Senaste två dagarna har jag lyssnat på podden Markus & Malcom.

Markus är Markus Allard, känd från Örebropartiet och som skribent för Nyheter Idag.

Malcom är Malcom Kyeyune, kommunisten med en enorm afrofrisyr.

Jag har ganska många tankar gemensamt med dessa två och det är som att jag undrar om jag har lärt mig av dem undermedvetet, eller de har läst några av mina konstiga skriverier. Mest troligt har jag plockat upp det "någonstans" och han har plockat upp det från samma ställe. T.ex jämförelsen med att vi gillar olika är som att en person gillar vaniljglass och en annan gillar chokladglass. Det är så jag brukar se på rasfrågan: att vi gillar olika.

I ett av avsnitten, som heter "gnosis", la de fram teorin om att våra politiker genomdrev ett befolkningsutbyte för att nå ett högre andligt stadium - ett slags gnosticism. Jag tror de drar det lite för långt, men visst är frågan något som upptar mycket av mina tankar: varför genomför Sverige ett befolkningsutbyte.

Jag diskuterar på internationella sajter där jag får just den frågan. Jag svamlar då fram något om att det är en kombination mellan förmodade ekonomiska positiva effekter och en skuld efter andra världskriget, men det känns inte som att jag riktigt sätter fingret på svaret. Visst är det konstigt att den socialdemokratiska regeringen i Luciabeslutet 1989 bestämde sig för att begränsa asylmottagningen, medan regeringar mellan 2000 till 2015 istället gjort allt för att ta in så många som möjligt.

Malcom lägger fram argumentet att Reinfeldt ville liva upp Sverige med hjälp av invandring för att nå ett högre andligt stadium. Jag tror inte att det argumentet förklarar helheten och det känns lite väl långsökt, men jag tror det kan ligga något i det. Det är ju många som talar om "det gamla tråkiga Sverige" vs "det nya, spännande, mångkulturella Sverige". Jag får säga att jag kan hålla med, delvis. Sverige på 70- och 80-talet kändes väldigt grått, stelt och inskränkt.

Jag har dock även några argument för varför det är en tvivelaktig orsak:

1. Trygghet. Visst är det kul med spänning när man är ung, men när man skaffar familj vill man ha trygghet. Spänning är alltså inte ensidigt positivt.

2. Det verkar som att invandringen ständigt måste öka för att bibehålla "spänningen". Alternativt att vi lyckas utjämna klassklyftorna och gör Sverige "tråkigt" igen. Är det verkligen en bra princip? Det är som sådana traumatiserade människor som, när de är i ett stabilt förhållande, måste hitta på sätt att förstöra det tråkiga, inrutade livet. De måste ha lite kaos omkring sig.

Hur som helst är det inte argumentet om gnosis som jag vill gå in för djupt i, utan att jag har börjat spekulera i att en stor orsak till att ingen vågade minska invandringen är pga SD. För att citera Jens Ganman: "journalister anser inte att SD är som nazister, utan att SD är värre än nazister. De är värre än ISIS". ([1])

Det är likadant hos politiker och etablissemang. När lasermannen härjade på 1990-talet vågade ingen kritisera invandringen. SSU hade som symbol ett överkryssat hakkors. Antirasism var något som togs på allvar och inte ett skämtsamt begrepp som betyder godhetssignalering och bidragssökande, vilket det gör idag. Rasism var liksom på riktigt. Invandrare blev nerslagna på riktigt, och en del blev mördade pga sin hudfärg.

Vänstern tog då invandrares sida, vilket var hedersamt på den tiden. Nazismen var faktiskt på frammarsch där under 1990-talet, och den som var med då tror nog fortfarande att vi därför måste kämpa mot rasismen och nazismen.

Ur detta kom inte mycket, men en sak kom: SD. De fick 1,5% i valet 2002, och 3% i valet 2006. 2010 var "skräckvalet", då de fick 5,7%. Minns ni? Det gjordes demonstrationer på gatorna. Jag var inte så intresserad av politik på den tiden, ska jag erkänna.

Just nu står jag vid åsikten att Sveriges absurda invandringspolitik (vi tog emot flest asylsökande i EU sett till andel av vår befolkning under nästan alla år på 1990- och 2000-talet), samt nedtystandet i media och i etablissemang, beror på att vi inte ville se "skuggan". Skuggan är ett jungianskt begrepp som handlar om att vi som människor har en mörk sida vi inte vill se.

Enligt den schweiziske psykologen och psykiatern Carl Gustav Jung (1875-1961) en grundläggande arketyp. Det är en skuggbild av oss själva och en motsats till vårt medvetna jag, vår "Persona".

Persona svarar för det utåt sett korrekta beteendet i sociala sammanhang, det som vi vill kännas vid, enligt ordets grundbetydelse, en teatermask. Persona tar form i våra olika roller som man eller kvinna, ung eller gammal, kompis och yrkesmänniska.

Skuggan är i stället den delen av oss som vi helst inte vill kännas vid men som ändå förföljer oss lika envist som skuggan av vår kropp när vi rör oss i solskenet eller som bilden av oss när vi rör oss framför en spegel.

