Igår tittade jag lite på TV men min tjej, och vi zappade förbi något program på Femman som handlade om att testa dildos. Det är så typiskt att allt handlar om sex, för sex är bra och "sunt" och man kan snacka om det hur mycket som helst på TV.

Själv brukar jag säga att jag förstår inte hur man kan snacka så mycket om sex. Sex för mig handlar om att "stoppa in den" - och vad mer behöver man veta? (min tjej brukar då säga: "förspel!")

Däremot finns det i princip inget TV-program som handlar om relationer. Det där med att uppskatta varandra som människor. Faktum är att relationer är grunden i varje förhållande. Ändå vet nog minst hälften av befolkningen inte ens vad en sund relation byggs på. De vet bara mycket om sex: Analsex och oralsex, och sexleksaker, och homosex, massageoljor, olika ställningar, dildos, analpluggar, vibratorer och slidkulor. Och sen då?

Det är inte omöjligt, som boken Det Blinda Sverige föreslog, att Sveriges fokus på sex under 1960-talet kom sig av att staten ville hålla befolkningen foglig. En befolkning som ägnar sig åt sex gör inte revolution.

I Sovjet uppmuntrade man arbete, idrott och gärna schackspel. (Att befolkningen föredrog vodka är en annan sak) Så länge man höll befolkningen sysselsatt och gav dem bröd så gjorde de inte revolution.

När jag var yngre så skrattade jag åt tanken på sexualmoral. Jag hade för mig att sexualmoral var sådant som gamla kristna tanter och gubbar hade, som var pryda. Jag trodde det var en meningslös vidskepelse, och vänstersamhället har varit duktiga i att sprida den synen. "På den tiden hade man minnsann inget sex före äktenskapet, höhö, så bakåtvänt det var".

Jag läste t.o.m en intervju med en präst som blev ateist och han kunde inte förstå varför kyrkan har sådan fokus på att kontrollera sexualitet. Det saknas alltså helt och hållet en kunskap om varför vi bör tygla vår sexualitet.

För det första gissar jag att den f.d prästen lever ett sådant där "gött" medelklassliv som familjerna gör på TV. Jag kan berätta att det är bara medelklassen, som redan håller på sin sexualitet och t.ex inte knullar runt, som inte förstår varför man inte bör knulla runt. Det är som journalisterna på SVT som tycker kvinnor ska "bejaka sin sexualitet" - men jag gissar att de själva inte ligger runt med en ny tinderdejt varje vecka.

Det finns flera anledningar till varför kvinnor inte vill ligga runt för mycket - och de beror inte på patriarkatet. Studier har visat att kvinnor är mer benägna att begränsa andra kvinnors sexualitet ("slutshaming") än vad män är. Orsaken till detta är alltså inte patriarkatet, utan biologiskt. Kvinnor vill inte att andra kvinnor ska ligga runt för mycket för det begränsar deras egen reproduktion.

Kvinnor har dock väldigt svårt att klandra matriarkatet, eftersom kvinnor alltid vill hålla sams, så de skyller på patriarkatet istället.

Sen finns det förutom det andra anledningar varför det är dumt att ligga runt för mycket. De som gör det på gymnasiet tenderar att vara de som drar runt på barnvagnar istället för att studera och bli något. Ofta finns det heller ingen man i närheten. Det är av denna enkla anledning som fri sex är dålig.

Konstigt att ingen förstår det. Vänstern har snurrat till alla sunda och vettiga begrepp. I nästa steg frågar de: "ja men att växa upp med en singelförälder är inget problem, justerat för socioekonomiska faktorer".

Fast då invänder jag: vem ska pröjsa då, och för det andra: socioekonomiska faktorer är också faktorer. Det är som med invandrare och brott.

Det blir ju fånigt att påstå att Sverige har lika många våldtäkter nu som för 20 år sedan om vi bara justerar för socioekonomiska faktorer. Är i så fall Mexico ett lika säkert land som Sverige, justerat för socioekonomiska faktorer? Vem räknar så? Man räknar mord per 100 000 invånare, inte justerat för socioekonomiska faktorer.

