i materialet och krävde att eleverna skulle ta med sig från kursen.

Varför inte nämna att medellivslängden för män var betydligt kortare än för kvinnor pga de ständiga krigen, och att kvinnor var tvungna föda barn för att upprätthålla befolkningen? Varför är det så viktigt med "rättigheter"?

Vad tyckte antikens män om kvinnor? Uppskattade männen kvinnor?

Pga feminismen idag så är det svårt få reda på. Vi får veta att kvinnor var "andra klassens medborgare". Jag har sett några naturprogram från primitiva folkslag, och kvinnor har andra sysslor än män, men de är ju minst lika viktiga. De odlar växter (och skrattar åt tanken att män skulle klara av det), tar hand om barn, sköter om mat och andra sådana viktiga uppgifter.

Samma sak om man läser vad männen på 1700-talet skrev om kvinnor. Även på den tiden var kvinnor tvungna föda många barn eftersom så många dog unga. Kvinnor hade inte samma rättigheter som män, men däremot hade de inte sämre liv för det. Männens arbeten var farliga, stressiga och slitsamma. 

Varför får vi inte läsa om det? Eftersom feminister bestämt perspektivet.

Perspektivet får tyvärr inte ifrågasättas heller. Detta är en orsak till varför jag inte kunde gå vidare i mina universitetsstudier: för mycket skitsnack. Jag tror bara på hårda fakta, och allt annat kan ifrågasättas. Märkligt nog finner man att de på universiteten sitter mer fast i det gamla än vad man kunde tro. Sedan väljer de förstås att stötta personer som har samma tankesätt. Det gör att det tar väldigt lång tid att gå "den långa marschen genom institutionerna".

Det finns även ett manligt och ett kvinnligt tankesätt. Män vill göra saker "by the book" medan kvinnor gärna sveper ut i ospecifika raljanger. En kvinnlig kursföreståndare kan därför ge högre betyg åt flumtexter medan en manlig kanske kräver mer i fråga om saklighet. Det tror åtminstone jag.

Vissa biologer och psykologer tror att dessa skillnader drivits fram av evolutionen. Männen var ute och jagade och behövde följa kommandon och lyda, medan kvinnor satt i små grupper och behövde samarbeta. Huruvida det är sant är svårt säga.

Inledningsvis var många kvinnor förresten motståndare till kvinnlig rösträtt:

Very few women initially supported women’s fight for suffrage. In fact many women were strongly against giving women the vote or any form of education for women or rights. As Sarah Sewell, herself opposed to women’s suffrage said, “profoundly educated women rarely make good wives or mothers.” She continued that such educated women, “seldom have much knowledge of pies and puddings . . . . nor do they enjoy the interesting work of attending to small children.” Therefore, in her and many other women’s eyes, many well off middle class women were not even capable to be a mother never mind have the vote. Queen Victoria was also greatly against women’s suffrage and described the women’s suffrage campaign as “that mad wicked folly of women’s rights.”

Detta får vi förstås inte veta idag, och om det nämns så handlar det om att kvinnor förtrycktes av män att ha denna åsikt. Men det ansågs helt enkelt som att kvinnors liv inte skulle bli bättre om de fick rösta. Politiken sågs som mannens bekymmer.

Drottning Victoria, denna dominerande figur i andra hälften av UKs 1800-tal, och en förebild för många feminister, hade följande att säga om kvinnlig rösträtt:

The Queen is most anxious to enlist every one who can speak or write to join in checking this mad, wicked folly of "Woman's Rights", with all its attendant horrors, on which her poor feeble sex is bent, forgetting every sense of womanly feeling and propriety.

Alltså: hon ansåg att kvinnor som kämpar för kvinnors rättigheter glömmer sina kvinnliga egenskaper.

Frågan är hur framtidens skolböcker kommer se ut. Just nu är ju feminismens totalt dominerande i skolorna och det är då inte konstigt att de flesta unga kvinnor framför allt definierar sig som feminister.

Ganska kul och tyvärr ganska okänd...

Se hela videon!