Skuggan består av känslor och drifter som måste stävjas i våra olika sociala roller och i vardagligt samspel med andra människor. I den finns också arketyper som hjälten, befriaren, frälsaren, hämnaren, martyren, vampen, förföraren, labyrinten, evigheten, död och återuppståndelse, teman som förföljer oss och på ett omedvetet plan inverkar på vårt sätt att tänka, känna och agera.

I skuggan finns vårt egentliga jag, förtryckt och förvrängt av vår Persona som är inriktad på anpassning till omvärldens krav och förväntningar. Det är därför en moralisk livsuppgift för vårt jag att hantera motsättningarna i vårt sätt att gestalta våra liv och låta vår individualitet komma till klart uttryck, en process som Jung kallade individuationen.

https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=skuggan

Man ska inte ta alltför bokstavligt på psykologiska teorier, men det finns ofta någon slags sanning i dem, när man sätter dem i ett visst specifikt sammanhang. Alla har t.ex inte en "skugga", och man kan diskutera vad skuggan är och består av, och om det kanske inte är nödvändigt att ha en sida i sig som man inte vill kännas vid.

Just vad gäller Sveriges invandringspolitik passar begreppet Skuggan dock väldigt bra in på. Skuggan är den mörka sidan som vi gör allt vi kan för att ta avstånd till. Det är inte baserat på argument utan på "haram": avståndstagande, äckel och total ovilja att kännas vid dessa känslor i oss själva.

Jag vill här inflika att den moderna vänstern i princip lever på att vägra se saker i sig själva. Det är därför de är så känsliga inför minsta anklagelse om rasism, eftersom vi som människor är lite rasistiska av biologiska skäl. Jag har diskuterat saken med några svarta och läst deras beskrivningar, samt funderat på mitt eget beteende gentemot svarta, och kommit fram till att de har rätt. Svarta människor skrämmer mig mer än vita. Jag föredrar att titta på vita människor. Jag undviker ögonkontakt med svarta och bruna människor. Jag tror vidare att om man gjorde studier på det så skulle det visa sig att i princip alla vita människor har samma beteende, oavsett om de är vänster eller höger. Vänstermänniskor skäms troligen lite mer över sina känslor, vilket ger upphov till Skuggan.

"Vi kan alltså inte komma undan vår Skugga. Istället för att erkänna att Skuggan finns och att dess innehåll tillhör oss själva så värjer vi oss mot den. Vi förnekar Skuggan och projicerar hellre dess karaktärsdrag utåt, dvs vi tillskriver människor i omgivningen de fördömda egenskaper som vi själva har."
Ett citat från leg. psykolog Annika Tibblins föreläsning om skuggan

"Detta är det första modprovet på den inre vägen, en prövning som är nog för att avskräcka de flesta, ty mötet med sig själv hör till de mera obehagliga ting man undgår så länge man kan projicera allt negativt på sin omgivning. Om man är i stånd att se den egna skuggan och stå ut med vetskapen om den, så är en liten del av uppgiften löst: man har då åtminstone lyft upp det personligt omedvetna till medvetandets nivå.." (Jung 1995, s124)

http://www.serterapi.se/blogg/var-inre-skugga

Här kan vi se typiska debatter mellan "de goda" och Sverigedemokrater, där "de goda" gör allt de kan för att hålla borta de negativa tankarna:

För att motverka Skuggan vill jag gärna ta upp och diskutera den antipati som de flesta av oss känner mot svarta, men detta gör förstås att jag omedelbart blir förklarad som en rasist, och folk tar avstånd från mig.

Jag tror även att Skuggan är en av anledningarna till att många vänstertjejer avsiktligt vill vara tillsammans med en svart eller brun person - de vill integrera sina negativa (rasistiska) känslor.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Mike Adams (https://en.wikipedia.org/wiki/Mike_Adams_(columnist) ) begick självmord 23 juli 2020. Detvar en vecka före det att han blivit tvingad avsluta sin universitetskarriär som professor (det engelska begreppet "professor" syftar på...

Pat Buchanan och William S Lind är två profiler inom det som skulle kunna den invandringskritiska högern. Ett annat namn är paleokonservativ, eller traditionell konservativ. Det som särskiljde dem från högern på 1980-talet är att högern utvecklades m...

Har inte bloggat på länge pga jag jobbat med boken som kom ut förra åren (egenpublicerad, kostade cirka 10 000 kr för att få 100 exemplar). Den finns att köpa fysiskt på t.ex. Adlibris för lite över 200 kr eller digitalt för lite under 100 kr. Tyvärr...

Man kan fråga sig varför jag ständigt skriver om detta ämnet, och svaret är att det är ett perspektiv som aldrig får höras annars. Traditionell media är ju som den är. Det saknar helt kanaler för att få ut en alternativ sanning. I Sverige serveras ma...

Jag recenserade nyligen boken "Haveriet" som jag inte ser som en särskilt välskriven och meningsfull bok.   "Migrationen i medierna", med undertiteln "men det får en väl inte prata om?" är en betydligt bättre antologi. Visserligen har de fördelen...