I USA har de en epidemi av singelmammor. Särskilt svarta kvinnor. Deras barn växer ofta upp i fattigdom och kriminalitet och känner inte sin pappa. Som skaparen av TV-serien Black-ish sa: "Om man kom hem till någon och det var en man där, så undrade man vem det var. I princip ingen hade en pappa." ([1])

Ska vi justera för socioekonomiska faktorer eller ska vi bara säga att det är dåligt? Justerat för socioekonomiska faktorer finns det väl varken alkoholism eller drogberoende. Det är ett helt meningslöst begrepp.

Jag kan säga av egen erfarenhet att sex är överskattat. Jag hade inte sex förrän jag var omkring 30 och just nu har jag en tjej men om hon gör slut kommer jag nog inte ha så sex om jag inte träffar en ny. Däremot måste jag säga att närhet och ömhet är mycket viktigt. Jag vill påstå att utan ömhet så får man psykiska problem. Man kan se det på alla de som levt ensamma i några år. De tenderar att bli sura eller förvirrade. En del verkar få en "seriemördarblick". Andra blir typ som Ned Flanders, men man undrar vad en sådan håller på med när ljusen är släckta.

Nu lever vi i en värld där ett fåtal män får mycket sex, medan andra inte får något alls. En del får aldrig någon relation ens och ingen bryr sig om dem. (då syftar jag såklart på män, eftersom en kvinna i princip alltid kan hitta en man, om hon inte är kräsen)

En relation är oerhört välgörande. Ingen talar om det för de unga, vilket är en stor sorg. Mina föräldrar ägnade sin tid åt att göra kaos och jag trodde själv relationer bara var kaos. Det är bara för att ingen lär en vad det innebär att bry sig om någon.

I en relation jobbar man tillsammans för att förbättra varandra. Jag tror vidare att denna personliga utveckling endast kan ske i en heterosexuell relation, där man kompletterar varandra. Homosexuella känns därför alltid omogna, för de utvecklas inte.

I en normal (hetero) relation så är syftet att man ska göra varandra glada. Man lär sig vad den andre tycker om och inte tycke om. Man försöker undvika att den andra blir arg. Att göra detta kräver även att man jobbar med sina egna känslor. Det är i detta man utvecklas. Man kan inte hänga fast vid barnsliga begär och småaktigheter. Man kan inte reagera på minsta skitsak och börja skrika, för då blir ens partner ledsen. Om ens partner blir ledsen så blir man själv ledsen, så det är en fullständigt logisk utveckling mot att bli en harmonisk människa som är observant på andras känslor.

Angående ömhet, så finns det något mycket välgörande i att ligga och hålla om någon. Det är som att ens negativa känslor rinner ur en. Alla frustrationer som samlats på en, och som blivit till större frustrationer och bara växt, det ena ovanpå det andra, skalas av och minskar ner.

Så är det med relationer. Det är inget man kan åstadkomma med en dildo. Ändå ska det överallt pushas för sexleksaker.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Mike Adams (https://en.wikipedia.org/wiki/Mike_Adams_(columnist) ) begick självmord 23 juli 2020. Detvar en vecka före det att han blivit tvingad avsluta sin universitetskarriär som professor (det engelska begreppet "professor" syftar på...

Pat Buchanan och William S Lind är två profiler inom det som skulle kunna den invandringskritiska högern. Ett annat namn är paleokonservativ, eller traditionell konservativ. Det som särskiljde dem från högern på 1980-talet är att högern utvecklades m...

Har inte bloggat på länge pga jag jobbat med boken som kom ut förra åren (egenpublicerad, kostade cirka 10 000 kr för att få 100 exemplar). Den finns att köpa fysiskt på t.ex. Adlibris för lite över 200 kr eller digitalt för lite under 100 kr. Tyvärr...

Man kan fråga sig varför jag ständigt skriver om detta ämnet, och svaret är att det är ett perspektiv som aldrig får höras annars. Traditionell media är ju som den är. Det saknar helt kanaler för att få ut en alternativ sanning. I Sverige serveras ma...

Jag recenserade nyligen boken "Haveriet" som jag inte ser som en särskilt välskriven och meningsfull bok.   "Migrationen i medierna", med undertiteln "men det får en väl inte prata om?" är en betydligt bättre antologi. Visserligen har de fördelen...